Stödets betydelse för trossamfunden och deras församlingar och deras församlingar

9.4.1 Trossamfundens ekonomi

Trossamfundens ekonomi ser mycket olika ut beroende på deras storlek och tradition. Därför har stödet olika betydelse för trossam-funden och deras verksamhet. Det är av flera anledningar mycket svårt att jämföra trossamfundens ekonomi och göra en allmän be-dömning av stödets påverkan. För det första är trossamfunden orga-niserade på olika sätt och det är därför också stora skillnader avseende hur trossamfunden redovisar sin ekonomi. Några trossamfund redo-visar enbart den centrala administrationens ekonomi medan försam-lingarna utgör separata organisationer. Vissa trossamfund har vidare en välutvecklad organisation med en central förvaltning, medan andra är lösa sammanslutningar av församlingar och föreningar med en mycket liten central administration.

Därutöver omfattar verksamheten i vissa trossamfund bistånds- och hjälpverksamheter med relativt omfattande ekonomisk om-sättning. Flera äldre frikyrkor såsom Pingst – fria församlingar i sam-verkan (Pingst), Frälsningsarmén och Equmeniakyrkan har t.ex. en stor social verksamhet som inbegriper secondhand-försäljning,

bi-Trossamfundsstödet och dess effekter SOU 2018:18

196

stånd, HVB-hem m.m. Omsättningen inom t.ex. Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan och Evangeliska frikyrkan utgörs till stor del av så-dana verksamheter. Inom Pingst bedrivs såså-dana verksamheter, liksom inom Pingst ung, som separata organisationer med egen budget. Inom Romersk-katolska kyrkan finns på samma sätt flera olika former av mer eller mindre självständiga verksamheter som är organiserade som egna juridiska personer, såsom kyrkans skolor, utbildningsanstalter, ordnar och kongregationer. Detta gäller även för Judiska centralrådet inom vilket det finns flera självständiga verksamheter som har en ekonomi som inte omfattas av trossamfundets.

Det går dock generellt sett att göra en uppdelning mellan tre olika kategorier av trossamfund. Den första kategorin utgörs av de stora historiskt etablerade trossamfunden som har verkat i Sverige en längre tid. Bland dessa är de större historiskt etablerade fri-kyrkorna framträdande såsom Equmeniakyrkan, Frälsningsarmén, Evangeliska frikyrkan, Pingst, Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) och Svenska alliansmissionen, men också Romersk-katolska kyrkan.

Dessa trossamfund har ett stort antal medlemmar, en relativt omfattande verksamhet och en välutvecklad central administration.

Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Pingst och Romersk-katolska kyrkan omsätter mellan 142 och 258 miljoner kronor om året. Dessa trossamfund har minst hundra personer anställda. Fräls-ningsarmén har störst omsättning, 773 miljoner kronor, och nära 1 000 anställda. Församlingarna inom de historiskt etablerade tros-samfunden äger också i stor utsträckning sina egna lokaler och där-för är deras största utgiftsposter personalkostnader och verksam-hetskostnader. De har dock kostnader för underhåll av befintliga lokaler och flera kyrkor har ett antikvariskt värde som kräver särskilt underhåll. Till skillnad från Svenska kyrkan får de som regel inte någon ersättning för detta.

Den andra kategorin är de trossamfund som är relativt nyetable-rade i Sverige, de som tidigare kallades invandrarsamfunden, men som har ett stort antal medlemmar. I denna kategori finns de flesta av de muslimska samfunden, de två syrisk-ortodoxa samfunden och de grekiska och serbiska ortodoxa samfunden. Dessa trossamfund har en mer begränsad ekonomisk omsättning på cirka 3 till 10 miljoner kronor, även om de engagerar ett relativt stort antal betjänade. An-ledningen till detta är främst att de inte som frikyrkorna bedriver en omfattande biståndsverksamhet och dessutom redovisas

försam-SOU 2018:18 Trossamfundsstödet och dess effekter

lingarnas ekonomi ofta separat. Ett undantag är Syrisk-ortodoxa ärkestiftet som finansieras genom att medlemmarna i stor utsträck-ning använder avgiftshjälpen och därför har samfundet en mer om-fattande ekonomi. På central nivå har dessa trossamfund i regel färre än två anställda och inte en lika väletablerad organisation som trossamfunden i den första kategorin. De muslimska trossamfunden är mer av lösa sammanslutningar av församlingar och den centrala administrationen har sällan en betydande roll för att organisera för-samlingarnas verksamhet. Verksamheten i den centrala administra-tionen och i de lokala församlingarna bedrivs främst genom ideellt arbete. Många församlingar hyr lokaler och generellt sett utgör lokalkostnaderna en stor del av utgifterna. På församlingsnivå är dock inte bilden entydig eftersom det skiljer sig beroende på antalet be-tjänade.

