Extern kapitalförvaltning
Sedan 1998 anlitar kommunen en extern kapitalför-valtare för en större del av de likvida medlen. Värdet per 31 december 1998 uppgick till 71 334 tkr. Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer 2011-12-12 skall andelen aktier och aktierelaterade instrument som lägst uppgå till 10 % och som högst till 40 % av förvaltnings-portföljens tillgångar varav den utländska respektive den svenska andelen högst får uppgå till 25 %. Normal-läge är 30 % aktier varav hälften i utländska aktier, 70 % i svenska räntebärande värdepapper, som direktinves-tering eller i räntebärande värdepappersfonder. Sedan 2011 är Carnegie Investment Bank AB kommunens externa kapitalförvaltare. Portföljens bokförda värde per 2012-12-31 uppgår till 148,6 mkr och marknadsvärdet till 150,8 mkr.
Aktiemarknaderna
Börsåret 2012 har präglats av en haltande global tillväxt, där varken USA eller Kina övertygat och Euroområdet befunnit sig i recession. I stället har världens centralban-ker och deras fortsatt stimulerande åtgärder stått i fokus.
Den makroekonomiska statistiken har visserligen för-bättrats en aning, men stimulerande åtgärder har stått i fokus. Den makroekonomiska statistiken har visserligen förbättrats en aning, men stimulanserna borde få större eff ekt och tillväxtförväntningarna kommer att prägla även 2013. Den svaga ekonomiska tillväxten till trots har börserna utvecklats väl under 2012 och de fl esta globala aktieindex steg under året med mellan 10-15 procent.
Portföljens utveckling
Vid ingången på året hade portföljen en viss undervikt i aktier mot sitt normala riktmärke. Detta främst inom tillgångsslaget globala aktier, man har istället varit mer positiva för svenska aktier. Detta har allt jämt gällt under året, man har istället valt att öka risken inom de räntebärande tillångarna där man har ökat andelen företagsbligationer och undviker långa svenska statso-bligationer helt som ansågs enormt högt prissatta. Inom alternativa tillångar har aktieinslaget minskat till förmån för räntebärande papper inom företagsobligationsseg-mentet. Trots att det har varit undervikt inom aktier, som gått upp mellan 10-15 % beroende på aktiemarknad, så har totalindex i portföljen slagits. Detta tack vare att fö-retagsobligationer har gått minst lika bra. Man har nått en högre avkastning till en lägre risk och det är alltjämt det man söker för kommunens medel- högsta möjliga riskjusterade avkastning. Totalt sett har portföljen ökat med 7,1 % under helåret 2012.
Med tanke på det turbulenta året, samt det extremt låga ränteläget och därtill låga infl ationen så får det anses som ett bra totalresultat. Portföljens jämförelseindex är upp 5,9 %, vilket innebär att det har varit en god relativ utveckling i portföljen jämfört med marknaden. Portföl-jens bokförda värde var vid årets början 140 866 tkr och har ökat till 148 624 tkr vid årets slut.
Det bokförda resultatet på extern kapitalförvaltning uppgår till + 7 791 tkr. Resultatet fördelas enligt följan-de; utdelning aktier + 1 176 tkr, ränteintäkter + 7 tkr, realisationsvinster aktier + 2 468 tkr, fondräntor
+ 2 053 tkr, bankkostnader – 133 tkr, realisationsförluster aktier – 250 tkr, samt återförd nedskrivning av fi nansiella tillgångar + 2 470 tkr.
Förändring av marknadsvärdet framgår av nedanstå-ende tabell.
