Tomas Vedestig
Socialnämndens ordförande Verksamhetsområden
Socialnämnden (SN) har uppdraget att utföra kom-munens uppgifter inom ramen för vad som regleras i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), Lagarna om färdtjänst och riksfärdtjänst, det kommunala ansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM). Socialnämnden har enligt Socialtjänstlagen en skyldighet att särskilt uppmärksamma följande gruppers behov av sociala in-satser: barn och unga, äldre människor, människor med funktionshinder, missbrukare, personer som vårdar eller stödjer närstående och brottsoff er. Socialtjänstlagen krä-ver att socialnämnden skall informera om socialtjänsten till kommunens medborgare och ska främja förutsätt-ningarna för goda levnadsförhållanden genom uppsö-kande verksamhet. I den uppsöuppsö-kande verksamheten ska nämnden upplysa om socialtjänsten och erbjuda grup-per och enskilda sin hjälp. Vidare ingår i socialnämndens uppgifter att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Insatserna som ges av socialnämnden ska vara av god kvalitet och den ska systematiskt och fortlöpande säkras.
Verksamhetens utfall
Socialnämnden redovisar ett underskott på totalt 4 740,7 tkr mot fastställd budgetram. Redovisad förkla-ring från verksamheterna till underskottet är följande:
Socialförvaltning/nämnd: - 1 058,1 tkr där de största underskotten fi nns på bilpool, data och nystartsjobb. På grund av ordinarie socialchefs sjukfrånvaro har vi inte hunnit göra en grundligare analys av underskotten.
Individ- och familjeomsorgen: - 1 134,6 tkr där det är underskott på missbruksvård – 1 043,9 tkr och -741,3 tkr på försörjningsstöd. Under år 2012 har 2 personer vårdats enligt LVM och det har inneburit att budget för missbruksvård har ett kraftigt underskott. Vård på LVM-institution har kostat 3 950,- kr/dygn. På grund av ordinarie socialchefs sjukfrånvaro så har det inte funnits tid till att få fram säkra orsaker till varför kontot försörj-ningsstöd har ett kraftigt underskott utan detta skall analyseras djupare.
Stödboende: - 344,5 tkr som beror på att Norrbottens läns landsting sade upp avtalet om tjänsteköp för medicinutdelning under året. Verksamheten har kunnat reducera underskottet med minskade lönekostnader.
Äldreomsorgen: - 2 226,3 + 430,4 + 159 med ett samman-lagt underskott på – 2 815,7 tkr. Det största underskot-tet fi nns på Särkivaaragården med – 2 226,3. Under-skottet på Särkivaaragården beror på ofi nansierade personalkostnader för utökad bemanning då personal övertagit städning från tekniska, minskning av delade turer, neddragning i vikariebudget för vikariepool och extra bemanning på grund av medicinska orsaker. Äld-reomsorgsboendena Björkeby-, Älv- och Länsmansgår-den redovisar alla mindre underskott beroende främst på underfi nansiering av vikarier då medel överförts till vikariepool. Hemtjänsten med korttidsboende redovisar ett marginellt underskott med – 84,0 tkr.
LSS/LASS: - 1 642,7 tkr där underskottet till största delen beror på dubbelbemanning på grund av arbetsmiljöskäl hos en brukare, samt att man har 3 brukare där deras ärenden är för beslut i förvaltningsrätten.
Övriga verksamheter – äldreomsorgschef och adminis-tration, HSL Rehab och SSK, särskilda omsorgen redovi-sar överskott eller mindre underskott.
Samtliga underskott måste noggrant utredas och analyseras för att få veta orsaken till att underskott har uppstått. I vissa delar fi nns det tydliga förklaringar, medan exempelvis underskott inom försörjningsstöd kräver en djupare analys. Oavsett vad som är orsaken till att det uppstått underskott måste man utreda om det skall göras en omfördelning i budget för att undvika kommande budgetunderskott. Om det efter en sådan utredning fi nns verksamheter som inte är fi nansierade krävs äskande i kommande års budget. Målsättningen måste vara en budget i balans och att man noggrant innan beslut, utreder och analyserar hur eventuella ut-ökningar alt neddragningar påverkar verksamheten och nämndens budget.
