Huvuddokumentet som utvärderingen förhåller sig till är projektansökan (dokumentet skapat 15 mars 2011). Delar av ansökan har dock genomgått förändringar och
justeringar i efterhand.1 Enligt uppgift har ett antal do-
kument skickats in som kompletteringar till ESF i sam- band med ansökningsprocessen. Dessa har dock aldrig arbetats samman till en slutgiltig projektplan.
I oktober 2012, efter den LFA-workshop (se längre fram i detta kapitel) som syftade till att koppla samman pro- jektets syften och mål till aktiviteter och arbetsmetoder, togs ett nytt dokument fram: Mål och delmål Sofielund
Agency, reviderat 21 oktober 2012, vilket varit det som
haft störst betydelse för inriktningen på verksamheten. I fortsättningen hänvisas till dessa dokument som pro-
jektansökan respektive reviderade mål.
Projektet genomfördes under perioden 2011-08-01 till 2014-06-30 i samverkan med bland annat Malmö Stad, Arbetsförmedlingen, Malmö företagargrupper och Folk- bildningsföreningen. Totalt har projektet varit planerat för 60 samtidiga deltagare och hade i den ursprungliga
1 Projektplanen (2011-03-15) har dessutom dokument- namnet ”Ny kompletterad och justerad…”
projektansökan en total budget (inklusive medfinansie- ring) på strax under 22 miljoner kronor. Budgeten har dock justerats ner (2013-11-25) till totalt 13,4 miljoner av vilka ungefär 1,6 miljoner utgörs av ersättningar till projektdeltagarna i form av aktivitetsersättning, försörj- ningsstöd etc. Budgetminskningen beror framför allt på mindre antal deltagare än planerat samt lägre medfi- nansieringsgrad (43 procent).
Deltagarna har anvisats från Arbetsförmedlingen eller från Malmö Stad. Tanken var att deltagarna skulle stan- na i projektet en tid – tre månader – och därefter gå vidare, helst till studier eller arbete. Men deras handle- dare har, om det funnits särskilda skäl, kunnat besluta om förlängning. Från projektets sida hade man ett öns- kemål om att ha gemensamma starttider, men detta har man inte lyckats få igenom, vilket betyder att deltagare tillkommit och lämnat projektet oregelbundet och ofta med kort varsel.
Projektets organisation
IRUC, Ideellt resurs- och utvecklingscentrum, är den or- ganisation som varit projektägare för Sofielund Agency. På hemsidan anges att IRUC ”är en projekt och utveck- lingsorganisation som drivs av sina medlemsorganisa- tioner: Folkbildningsföreningen i Malmö, Sofielunds Folkets Hus och InfoKoop Konsult ekonomisk förening. Andra närstående organisationer och verksamheter
är: Föreningen Bryggeriet, Centrum för Publikt Entre- prenörskap, Folkuniversitetet, Nätverk Social Ekonomi Skåne m fl.”
De samverkanspartners som anges i projektansökan för Sofielund Agency är Stadsdelsförvaltning Södra Inner- staden, Arbetsförmedlingen Ung Malmö, Malmö Före- tagargrupper, Sofielunds Folkets Hus, InfoKoop eko- nomisk förening och FIFH. Malmö Stad och Arbetsför- medlingen står som medfinansiärer i projektansökan. En viktig del av ett samarbetsprojekt är styrgruppen. I Sofielund Agency har denna genomgått viss förändring under projektets gång, framför allt på grund av omor- ganisation hos projektets partnerorganisationer. I pro- jektets styrgrupp ingick vid projektets slut: en repre- sentant för projektägaren (IRUC), som också fungera- de som styrgruppens ordförande och sammankallande; två representanter för Malmö Stad (stadsområdesche- fer); en representant för Arbetsförmedlingen; en riks- dagsledamot (arbetsmarknadsutskottet); en represen- tant för ESF; en representant för Malmö Företagarför- eningar samt Malmö högskolas tidigare rektor.
Projektets syfte
I projektansökan anges bland annat att syftet med pro- jektet är att underlätta för unga vuxna upp till 29 år att etablera sig i arbetslivet och att förebygga att de ham- nar i utanförskap.
Syftet är vidare att etablera och utveckla metodisk och strukturerad samverkan mellan myndigheter, social ekonomi och privat näringsliv genom att
• möta ungas vilja, drömmar att arbeta och för-
sörja sig själva
• göra det möjligt att söka och pröva de första
korta jobben (timanställningar)
• testa och pröva egna idéer för företagande
och försörjning (inkubator)
• vara medskapande i uppbyggnad av nya ar-
betsplatser för kreativa verksamheter (verk- stad) samt bemanningsservice
• erbjudas korta utbildningar inför arbeten och
anställningar som kan erbjudas
• möjligheter att förbereda sig för längre folk-
högskoleutbildningar som kan ge behörig- het inför yrkesutbildningar eller vidare uni- versitets- och högskolestudier
• etablera nya arbetsplatser, primärt inom om-
rådena återvinningsdesign och bemannings- service men även andra branscher som ung- domarna och projektmedarbetarna kommer i kontakt med och väljer att satsa på
• utveckla entreprenörskap och socialt företa-
gande som inkluderar unga medarbetare och stärker deras sammanhang och egenmakt
I projektansökan har man också skrivit att man vill i pro- jektprocesserna och samverkan bedriva ”ett gemen- samt lärande i analys, metodik och bemötande”.