Marknadsvärde, tkr Procent av portföljen
Förändring i tkr 2012-01-01 2012-12-31
Likvida medel 129 519 0,3 + 390
Svenska aktier 22 805 20 281 20,1 + 7 476 Utländska aktier 25 933 20 786 13,8 + 10 366 Räntebärande
värdepapper 67 201 77 567 51,4 + 10 366 Alternativa
investeringar 24 798 21 674 14,4 - 3 124
Totalt 140 866 150 827 100,0 + 9 961
Enligt 8 kap, 3a § (KL) skall fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för sionsförpliktelser. Kommunen har inga fi nansiella pen-sionstillgångar. Kommunens externa kapitalförvaltade medel är inte enbart avsedda för pensionsförpliktelser enligt fastställda regler/riktlinjer av kommunfullmäktige och reviderade av kommunstyrelsen 2005. Inom koncer-nen har förutom kommukoncer-nen även Stiftelsen Matarengi-hem långsiktiga värdepappersinnehav. Inom fi nansiella anläggningstillgångar innehar Stiftelsen Matarengihem, roburfonder till ett värde av 5 199 tkr.
Borgensåtaganden
Borgensåtaganden och ägande av andra bolag inne-bär ett risktagande. Infriade borgensförluster har inte behövt ske de senaste åren. Kommunens totala enga-gemang i borgensansvar uppgår vid 2012 års utgång till totalt 105,3 mkr motsvarande 22 067 kronor per invå-nare, 963,1 tkr lägre än 2011. Genomsnittet 2011 var 31 345 kronor för länet och 25 145 kronor för riket.
Borgensåtagandet fördelas på:
Kommunens helägda bostadsföretag Stiftelsen Matarengihem 95,4 mkr Förlustansvar statliga bostadslån åt egnahemsägare 4,3 mkr
Övrigt 5,6 mkr
Som medlem i Kommuninvest har kommunen ingått ett solidariskt borgensansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Borgensåtagandet omfattar även bolagets förpliktelser enligt derivatkontrakt. Se kommentar under not 39.
Balansräkningen
Balansräkningens omslutning ökade med 4,1 mkr till 502,2 mkr. Anläggningstillgångarna minskade med 1,4 mkr till 299,7 mkr, varav materiella anläggningstill-gångar minskade med 1,7 mkr och fi nansiella anlägg-ningstillgångar ökade med 0,5 mkr. Omsättningstill-gångarna ökade med 5,5 mkr till 202,5 mkr, där likvida medel ökade med 1,9 mkr och där fordringarna ökade med 3,6 mkr. Koncernens balansomslutning ökade under 2012 med 3,3 mkr. Anläggningstillgångarna minskade med 3,5 mkr medan omsättningstillgångarna ökade med 6,8 mkr, där ökningen fi nns på fordringar samt kassa och bank.
Egna kapitalet
Det egna kapitalet utgörs av anläggningskapital och rö-relsekapital. Anläggningskapitalet utgör skillnaden mel-lan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörel-sekapitalet är den del av omsättningstillgångarna som man inte behöver ta i anspråk för att täcka kortfristiga skulder. Positivt rörelsekapital innebär att kommunens omsättningstillgångar täcker de kortfristiga skulderna och ett negativt att kommunens kortfristiga skulder överstiger omsättningstillgångarna. Anläggningskapi-talet visar hur stor del av anläggningstillgångarna som fi nansieras med egna medel. Vid årets slut var anlägg-ningskapitalet 247,2 mkr. Det totala egna kapitalet ökade med 11,7 mkr (årets resultat) till totalt 354,3 mkr.
Av det egna kapitalet utgör 123,9 mkr rörelsekapital, en minskning med 2,0 mkr i jämförelse med 2011. Koncer-nens egna kapital uppgår till 361,8 mkr vid årsskiftet, där rörelsekapitalet svarar för 141,3 mkr.
Utveckling eget kapital åren 2006 - 2012 (mkr)
82,7 83,1 89,7 117 125,9 123,9
220,1 223 214,9 222,8 220,1 216,6 230,4
94,3
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Eget kapital Rörelsekapital
Likviditeten och de likvida medlen - defi nition Ett sätt att mäta kommunens betalningsförmåga på kort sikt är rörelsekapitalets storlek. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Ett gott tecken på en god betalningsberedskap visar ett rörelsekapital som överstiger noll.