Den sista kategorin är de mindre trossamfunden som har runt 10 000 medlemmar eller färre. Några av dessa har funnits en längre tid, däribland Judiska centralrådet och de nordiska kyrkorna, medan andra är nyetablerade. De flesta av dessa trossamfund har en omsättning på under en miljon kronor och har ingen anställd per-sonal på central nivå. Det är dock en viss skillnad i ekonomi, orga-nisering och antal anställda mellan de yngre och äldre samfunden inom kategorin.

9.4.2 Organisationsbidragets betydelse

Organisationsbidragets betydelse varierar mellan olika trossamfund.

För de historiskt etablerade stora trossamfunden, såsom Equmenia-kyrkan, Frälsningsarmén, Pingst och Romersk-katolska Equmenia-kyrkan, är organisationsbidraget av ringa betydelse. Detta framgår både av ut-redningens enkät till trossamfunden och deras årsberättelser. Som nämnts ovan bedriver frikyrkorna en omfattande social verksamhet och den finansieras främst genom gåvor, kollekt, försäljning eller bidrag från t.ex. SIDA. Romersk-katolska kyrkan tar inte emot något omfattande statligt bidrag annat än trossamfundsstödet och kyrkan finansieras främst genom medlemsavgifter som betalas in via Skatteverket.

Av utredningens enkät till församlingarna framgår att organisa-tionsbidraget inte heller är en särskilt viktig inkomstkälla på

för-Trossamfundsstödet och dess effekter SOU 2018:18

198

samlingsnivå inom de historiskt etablerade stora trossamfunden, men har betydelse för ett antal mindre församlingar. Det är flera församlingar som i enkäten uppger att bidraget har gjort det möjligt för församlingen att ha en pastor eller annan personal anställd. På grund av den bristande svarsfrekvensen är det dock svårt att generellt uttala sig om organisationsbidragets betydelse för församlingarna.

Några av församlingarna som svarat på utredningens enkät tar inte heller emot något stöd från SST. Inom frikyrkorna fördelas organi-sationsbidraget till ett urval av församlingar, oftast genom ett ansök-ningsförfarande inom trossamfunden. Inom Equmeniakyrkan fick färre än var tionde församling ta emot bidrag under 2016, medan det inom Pingst, Evangeliska frikyrkan och Frälsningsarmén var mellan var femte till var tredje församling som tog emot bidrag. Inom de flesta andra trossamfund fördelas stödet jämnt till alla församlingar efter antal medlemmar. Storleken på stödet varierar därför och för vissa församlingar kan stödet vara av stor betydelse.

De yngre stora trossamfunden, t.ex. de muslimska och ortodoxa samfunden, är mer beroende av organisationsbidraget än de stora historiskt etablerade frikyrkorna och Romersk-katolska kyrkan, men även för dessa är den främsta inkomstkällan gåvor eller med-lemsavgifter. Det gäller i synnerhet på församlingsnivå där organi-sationsbidraget är ett komplement till bidrag och gåvor som ges direkt av medlemmarna. För ett flertal av de mindre trossamfunden är emellertid organisationsbidraget av avgörande betydelse. Sam-mantaget är organisationsbidraget den främsta inkomstkällan för 28 procent av trossamfunden och för 68 procent är detta bidrag en av de tre viktigaste inkomstkällorna.

Det finns inget som tyder på att några andra offentliga bidrag, t.ex. från kommuner, har någon betydande påverkan på trossam-fundens eller enskilda församlingars ekonomi. Betydelsen av sådana bidrag har troligtvis minskat eftersom flera kommuner har dragit in sitt stöd till trossamfund.

Trossamfundsstödet och dess effekter SOU 2018:18

31

Tabell 9.1 De viktigaste inkomstkällorna för historiskt etablerade stora trossamfund och deras församlingar Källa: Utredningens enkät. Bas: 147 församlingar och 7 samfund.   31

Tabell 9.1 De viktigaste inkomstkällorna för historiskt etablerade stora trossamfund och deras församlingar Källa: Utredningens enkät. Bas: 147 församlingar och 7 samfund.   31

Tabell 9.1 De viktigaste inkomstkällorna för historiskt etablerade stora trossamfund och deras församlingar Källa: Utredningens enkät. Bas: 147 församlingar och 7 samfund.  

SOU 2018:18 Trossamfundsstödet och dess effekter

200

Trossamfundsstödet och dess effekter 32Tabell 9.2 De viktigaste inkomstkällorna för yngre stora trossamfund Källa: Utredningens enkät. Bas: 71 församlingar och 8 samfund.

Trossamfundsstödet och dess effekter 32Tabell 9.2 De viktigaste inkomstkällorna för yngre stora trossamfund Källa: Utredningens enkät. Bas: 71 församlingar och 8 samfund.

Trossamfundsstödet och dess effekter 32Tabell 9.2 De viktigaste inkomstkällorna för yngre stora trossamfund Källa: Utredningens enkät. Bas: 71 församlingar och 8 samfund.