Socialtjänsten

Intervjuperson 4 har arbetat inom socialtjänsten sedan 2013, inom olika områden. Med våld har intervjupersonen arbetat i cirka två år som utredare tillsammans med ett våld i nära relationer och hedersrelaterat våld-team, men också arbetar intervjupersonen framförallt med att utreda vuxna som har gjort ansökan om stöd och sedan följer upp insatser. Vidare nämner intervjuperson 4 att dem är med i en samverkansgrupp med länsstyrelsen

Västmanland som heter resursteam heder6.

När det kommer till hedersrelaterat ärende krävs det mycket kunskap, då det dels handlar om bemötandet, men också vilka typer av insatser som krävs och vilka skyddsboenden som delar kompetens kring hederskontext. Alla har rätt att söka stöd, dock nämner

intervjuperson 4 att pojkar och män har det svårare att söka stöd, och önskar att dem gjorde det mer. Intervjuperson 4 hävdar att det beror på att det finns mycket skam samt att det handlar om lojalitet för familjen. Pojkar och män utsätts oftast för tvångsäktenskap när det kommer till hederskontext medan flickor är mer utsatta till våld och förtryck då det är deras kyskhet samt sexuella relation som är problematiskt enligt ett hederstänkande. Dock finns det en social press hos männen att tänka inom hederskontexten kring deras kvinnliga familjemedlemmar och på sätt är alla förtryckta, anser intervjuperson 4. Vidare nämns det att dem kan identifiera pojkar inom hederskulturen genom mammor som söker stöd och har flera minderåriga barn, där pojkarna är utsatta genom att de förväntas att ta en papparoll. Denna roll innebär att bland annat att ha koll på sin syster. Detsamma gäller för en del flickor som söker stöd som beskriver sina bröder på samma sätt. Pojkarna förväntas att utsätta andra, därav är dem lika utsatta då dem alltid har en förväntan av kollektivet att agera, genom att utsätta andra för hedersrelaterat våld och förtryck.

Detta innebär att dem som arbetar med dessa frågor måste ha förståelse och kunskap kring att det är skam och heder som är det centrala oavsett för vem som söker hjälp, men det är ännu svårare för en pojke eller man. Utmaningen är att försöka förstå och ha kunskap trots att man själv inte är uppvuxen med ett kollektivt sammanhang, förklarar intervjuperson 4. Även de högt uppsatta cheferna och politikerna behöver ha samma förståelse och kunskap för att begripa hur man ska satsa vidare kring problematiken. Intervjuperson 4 menar att, “när man talar om heder och hedersnormer, så sitter man på många fördomar, och

stereotypiska bilder, och hur ska man få de att ändra det?”. Vidare benämner personen att alla på en enhet ska ha möjlighet att gå på utbildningar kontinuerligt, då tidigare har det handlat om 1–2 personer som kan tänka sig att gå, går på utbildningarna. Makthavarna bör göra det obligatoriskt att alla ska ha möjligheten att gå på utbildningar, och alla inom en

6 Ett nätverk där länsstyrelsen Västmanland är sammankallande där samtliga kommuner, skolor,

ungdomsmottagningen, socialtjänst, kriminalvård, CMV, polisen, migrationsverket, och

arbetsförmedlingen är med i nätverket. Nätverket är ett kompetensteam som träffas fyra gånger per år för att samverka med varandra, ställa frågor, reflektera ihop, prata om varandras kunskaper och fylla

enhet ska gå på utbildningen. Det får inte brista inom kunskap kring all typ av våld i nära relation, men speciellt hederskontext för att inrikta rätt insatser, menar intervjuperson 4.

“Det jag förväntar mig av de högre cheferna och högre upp, att vill man att detta problem ska försvinna och att det ska vara nolltolerans, då ska man också kunna se till att man kan

jobba med det, att alla kan jobba med det, för det är väldigt svårt, det är komplext.” - Intervjuperson 4

Det innebär också en svårighet för alla yrkesverksamma då man måste förstå att man arbetar mot ett kollektiv, då det är flera förövare och inte bara en som det brukar vara i andra fall inom våld i nära relationer nämner vår intervjuperson.