Likviditeten och de likvida medlen – Övertorneå kommun
År 2012 var Övertorneå kommuns rörelsekapital 123,9 mkr, en minskning med 2,0 mkr från 2011. Likviditeten – omsättningstillgångar-kortfristiga skulder/externa utgifter - är ett mått på kortfristig betalningsförmåga, att betala i rätt tid när skulden förfaller. En hög likvidi-tet innebär att kommunen har gott om tillgångar som relativt snabbt kan omsättas till likvida medel för utbe-talningar. Övertorneå kommuns likviditet låg år 2012 på 34,0 procent. Detta innebar förenklat att kommunen kunde betala 34,0 procent av 2012 års utgifter utan att få in nya pengar. Betalningsberedskapen var alltså i detta fall drygt fyra månader.
51,7 52,9
71,7 82,7 83,1 89,7 94,3
117 125,9 123,9
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Kommunens rörelsekapital mellan åren 2003 - 2012
Likvida medel och likviditeten (2005-2012) Ett annat mått är kassalikviditeten som utgör förhål-landet mellan omsättningstillgångar (exklusive förråd) och kortfristiga skulder och bör ligga runt 100 procent.
Kassalikviditeten 2012 för Övertorneå kommun ligger på 225 procent. Motsvarande för 2011 var 245 procent.
De likvida medlen, tillgångarna i kassa, bank, plusgiro samt extern kapitalförvaltning, ökade under året med 1,9 mkr, till 176,4 mkr.
Långfristiga skulder
Med långfristiga skulder avses skulder som har en löptid som överstiger ett år. Skuldsättningen uppgår vid årets slut till 52,5 mkr. Kommunens lånefi nansiärer är i dagsläget endast Kommuninvest. Av kommunens totala långfristiga skulder är 27,5 mkr lån som upptagits för Övertorneå Värmeverk AB:s räkning och lånats vidare till Övertorneå Värmeverk med samma villkor som kom-munen fått låna. Detta lån är Övertorneå Värmeverks enda långfristiga lån. Låneskulden per invånare är vid 2012 års utgång 11 002 kronor, 2 716 kronor lägre än vid föregående års utgång. Genomsnittet för länet var 2011, 13 573 kr och för riket 15 261 kr.
Den totala skuldsättningen i koncernen uppgick den 1 januari 2012 till 161,4 mkr, under året har skulden minskat med 13,6 mkr för att uppgå till 147,8 mkr. Av koncernens långfristiga skulder svarar Stiftelsen Mata-rengihem för 95,3 mkr, 64,5 procent och kommunen för 25,0 mkr, om man bortser från kommunens lån till Övertorneå Värmeverk.
Soliditet - defi nition
Soliditeten är det egna kapitalet i förhållande till det to-tala kapitalet och visar kommunens långsiktiga fi nansiel-la styrka, förmåga att tånansiel-la framtida konjunkturnedgång-ar. Soliditeten är förknippad med skuldsättningsgraden.
Om fi nansieringen sker med större delen lånade medel, ökar kommunens kostnadsräntor, soliditeten minskar och skuldsättningsgraden ökar. Soliditeten anger hur stor del av totala tillgångarna som är fi nansierade med eget kapital. En alltför låg soliditet minskar utrymmet för ytterligare upplåning och en på sikt vikande soliditet får till följd att kommunen måste höja skatter och avgifter.
Målet är att fortsätta ha en bra soliditet så att investe-ringarna kan vara egenfi nansierade.
Soliditet – Övertorneå kommun
Kommunens målsättning är att soliditeten skall vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 65 procent. Denna målsättning uppnåddes under 2011, då soliditeten blev 68,8 procent. Soliditets-måttet nås också under 2012 då soliditeten uppgår till 70,5 procent.
Soliditet – koncernen
Koncernens soliditet uppgår till 59,1 procent, vilket är en förbättring på 2,0 procent jämfört med föregående år.
Skuldsättningsgrad - defi nition
Den del av kommunens tillgångar som fi nansieras med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår följande parametrar.