Viktiga händelser under året
• Beslut att ta bort delade turer
• Värdegrundsarbete
• Kvalitetsregister Senior alert
• Samarbete med utbildning Nord – handledarutbildning
• Beslut om att alla brukare i särskilda boenden skall få ett biståndsbeslut
• Koh-I-Norr för personal inom LSS-boenden - kompe-tensutvecklingsprojekt
• Förberedelse för övertagande av hemsjukvården från landstinget.
Administration och politisk verksamhet
Socialnämnden har en politisk sammansättning med 9 ledamöter. Socialnämnden har haft 9 sammanträden, arbetsutskottet 7 ordinarie och 3 extra sammanträden under år 2012. Av de ärenden som nämnden har fat-tat beslut om under året kan särskilt nämnas följande beslut:
• Nämnden förordar till kommunstyrelsen inrättande av en Familjecentral
• Beslut om förlängning av samarbetsavtal om per-sonligt ombud med kommunerna Haparanda, Kalix och Överkalix
• Beslut att förvaltningen skall ta fram ett lednings-system för lednings-systematiskt kvalitetsarbete inom social-förvaltningen
• Ansökan om projektmedel för projektarbete ”Våld i nära relationer” i samverkan med Överkalix, Kalix och Haparanda kommuner
• Beslut om övertagande av hemsjukvården från landstinget som innebär att följande tjänster över-går från landstinget till kommunen – distriktsskö-terska 2,2, arbetsterapeut 0,6 och sjukgymnast 0,11.
Övergång 2013-01-01.
• Socialnämnden går in som medfi nansiär under 12 månader i ”Projekt nystartsjobb” tillsammans med Folkhögskolan i Övertorneå
• Nämnden betalar bidrag till BRIS med ansökt bidrag om 10 kr/barn under 18 år och för Övertorneå inne-bär det 9 360 kr
• Beslut om riktlinjer för utbetalning av ekonomiskt bistånd
• Nämnden inrättar priset ”Årets vardagshjälte” som utdelas till tre personer årligen
• Nämnden påbörjar projekt ”Värdighetsgaranti och värdegrund”. Enhetschef Astrid Ström arbetar f n 50
% med projektet
• Beslut att individuell biståndsprövning skall utföras i särskilda boenden och enhetscheferna skall verk-ställa med bemanning utifrån dessa bedömningar.
• Beslut att ta fram en framtida äldrestrukturplan.
Verksamhetens utfall
Verksamhet Redovisning 2011 Avvikelse Redovisning 2012 Avvikelse Belopp i Tkr Kostnader Intäkter Budget 11 Kostnader Intäkter Budget 12
Gemsam administration och bilpool 4 049 298 90 6 182,3 337,9 - 528
Individ- och familjeomsorg 10 526 1 133 - 157 14 615,9 5 408,1 - 1 135
Särskilt boende 65 605 9 438 820 63 225,4 8 966,7 - 975
Hemtjänst och korttidsboende 15 000 1 270 550 18 755,9 2 356,7 - 84
Trygghetslarm – Hemvårdsbidrag 1 442 245 - 280 720,1 229,1 - 131
Färdtjänst 818 189 110 750,1 90,7 - 96
Boende dagv. Omsorg,psyk 14 901 1 544 3 845 15 965,1 1 393,2 163
LSS/LASS 21 810 13 148 - 2 950 23 277,5 14 085,7 - 1 653
Föräldrastöd 89 89 0 105,6 0 - 105
MIP Can-skattning 31 31 0 2,4 2,4 0
Anhörigstöd 77 77 0 60,8 60,8 0
Nystartsjobb 80 0 - 80 197,5 0 - 198
IT och teknikstöd 0 0 0 199,5 199,5 0
Värdighetsgaranti 0 0 0 40,7 40,7 0
Omvårdnadslyftet 35 35 0 79,7 79,7 0
Vårdutveckling 172 172 0 337,0 337,0 0
Våld i nära relationer 0 0 0 340,0 340,0 0
Summa netto 106 966 1 948 110 925,6 - 4 742
Måluppfyllelse 2012
Socialnämndens AU fastställde socialnämndens mål för perioden 2012-2014 (Sn § 73, 2011-09-26). Med anled-ning av den stora mängden data som behöver bear-betas och ett relativt kort tidsspann för att göra sam-manställning kommer endast de övergripande målen att analyseras. Detta medför att en analys avseende måluppfyllelse på respektive verksamhetsnivå inte har utförts. Som underlag för denna analys utgörs av inrap-porterad data från Socialstyrelsens Öppna jämförelser (2012) och SKL´s KKiK (Kommunens Kvalitet i Kort-het, 2012) För en utförligare analys av redovisad data rekommenderas att en mer djupgående analys utförs.