“När man pratar om heder och hur komplext det är, är det viktigt med när man ska jobba de här ärendena att man har kompetens, det kan bli lätt att missa ett ärende att det är

heder om man inte har kompetens och kunskapen så man bör trycka på de” - Intervjuperson 4

Intervjuperson 4 argumenterar för att det behövs ett arbete där dem har möjligheten med att arbeta utåt för att vara ute och prata med skolor, fritidsgårdar, familjecentrum m.m. och redan i tidig ålder, som exempelvis förskolor. Då är barnen väldigt små, men det är föräldrarna man ska försöka knyta andan med. Det är ett viktigt arbete, då det är

socialtjänsten som är dem som kan hjälpa. Men det krävs resurser för att det ska bli möjligt, men också att det ska ske från olika håll i samhället, och inte bara från socialtjänsten för att nå ut till flera så tidigt som möjligt. Fortsättningsvis anser intervjuperson 4 att man måste ändra den negativa synen vissa har på socialtjänsten och informera, men framförallt föra en dialog som når ut till målgruppen.

4.1.5 Åklagarmyndigheten

Intervjuperson 5 arbetar som åklagare inom åklagarmyndigheten och har arbetat som det sedan år 2009. Intervjupersonen ansvarar för brott som relationsvåld och hedersrelaterade ärende, men också äktenskapstvång, könsstympning7 och människohandel, samt är det även

de ärenden som hamnar hos åklagaren. Intervjuperson 5 berättar att dem brukar få in ett rättsfall från polisen och där kan de dra slutsatsen om det är förknippat med hedersrelaterat, för att all förarbete har redan utförts av polisen och socialtjänsten. Men vissa ärenden kan även hamna under ytan, för att man kanske inte vet vad det är för typ av brott, då kan polisen eller socialtjänsten ringa in till åklagaren och fråga om råd och tips kring hur man ska gå tillväga. Intervjuperson 5 påpekade om det inte finns en misstanke om brott, då ska ärendet inte hamna hos åklagarmyndigheten överhuvudtaget, utan det ska socialtjänsten ta itu med.

När intervjuperson 5 fick frågan om den kunde identifiera pojkars och mäns utsatthet, så kunde inte personen riktigt göra det, eftersom intervjupersonen arbetar ur ett

brottsperspektiv och att det ser likadant ut i processen och tillvägagångssättet, oavsett om det är pojke eller flicka, man eller kvinna, som är utsatta för brott.

“Jag ser ingen skillnad… mitt perspektiv är ur ett brottsperspektiv. Pojkar är utsatta på ett annat sätt, men de kan vara lika utsatta som flickor”

- Intervjuperson 5

Vidare uttalade sig personen att samverkan med andra aktörer fungerar bra, exempelvis om det är en ung person som är målsägande, då har man en god samverkan med barnahus8 som

består utav åklagare, polis, barnläkare och socialtjänsten, där man får tillräckligt med information för att kunna gå vidare i brotts ärendet.

När vi frågade intervjuperson 5 om vad för fler insatser man kunde införa för att förebygga HRV, fick vi som svar att man har jobbat mycket med den frågan, exempelvis konferenser, projekt m.m., och att även arbetsgivarna inom verksamheten uppmuntrar till att man ska närvara på liknande arrangemang. Dock visste inte personen riktigt vad man kunde göra specifikt för målgruppen pojkar och män. Samt hade intervjupersonen inte hört talas om den inriktningen förut. Åklagaren lade till att pojkar och män har en annan roll, där de får mer frihet i tonåren än vad flickor och kvinnor får, samt brukar de agera som övervakare vilket också är ett problem.

“(...) sen vet jag inte just pojkar och män, jag har aldrig hört liksom den inriktningen förut” - Intervjuperson 5