- Avsättningsgrad. En avsättning är en skuld vars stor- lek inte är känd vid bokslutstillfället, exempelvis pen- sionsåtaganden
- Långfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning längre fram än ett år från bokslutsdagen - Kortfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning året efter bokslutsåret
Skuldsättningsgrad – Övertorneå kommun
Skuldsättningsgraden minskade med lika mycket som soliditeten ökade (1,7 procent) mellan åren 2011 och 2012. Soliditeten och skuldsättningsgraden för åren 2005-2012 framgår av nedanstående diagram.
81,1 97,1 101,9 100,7 105,4 121,6 140,9 148,6 26 17,5 18,4 25,8 33,5 41,1 33,6 27,8
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Likvida medel i egen förvaltning Likvida medel i extern förvaltning
69,1 71,1 69,7 65,4 66,5 69,6 68,8 70,5
30,4 31,2 29,5
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
skuldsättningsgrad soliditet
Pensionsåtaganden – defi nition
Tjänstepensionen är en anställningsförmån som arbets-tagaren får av sin arbetsgivare som ett tillskott till den allmänna pensionen. Förmånen regleras i kollektivavtal.
Historiskt sett har de fl esta kollektivavtalde pensionerna varit förmånsbestämda, vilket innebär att arbetstagaren får en pensionsförmån i förhållande till sin slutlön och anställningstid. Arbetsgivaren har ett ansvar för att den anställde får sin intjänade pension när han pensioneras.
Kommunens årliga pensionskostnader består av utbe-talda pensioner samt av förändringar av avsättningar för pensioner enligt blandmodellen. Blandmodellen inne-bär att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas vid utbetalningstillfället och fi nansieras löpande av skat-teinkomster. Denna pensionsförpliktelse redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade efter 1998 redovisas så att pensionsskuldför-ändringen kostnadsförs och att det framtida pensionså-tagandet redovisas som en skuld i balansräkningen.
Redovisning enligt blandmodellen är lagstadgad enligt lagen om kommunal redovisning, Kapitel 5:4 § ”En för-pliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats för år 1998 skall inte tas upp som skuld eller avsättning.
Utbetalningar av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall redovisas som kostnad i resultaträkningen.”
Förändringar av pensionsskuldberäkningen Från och med 2006-01-01 gäller ett nytt pensionsför-säkringsavtal, KAP-KL. Det nya avtalet innehåller en ny beräkningsmodell P-fi nken, som ser över de försäk-ringstekniska grunderna. Från och med 2007 används en ny pensionsskuldberäkning, RIPS 07 (tidigare kall-lad P-fi nken). Översynen är bl a föranledd av det nya pensionsavtalet (KAP-KL) samt behovet av att uppdatera vissa försäkringstekniska grunder om diskonteringsränta och om livslängder. SKL:s styrelse rekommenderar sina medlemmar att använda RIPS 07 vid sina beräkningar av pensionsåtagandet. Pensionsadministratörerna (KPA, SPP, Skandia) har använt sig av RIPS 07 vid beräkningar som görs som underlag till boksluten för 2012.
Pensionsåtaganden – Övertorneå kommun
Pensioner som har intjänats till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har en ansvars-förbindelse på 140,1 mkr, motsvarande belopp år 2011 var 138,7 mkr, som avser framtida pensionsförpliktelser.
Dessutom tillkommer en särskild löneskatt på 34,0 mkr som även den skall redovisas som ansvarsförbindelse.
Kommunfullmäktige i Övertorneå har 2003-09-15 § 50 beslutat att pensionsbestämmelserna för förtroende-valda, PBF skall gälla. F.d. kommunalrådets avgångser-sättning uppgick till 565,8 tkr 2010 och bokades under avsättning pensioner, av detta belopp kvarstod 362,6 tkr
vid årets början och har upphört under 2012. Analys av pensionsskuldernas utveckling 2010 och 2011 framgår av noterna 33 och 38. Pensioner intjänade från 1998 har ett bokfört värde per 2012-12-31 på 16,6 mkr inklusive löneskatt. Dessa kostnader fi nns bokförda i balansräk-ningen som en avsättning för pensioner, motsvarande summa var för 2011, 16,7 mkr. Kommunen har ingen skuld för särskild överenskommelse/visstidspension.