Delmål
I dokumentet reviderade mål (oktober 2012) anges föl- jande som projektets övergripande mål:
genom att samskapa tillsammans med relevanta sam- hällsaktörer och projektdeltagare, ha stärkt de ungas förmåga att hantera sin livssituation i samhället och vara i stånd att gå in i ett meningsfullt arbetsliv utifrån de förutsättningar som finns
och följande delmål:
1. Att mer än hälften av deltagarna ska anse sig ha gjort viktiga erfarenheter som gör att de lätt- are kommer att söka utbildning och/eller arbete som de själva finner meningsfulla och stämmer med deras talanger och vilja.
2. Att minst hälften av deltagarna ska anse sig ha uppfattat flera olika möjligheter att rusta sig för egen försörjning, bland annat genom att flytta till nya orter för utbildning och arbete.
3. Att minst femtio företagare/uppdragsgivare i Malmö med omnejd ska ingå samarbete med
projektet för informationsutbyten i möjligheter till timanställningar/uppdrag.
4. Att etablera minst en ny arbetsplats för aktivi- teter och arbeten inom områdena design och hantverk samt även pröva möjligheter att orga- nisera bemanningsservice inom personlig ser- vice, omvårdnad, tillgänglighet, hantverk/servi- ce/industri.
5. Att den löpande utvärderingen under projektet ger stöd för att samtliga intressenter och sam- verkansparter som varit aktivt delaktiga i pro- jektet anser sig ha fått ta del av processer och fördjupad kunnande om ett verkningsfullt be- mötande av unga människor som söker sin väg för utbildning och arbete.
6. Att personalen i projektet att kontinuerligt ar- betar med att säkerställa ett gott bemötande, samt dokumentera ingredienser för ett gott be- mötande
7. Att projektet arbetar fram en metod som doku- menteras och sprids.
Aktiviteter
De aktiviteter som enligt projektansökan skall erbjudas är:
• Inkubator (personlig rådgivning, pröva sina
talanger och idéer, förenings- och företags- kunskap etc),
• Verkstäder med praktiska aktiviteter
• Utbildningar (kortare och längre) i samarbete
med folkhögskolor
• Förmedling av uppdrag (”timjour”) i samar-
bete med företagare i Malmö.
Avsikten är att projektdeltagarna ska uppleva att de har fått bättre chans till utbildning, arbete och försörjning. I projektplanen anges också att en del i projektet är sats- ningar på utvecklat samarbete med näringslivet samt kontakter med arbetsmarknaden i Danmark och de s k produktionsskolorna.
Riskanalys
Det är vanligt att man gör riskanalyser i projektansök- ningar. Syftet är vanligen att visa att man i projektets utvecklingsprocess identifierat möjliga risker och även tagit fram framkomliga strategier för att möta dessa. I projektansökan för Sofielund Agency finns följande ris- kanalys för projektet:
Risk Åtgärd
Svårt att rekrytera deltagare, att projektet inte attraherar unga arbetslösa tillräckligt.
Kvalitetssäkrad information/ bemötande, uppsökande kon- takter, medveten arbetsmiljö. Svårhanterlig medfinansiering Nära och kontinuerliga dialo-
ger med samverkanspartners Kollision i perspektiv och för-
hållningssätt i synen på unga människors möjligheter och utmaningar att välja utbild- ning och arbete.
Det gemensamma lärandet i fokus, uppmärksam utvärde- ring.
Svårigheter att nå fram i kon-
takt med företagare Personliga, direkta och förtro-endeskapande kontakter. Svårigheter att finna kvalitetssäk-
rade former för förmedling av ti- manställning, de s k “första job- ben” för unga vars mål i första hand är att tjäna egna pengar.
Omsorgsfull process i mobili- seringsfasen, kontakter med arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer för di- alog och stöd.
Jämställdhet och tillgänglighet
I projektansökan omtalas tillgänglighet som ett viktigt tema. FIFH (Föreningen Idrott för Handikappade) är angi- ven som samarbetspartner och deras kompetens uppges viktig för utveckling av ”bemötande av unga människor med funktionshinder”. I projektplanen anges också att
läggande utbildning om att arbeta tillsammans med funktionshindrade: bemötande, praktisk anpassning, möjligheter till rådgivning och handledning etc.
Kring jämställdhet utrycker man sig på följande sätt: ”Målet är att nå unga kvinnor i lika hög grad som unga män och att projektet i sin helhet ska vara meningsfullt för både unga kvinnor och män.”