På grund av att de antagna målen för 2012-2014 avviker från de mål som redovisats 2011 (Övertorneå kommun, Årsredovisning 2011, sid. 84-85) är det svårt att göra en direkt jämförelse av måluppfyllelsen mellan 2011 och 2012.
Utifrån denna kortfattade och begränsade analys har vissa iakttagelser gjorts. Det verkar saknas en tydlig struktur för en del av socialnämndens verksamhetspro-cesser. Med detta avses uppföljning och kontroll av be-slut och insatser, fl era verksamheter uppvisar avsaknad av rutiner och riktlinjer avseende samverkan, avsaknad av klient- och brukargruppsanalyser. Det saknas även system för hantering av synpunkter och klagomål i många verksamheter. Frågan är hur man exempelvis avsett att erhålla en bild av den upplevda kvalitén, då klienters och brukares upplevelser inte systematiskt undersöks i alla verksamheter? En möjlig förklaring till avsaknaden av en grundläggande struktur kan vara det faktum att socialnämnden i dag saknar ett lednings-system för lednings-systematiskt kvalitetsarbete. Vidare bör det vara viktigt att de mål som anges är relevanta och är mätbara. Samt att framkomna resultat analyseras och att eventuella åtgärder vidtas som ett led i ett aktivt kvali-tetshöjande arbete för socialnämndens verksamheter.
Det rekommenderas även att det undersöks om det är möjligt för socialnämndens verksamheter att utöver de specifi ka målen, utarbeta gemensamma mål vilka kan härledas till de av socialnämnden antagna övergripande målen.
Socialnämndens Au har fastställt följande nedanstående mål för socialnämnden 2012-2014 (Sn § 73, 2011-09-26)
• Socialtjänstens verksamhet ska präglas av tillgäng-lighet och allmänhetens skall ges god information och service.
• Människor som söker kontakt med socialtjänstens verksamheter ska behandlas med värdighet och respekt samt erbjudas snabb handläggning av sina ärenden.
• Utredning, vård, omsorg, rehabilitering och behand-ling skall bygga på evidens och säkerställda rutiner.
• Socialnämndens verksamheter ska kännetecknas av god ekonomi och hög kvalitet. Verksamheterna ska utvecklas med medborgarna i fokus.
Under varje målbeskrivning fi nns en kortfattad kom-mentar och relevanta exempel av inrapporterade svar från öppna jämförelser och KKiK. Även jämförelse mot 2011 års resultat har gjorts i de fall det varit möjligt.
I detta avseende bör det noteras att i fl ertal fall har frågeställningen och svarsskalan förändrats mellan 2011 och 2012, vilket försvårar en jämförelse. Exempelvis är frågeställningarna i äldres uppfattning om hemtjänst och särskilt boendet helt nya jämfört med 2011 års undersökning
Mål Mått/Indikatorer Måluppfyllelse
Människor som söker kontakt med social-tjänstens verksamheter ska behandlas med värdighet och respekt samt erbjudas snabb handläggning av sina ärenden.