Den individuella delen, avgiftsbestämd ålderspension som ger medarbetarna rätt att själva placera en del av pensionsavgiften (upplupen pensionskostnad), uppgick till 7 050 tkr per 2012-12-31 och utbetalas i mars 2013 till pensionsvalet PV AB. Denna pension har redovisats som kortfristig skuld. Under 2012 uppgick kontot pensions-utbetalningar till 7,8 mkr, 0,6 mkr under budgeterat belopp. För 2011 var kostnaderna 7,2 mkr, en budgetav-vikelse på + 1,9 mkr.
Det totala pensionsåtagandet som uppgår till 190,6 mkr, har helt och hållet återfi nansieras till verksamheten.
Kommunen har inga fi nansiella pensionstillgångar, men enligt regler/riktlinjer fastställda av kommunfullmäk-tige och reviderade av kommunstyrelsen 2005 är den externa kapitalförvaltningen också, men inte endast avsedd för framtida pensionsförpliktelser.
Andra avsättningar
Andra avsättningars ingående balans på 1 776 tkr avser omställningskostnader för personal i samband med godkännande av avgångsvederlag. Under 2012 har inga nya avsättningar skett. Ianspråkstagande avsättningar 2012 uppgår till 1 533 tkr, vilket medför att utgående ersättningar per 2012-12-31 uppgår till 243 tkr.
2008 2009 2010 2011 2012 Avsättningar 11,4 12,4 13,4 16,7 16,6
Pensions-förpliktelser 160,9 163,5 155,6 172,3 174,0 Total
pensionsskuld 172,3 175,9 169,0 189,0 190,6
Totala pensionsskulden inkl. löneskatt åren 2008 – 2012, i Mkr
Personalförsäkringar
Detta konto/verksamhet har använts för justeringar av personalens sociala avgifter, semesterlöneskulder, timanställda arbetstagare, pensioner samt i år även återbetalning av AFA premier för åren 2007 och 2008.
Den fastställda arbetsgivaravgiften för 2012, uppgick till 38,46 procent. Arbetsgivaravgift enligt lag till 31,42 pro-cent, avtalsförsäkringarna till 0,21 propro-cent, kommunalt kollektivavtal pension till 5,50 procent och kommunalt kollektivavtal pension löneskatt till 1,33 procent. Dessa arbetsgivaravgifter har gett kommunen, justeringsvin-ster på totalt 0,7 mkr. Jujusteringsvin-steringen av semejusteringsvin-sterlöneskul- semesterlöneskul-den och timanställda löner gav en bokföringsförlust om 0,2 mkr. Särskild löneskatt, avsättning pensioner, förändring pensionsavsättning och pensionskostnad in-dividuell del har gett en justeringsvinst på totalt 2,4 mkr.
Återbetalning av AFA försäkringar uppgår till 6,4 mkr.
Totalt uppvisar kontot personalförsäkringar en redovis-nings- och budgetvinst på 9,2 mkr.
Känslighetsanalys
En kommun påverkas många gånger av händelser ut-anför den egna kontrollen. Ett sätt att göra detta tydligt är att göra en känslighetsanalys som visar på hur olika förändringar påverkar kommunens fi nansiella situation.
Den största penningrisken är kommunens borgensåta-gande i det helägda bostadsföretaget, Stiftelsen Mata-rengihem som utgör 90,7 procent av hela kommunens borgensåtagande. En annan stor risk är borgensåtagan-det i bostadsföreningen Väktaren. Ränteläget är fortfa-rande på en nivå som gör att risken inte bedöms vara överhängande. Kommunen är också känslig för föränd-ringar i lönekostnadsutvecklingen eftersom personal-kostnaderna utgör en stor del av kommunens kostnader.