Projektets logik
Projektlogik används i utvärderingssammanhang för att ge översikt över projektet och för att tydliggöra hur de olika delarna av projektet är tänkta att hänga samman. Man kan också beskriva detta som projektes föränd-
ringsteori.
Konkretiserandet av projektlogiken bidrar till att klargö- ra projektets kausala kedja: Vad projektet ämnar uppnå, hur man skall bära sig åt för att lyckas med detta och varför man tänker sig att detta är den rätta vägen att gå? Projektlogiken fungerar således som en måttstock att utvärdera utifrån.
Vid en sk LFA-process (se ex Örtengren 2012) som ge- nomfördes i oktober 2012, var syftet att konkretisera hur denna förändringsteori ser ut eller uppfattas i So- fielund Agency. Dessvärre hanns inte hela processen med, utan fokus kom i stor utsträckning att hamna på
identifikation av de problem som projektet vill åtgärda samt de effekter projektet vill uppnå för att möta dessa problem. Deltagare vid LFA-workshopen var två repre- sentanter för projektägaren samt fyra handledare från projektet (och alltså inga representanter för projektets samarbetspartners Malmö Stad eller Arbetsförmedling- en). Gruppen bestämde tillsammans med processleda- ren att när man fått beslutet från ESF skulle man arbeta vidare med LFA-processen och koppla problembilden till projektets mål/delmål samt de aktiviteter man pla- nerade att genomföra. Detta kom dock aldrig att ge- nomföras.
Nedan följer utdrag ur dokumentationen av LFA- workshopen.
Gruppen enades om följande huvudproblem som projektet vill komma åt:
Samhällets oförmåga att ta tillvara individens poten- tial leder till att unga människor riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet.
Synliggörande av problembilden: Vilka negativa effekter kommer av detta?
Individen: Färre motiveras att studera i flera år ifall
man ändå inte kan få jobb; Inlärd oförmåga att fung- era enligt arbetsgivarens förväntningar ex att passa tider; … Unga känner sig inte inkluderade i samhället; Osäkerhet och känslan av att man saknar värde leder
till dåligt självförtroende samt missmod inför egen arbetsförmåga; … Likgiltighet, utanförskap, tristess, hopplöshet; ”Får jag inte vara med så vill jag inte hel- ler vara med”; … Utanförskap skapar misstänksamhet och myndighetsförakt.
Samhället: Den kraft som behövs i framtidens samhäl-
le förslösas; … Vad är ett samhälle om inte sina med- borgare? … Stort glapp mellan unga och vuxna leder till missförstånd; … Samhällets stuprörskonstruktioner skapar en modell som alla ska passa in i; EU-politi- ken krockar med projektets idé och innovativa inslag; Rädsla att släppa in och ge unga makt på riktigt; Sam- hället får stora grupper som inte är med, vilket skapar obalans i samhället som i sin tur leder till dålig ekono- mi och välfärd.
Vilka underliggande problem orsakar oförmågan i samhället?: Snabba resultat eftersträvas istället för
långsiktiga (ettårsbudgetar); Ekonomiska syften tar överhand; … Brist på helhetssyn utifrån individens be- hov; … Nya tankar stör systemet om de inte passar in, vilket kan utgöra ett hot och en rädsla för det okon- trollerbara; En systematisk hjärntvätt av människorna där pengar och överkonsumtion är ”normen” gör att ”nytt tänk” och idéer om förslag till riktig, djupgåen- de förändring ses som galenskap; … Gamla arbets- sätt och långsamhet i systemen krockar med det nya Malmö; … Samhällets strukturer har orimliga krav på unga … Unga får inte det bemötande som motive- rar deras behov; … Maktperspektiv utnyttjas ”jag be-
stämmer – du gör som jag säger annars blir det inga pengar” … Synen på individen som misslyckad/job- big/annorlunda samt misstro och bristande tillit kring individens potential.
I projektets styrdokument kan man inte hitta projektets förändringsteori explicit uttryckt. Däremot är det inte särskilt svårt att hitta vissa idéer och kopplingar mellan det som har varit tänkt att ske i projektet och de resul- tat och effekter som det varit tänkt att leda till. Men det finns också en hel del oklarheter. Detta kommer att dis- kuteras i kapitel 8.
Generellt kan projektets förändringsteori ses ungfär på följande sätt: Utvecklandet av potential-orienterade ar-
betsmetoder i verkstäderna, och motsvarande utveck- ling av uppdragsverksamhet, bidrar till att såväl stärka ungdomarna i deras självbild och förmåga, som att på- verka arbetsgivare och tjänstemän som möter (eller an- ställer) ungdomar, genom att visa att ett sådant förhåll- ningssätt ger ömsesidiga vinster. I förlängningen inne- bär detta att även formella riktlinjer för hur ungdomar skall bemötas och insatser för att förbättra ungdomars situation skall vara strukturerade ändras, så att de tar sin utgångspunkt i ungdomarna själva, deras behov och ambitioner.