Uppföljning av handläggningsti-der, mm. i öppna jämförelser och KKiK
Till viss grad uppfyllt
Kommentar
Handläggningstiden i fl ertalet av socialnämndens verksamheter verkar vara relativt bra, däremot uppstår frågan på vilket sätt man mäter hur brukare, klienter be-handlas med respekt och värdighet då det i mångt och mycket verkar saknas system för klagomålshantering och rutiner för samverkan med andra relevanta berörda myndigheter/instanser. Barn- och ungdomsvården ver-kar enligt gällande data arbeta efter ett mer systematiskt arbetssätt gällande samverkan och uppföljning. Hand-läggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök var 1 dag 2011 att jämföra mot 1-7 dagar 2012.
Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende var 47 dagar 2011 att jämföra mot 85 dagar 2012.
Handläggning och tillgänglighet
• Väntetiden i snitt för att få en plats på äldreboende, från ansökan till erbjudande om plats är 85 dagar (jmf.
medelvärde i riket, 52 dagar) (KKiK, 2012, sid. 19)
• Väntetid för nybesök vid behov av ek.bistånd är 1-7 dagar (Öppna jmf, 2012, ekonomiskt bistånd)
• Tid för första besök avseende missbruks och beroen-devård, är 4-7 dagar (Öppna jmf, 2012, missbruks och beroendevård)
• Socialjour fi nns tillgänglig (Öppna jmf, 2012, barn- och ungdomsvård)
Ek. bistånd (Öppna jmf, 2012, ekonomiskt bistånd)
• Har genomfört och använt resultat av klientundersökning.
• Klagomålshantering avseende ek.bistånd saknas Missbruks- och beroendevård (Öppna jmf, 2012,
miss-bruks- och beroendevård)
• Synpunkter och klagomål används inte (Jmf. riket 71
% och Norrbotten 36 %)
• Ej utfört brukarundersökning (Jmf. riket 49 %, Norr-botten, 9 %)
• Bedömning om insatserna svarar mot behovet har ej gjorts (Jmf. Riket 48 %, Norrbotten, 27 %)
• Rutiner och överenskommelser om rutiner saknas för alla efterfrågade parametrar
LSS (Öppna jmf, 2012, stöd till personer med funktions-nedsättning LSS- området)
• Rutiner för LSS handläggares samverkan i enskilda ärenden med myndigheter saknas
• Överenskommelser på ledningsnivå om samverkan i enskilda ärenden saknas
• Synpunkter och klagomål används inte för att ut-veckla LSS- verksamheten
• Beslut om bostad med särskild service samt daglig verksamhet följs inte upp
• Brukarundersökning används inte för att utv. verk-samheten
• Biståndshandläggare saknar aktuell utvecklingsplan
Mål Mått/Indikatorer Måluppfyllelse
Socialtjänstens verksamhet ska präglas av tillgänglighet och allmänheten skall ges god information och service
Information om socialnämndens verksamhet ska fi nnas på Övertorneå kommuns hemsida. Uppföljning av till-gänglighet på hemsidan sker via öppna jämförelser och KKiK.
Till viss grad uppfyllt
Kommentar
Data för 2012 saknas i öppna jmf. och KKiK avseende information på hemsidan för ek.bistånd, missbruk- och beroendevård samt äldreomsorg. Vilket innebär att det inte går att göra en relevant bedömning avseende infor-mationsutbudet på hemsidan för dessa verksamheter.
När det gäller LSS verksamheten visar resultatet att det utöver lättläst svenska saknas andra informationsformer.
Samt att det saknas i övrigt relevant information om stöd- och serviceinsatser inom LSS.