Den befolkningsminskning som varit de senaste åren, påverkar kommunens ekonomi negativt och kommer att göra det framöver om inte den negativa trenden bryts. Vad gäller intäktssidan så är kommunen, i likhet med större delen av landets övriga kommuner, i det närmaste fullständigt beroende av skatteintäkter och generella statsbidrag. Tabellen visar hur olika procentu-ella förändringar av ett urval kostnads- och intäktsslag påverkar kommunens ekonomi.
Borgensåtagande, tkr 105 306 tkr
Ränteförändringar 1 % (skulder) 525 tkr
Löneförändringar 1 % 2 196 tkr
Generella statsbidrag och
utjämningsbidrag /100 personer 2 668 tkr Förändrad utdebitering 1 krona 7 707 tkr
Den löpande verksamhetens (nämnderna/styrelserna) nettokostnad för 2012 stannade på 292,1 mkr att jämföra med 2011 då nettokostnaderna blev 286,1 mkr, en ökning med 6,0 mkr eller 2,1 procent. Nämnderna/
styrelserna visade för 2012 på ett budgeterat underskott om 8,9 mkr, att jämföra med 2011 då det budgeterade underskottet blev 0,5 mkr.
Budgetöverdrag fi nns inom kommunstyrelsen med -4,4 mkr. De största avvikelserna fi nns inom kollektivtra-fi ken -0,7 mkr, fastighetsförvaltning -2,3 mkr, va/gator/
vägar -0,9 mkr samt kostverksamheten -1,2 mkr. Social-nämndens underskott på 4,7 mkr beror till största del på IFO verksamheten -0,9 mkr, Särkivaaragården -2,2 mkr samt LASS -2,3 mkr. Övriga som redovisar budgetöver-drag är överförmyndare -0,1 mkr, kommunfullmäktige -0,1 mkr samt socialnämnden -4,7 mkr. Miljö- och bygg-nadsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,4 mkr. Övriga nämnder redovisar i det närmaste inga budgetavvikelser.
Under år 2012 beviljades 3,3 mkr i tilläggsanslag (TA) till nämnder/styrelser, viket var årets löneökning och täckte 81,76 procent årets löneökningar hos nämnder och styrelser.
De centrala bokslutsavstämningarna som berör för-ändringar av bl.a. avskrivningar, pensioner, semester-löneskuld, kalkylerade sociala avgifter och i år även en engångsersättning från AFA på totalt 6,4 mkr avseende premie återbetalning för sjukförsäkringsavgifter åren 2007 och 2008 redovisas enligt centrala direktiv och beräkningar. Dessa avstämningar ger för 2012 en positiv resultatpåverkan, tillsammans på 9,7 mkr.
Driftredovisningen utmynnar i verksamhetens netto-kostnader som redovisar ett överskott i förhållande till budgeten om 3,5 mkr och stannar på 280,0 mkr, vilket är 3,7 mkr eller 1,3 % lägre än året innan. Av drift/resul-tat redovisningen framgår att årets resuldrift/resul-tat blev + 11,7 mkr, vilket är +10,1 mkr bättre än nettobudgeten som uppgick till +1,6 mkr, och i jämförelse med 2011 blev re-sultatet 6,3 mkr bättre eftersom 2011 års resultat slutade på + 5,4 mkr.