Av inrapporterat resultat framgår att barn- och ung-domsvården kan anses ha god information på hemsi-dan.
• Information om LSS, endast på lättläst svenska inte i något annat format (Öppna jmf, 2012, stöd till per-soner med funktionsnedsättning LSS- området)
• Information kring barn- och ungdomsvård är god, 6 av 8 parametrar uppfyllda (Öppna jämförelser, 2012, barn- och ungdomsvård)
Mål Mått/Indikatorer Måluppfyllelse
Utredning, vård och omsorg, rehabili-tering och behandling skall bygga på evidens och säkerställda rutiner.
Användande av kvalitetsregister ska öka. Antalet registreringar i respektive kvalitetsregister ska öka. Resultaten ska vara bättre än resultaten för 2012.
För 2012 var målet 90 % registreringar i senior alert och 70 % registreringar i palliativa registret.
Till viss grad uppfyllt
Kommentar
Av redovisad data kan slutsatsen dras att fl ertalet verksamheter uppvisar avsaknad av rutiner, analyser av klient/brukar grupper och uppföljningar av beslutade insatser. Inom missbruks- och beroendevården fi nns samarbete med universitet/FoU. Antalet registreringar i Palliativa registret och senior alert uppnådde uppsatt mål.
Barn- och ungdomsvården (Öppna jmf, 2012, Barn- och ungdomsvården)
• Rutiner standardiserade bedömningsinstrument och BBIC- licens saknas
• Samverkan med relevanta berörda myndigheter/
instanser fi nns
Ekonomiskt bistånd (Öppna jmf, 2012, Ekonomiskt bistånd)
• Rutin för samverkan med öppen psykiatri och kro-nofogdemyndighet saknas
Missbruks- och beroendevård (Öppna jmf, 2012, Miss-bruks och beroendevård)
• Rutiner för samverkan i samtliga efterfrågade para-metrar saknas
• Analys av gruppen unga och inventering av aktuella klientgrupper saknas
• Strategi för unga vuxna saknas
• Ingen bedömning om insatserna svarar mot beho-ven är gjord
• Ingen systematisk uppföljning av resultat på indi-vidnivå
• Samarbete med universitet/FoU fi nns
LSS (Öppna jmf, 2012, stöd till personer med funktions-nedsättning LSS- området)
• Rutiner för LSS handläggares samverkan i enskilda ärenden med myndigheter saknas
• Överenskommelser på ledningsnivå om samverkan i enskilda ärenden saknas
• Beslut om bostad med särskild service samt daglig verksamhet följs inte upp
• Brukarundersökning används inte för att utveckla verksamheten
Palliativa registret och senior alert
Antalet registreringar blev > 70 % (Patientsäkerhetsbe-rättelse, 2012). Dock bör det uppmärksammas att datan i palliativa registret är samkörd med data från Norrbot-tens Läns Landsting. Det går således ej att mäta enbart kommunens resultat (enl. uppg. MAS, Kimmo Kukkola).
Antal registreringar i senior alert uppnådde 100 % (Pa-tientsäkerhetsberättelse, 2012)
Mål Mått/Indikatorer Måluppfyllelse Socialnämndens verksamhet ska
känne-tecknas av god ekonomi och hög kvalitet.
Verksamheten ska utvecklas med medbor-gare och brukare i fokus.
Andelen brukare som upplever att de är nöjda med socialnämn-dens insatser samt har infl ytande ska öka. Uppföljning sker via öppna jämförelser och KKiK.
Till viss grad uppfyllt
Kommentar
De redovisade resultaten för äldreomsorgen och hemtjänsten visar på en relativt god upplevd kvalité.
Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 2011 var 63 % att jämföra med 61 %, 2012. Inom hemtjänsten 2011 var motsvarande siff ra 69 % att jämföra med 93 %, 2012. Antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under 14 dagars period var 7 till antalet 2011 mot 5 under 2012.