DRIFTREDOVISNING
BUDGETAVRÄKNING, RESULTATBUDGET, Tkr
Ansvarig nämnd/styrelse eller annat organ Redovisning Nettokostnad
Avvikelse mot budget
2011 2012 2012
Driftredovisning
Kommunfullmäktige 621 675 - 175
Revision 756 817 + 3
Överförmyndare 632 561 - 61
Kommunstyrelse 59 051 62 119 - 4 357
Miljö- och byggnadsnämnd 2 394 1 940 + 394
Kultur- och fritidsnämnd 13 150 13 281 + 30
Barn- och utbildningsnämnd 102 512 101 787 - 35
Socialnämnd 106 967 110 925 - 4 742
Summa drift hos nämnder/styrelser 286 083 292 105 - 8 943
Konto för löneökning 0 0 0
Diff erens, personalförsäkring 1 187 - 9 230 + 9 230
Pensioner, utbetalningar 7 233 7 786 + 614
Återförda kapitalkostnader - 26 782 - 27 075 + 183
Till kommunstyrelsens förfogande 0 0 + 2 800
Avskrivningar 15 986 16 371 - 371
Verksamhetens nettokostnader 283 707 279 957 + 3 513
Resultaträkning i övrigt
Verksamhetens nettokostnader - 283 707 - 279 957 + 3 513
Skatteintäkter 161 005 162 547 + 1 547
Generellt stats- och utjämningsbidrag 124 678 122 176 - 924
Finansiella intäkter 8 981 9 019 + 6 589
Finansiella kostnader - 5 585 - 2 029 - 599
Årets resultat = förändring av eget kapital 5 372 11 756 + 10 126
Trots en nettoinvesteringsvolym på 14,5 mkr – brutto-investeringar 18,3 mkr och investeringsbidrag 3,8 mkr – minskade anläggningstillgångarnas värde under året med 1,4 mkr. Årets avskrivningar på anläggningstill-gångar under året uppgår till 14,4 mkr.
Tilläggsanslag har tillförts 2012 års budget med 4,8 mkr avseende nyanläggning Luppioberget 1,4 mkr, isladan konvertering fj ärrvärme 0,2 mkr, Pulinkki/Rantajärvi va område 2,0 mkr, Särkivaaragården anpassning verksam-het 0,5 mkr. Pello va område III 0,3 mkr, BUN IKT – sats-ning 0,1 mkr, IUP system 0,2 mkr samt Robusta nät/
bredband 0,3 mkr.
Nettoinvesteringarna 2012 blev 14,5 mkr vilket betyder att nettoinvesteringarna har minskat med 2,2 mkr (13,2 procent) mellan åren 2011 och 2012. Investerings-redovisningen 2012 visar ett överskott med 17,9 mkr i förhållande till budgeten.
Angående nettoinvesteringar i gator som ansluter till Matarengivägen (Sockenvägen, Hemvägen, Gamla vä-gen etc.) kan följande påpekas. År 2011 slöts en överens-kommelse mellan Trafi kverket och Övertorneå kommun avseende förbättring av Matarengivägen. Av överens-kommelsen framgår följande;
• Projektet är ett samarbetsprojekt som omfattar både det kommunala och statliga vägnätet
• Den totala budgeten uppgår till 57,5 mkr, varav 17,5 mkr fi nansieras av kommunen (kommunalt vägnät)
• Kommunen ger Trafi kverket ett räntefritt lån på 20 mkr för att tidigarelägga projektet.
• Kommunen övertar huvudmannaskapet för Mata-rengivägen efter godkänd besiktning.
I december 2010 har kommunfullmäktige fattat beslut om att förskottera medel, motsvarande 20 mkr för tidi-gareläggning av projektet enligt följande;
• År 2012 ca 6,0 mkr
• År 2013 ca 6,0 mkr
• År 2014 ca 8,0 mkr
Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är själv-fi nansieringsgraden. Den mäter hur stor del av inves-teringarna som kan fi nansieras med de skatteintäkter och statsbidrag/utjämningsbidrag som återstår när den löpande driften är fi nansierad. 100 procent självfi nansie-ringsgrad innebär att kommunen kan skattefi nansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga fi nansiella handlingsutrymme stärks.
Ett nyckeltal som är ett underlag för en god självfi nan-sieringsgrad är kommunens fi nansiella mål - att till fi nansiering av investeringar avsätta cirka 6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjäm-ningsbidrag. Under 2012 uppgick investeringarna till 5,1
Ett nyckeltal som är ett underlag för en god självfi nan-sieringsgrad är kommunens fi nansiella mål - att till fi nansiering av investeringar avsätta cirka 6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjäm-ningsbidrag. Under 2012 uppgick investeringarna till 5,1