Dock är det oroväckande att så pass stor andel anger att de blivit kränkta av personal. Kostnaderna för SÄBO och hemtjänst ligger i paritet med riksgenomsnittet. En plats på kommunens särskilda boende kostade 2011, 533 tkr mot 568 tkr, 2012. Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten var 2011, 131 tkr att jämför mot 141, tkr, 2012. För LSS saknas data för 2012 men resultat för 2011 uppvisar stora skillnader på kostnad per person, jämfört med medelvärdet för riket. Särskilt boende enligt LSS kostade 394 tkr/per person (riket, 762 tkr) Daglig verk-samhet kostade 56 tkr/person (riket, 202 tkr)
För boende på SÄBO saknas organiserade aktiviteter under helger och under veckodagarna. Vilket även var fallet 2011. Noterbart är att 2011 hade 63 % av de boende inom LSS möjlighet till kvällsaktivitet med personalstöd minst en gång i månaden att jämföra med 0 % 2012. Under 2011 hade 100 % av de boendes inom LSS möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden, motsvarande siff ra för 2012 är 0
%. Möjligheten att ta emot besökare efter kl. 21.00 har avsevärt förbättrats, från 0 %, 2011 till 100 %, 2012. När det gäller övriga verksamheter är det svårt att dra några slutsatser av kvaliteten då data för detta saknas i öppna jmf. och KKiK.
Särskilt boende (Socialstyrelsen, 2013, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, En- rikstäckande undersök-ning om äldres uppfattundersök-ning i hemtjänst och äldrebo-ende 2012)
• 33, 3 % anger att de blivit kränkta av personalen under det senaste året
• 81,8 % anger att känns mycket tryggt/ganska tryggt att bo på äldreboende
• 90 % anger att de har förtroende för all/fl ertalet i personalen
• 0 % av boendeplatserna i SÄBO erbjuds daglig utevistelse
• 0 % boendeplatser i SÄBO som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen
• 0 % boendeplatser i SÄBO som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar
Hemtjänst
• 7 % anger att de blivit kränkt av personal det se-naste året
• 86,9 % anger att det känns mycket/ganska tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten
• 91,8 % anger att de har förtroende för all/fl ertalet i personalen
• 92,5 % anger att de sammantaget är mycket/ganska nöjd med den hemtjänst de får
• I Övertorneå besöker 5 vårdare en äldre person med hemtjänst (jmf. medlevärde 13) (SKL, KKiK, 2012, sid. 24) Kostnader
• En SÄBO plats kostar 568 tkr i Övertorneå (jmf. med-elvärde 566 tkr) (SKL, KKiK, 2012, sid. 58)
• Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten är 141 tkr (jmf. medelvärde 143 tkr) (SKL, KKiK, 2012, sid. 70)
• Kostnaden för särskilt boende enligt LSS var 2011, 394 tkr per person (jmf. medelvärde, riket, 762 tkr) Öppna jmf, kostnadsmått för socialtjänsten 2011)
• Kostnaden för daglig verksamhet var 2011, 56 tkr (jmf. medelvärde riket, 202 tkr) (Öppna jmf, kost-nadsmått för socialtjänsten 2011)
Serviceutbud inom LSS (SKL, 2012, KKiK)
• 0 % (jmf. medelvärde 89 %) av de boende ges möj-lighet att vara ute på aktiviteter som kräver perso-nalstöd efter 21.00 minst en gång i månaden.
• 0 % (jmf. medelvärde 61 %) av de boende har möj-lighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden
Beroende- och missbruksvård, Ekonomiskt bistånd och LSS (Öppna jmf. 2012)
• Saknar i mångt och mycket enligt redovisade svar, uppföljning av brukare, klagomålshantering, analy-ser av klientgrupper och rutiner för samverkan Barn- och ungdomsvård (Öppna jmf. 2012)
• Har relativt bra helhetssyn och samordning. Saknar dock en del i avseende av efterfrågade parametrar i