Stödets utformning och omfattning

Det statliga stödet till trossamfund består av dels ett statsbidrag som fördelas av Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), dels en statlig hjälp med att tas in medlemsavgifter genom Skatteverket.

Statsbidraget består av tre olika bidragsformer: organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag.

Under 2017 uppgick trossamfundsstödet till ungefär 91,9 miljo-ner kronor. Till stödet tillkom ytterligare 10 miljomiljo-ner för SST:s för-valtningskostnader. Stödet till trossamfunden låg under det första decenniet av 2000-talet på en fast nivå, vilket enligt SST innebar att stödet i egentlig mening sänktes med tanke på att ingen uppjuster-ing gjordes för inflation och löneöknuppjuster-ingar. Sedan 2012 har stödet höjts med 37 miljoner kronor. Under denna tid har antalet betjä-nade inom de bidragsberättigade trossamfunden ökat med cirka 40 000 personer. Fördelningen mellan de olika bidragsformerna har varit stabil över tid och överlag fördelas ungefär 70 procent av stö-det i form av organisationsbidrag. Från 2016 sköt regeringen till

Trossamfundsstödet och dess effekter SOU 2018:18

188

7 miljoner kronor för projektbidrag i form av säkerhetsbidrag, vilket gjorde att projektbidragens totala andel ökade något.

För 2018 uppgår anslaget till 95 miljoner kronor, varav 82 miljoner för stödet och 13 miljoner för förvaltningskostnader. Det innebär att stödet till trossamfunden minskar med 10 miljoner från 2017 års nivå, vilket beror på att förvaltningsanslaget ökar med 3 miljoner och att säkerhetsbidraget inte längre fördelas inom ramen för trossamfunds-stödet. Det är regeringen som anger hur mycket som får användas för förvaltning.

9.2.1 Trossamfundsstödets olika bidragsformer Organisationsbidraget

Organisationsbidraget fördelas i form av ett basstöd till alla berättigade trossamfund. Bidraget beräknas utifrån antalet bidrags-berättigade personer eller s.k. betjänade, vilket motsvarar trossam-fundets registrerade regelbundna deltagare och dess medlemmar.

Trossamfundet ska kunna uppvisa en egeninsats på 70 procent av det tilldelade bidraget. Organisationsbidraget kan inte minska till mindre än 70 procent av föregående års bidrag. Sammanlagt upp-gick organisationsbidraget till 57 miljoner kronor under 2017, vilket innebar ett stöd på 71,79 kronor per betjänad.

Organisationsbidrag tas emot av trossamfundet centralt som fördelar det vidare till de lokala församlingarna. Den del som an-vänds för central verksamhet får inte överstiga tio procent av sam-fundets årliga bidrag, men i övrigt är det upp till trossamfunden själva att besluta om hur bidraget ska fördelas. Storleken på organi-sationsbidraget fastställs först efter att trossamfundet kommit in med en årsredovisning och en redovisning över hur bidraget förde-lats mellan de olika församlingarna och den centrala administra-tionen. SST har under en tid arbetat med ett projekt som syftar till att bygga upp säkra och långsiktiga register- och statistikfunktioner inom trossamfunden och under 2015 användes 1 miljon kronor av organisationsbidraget för detta ändamål.

SOU 2018:18 Trossamfundsstödet och dess effekter

Verksamhetsbidraget

Verksamhetsbidraget består dels av ett bidrag för teologisk utbild-ning, dels ett bidrag till andlig vård inom sjukvården. Bidraget till teologisk utbildning fördelas till fyra teologiska högskolor/semi-narier som regeringen förklarat som bidragsberättigade enligt för-ordningen (1999:974) om statsbidrag till trossamfund. Under 2016 uppgick bidraget för teologisk utbildning till 1,1 miljoner kronor.

Bidraget fördelas numera enligt en schablonuträkning. Tidigare har det fördelats efter antal antagna studenter som avser att bli präster eller pastorer. De teologiska utbildningarna beskrivs närmare i kapitel 8.

Bidraget till andlig vård fördelas efter ansökan från de stöd-berättigade trossamfunden eller deras församlingar. Besluten fattas av SST efter förslag från en beredningsgrupp för andlig vård inom sjukvården bestående av representanter för samfunden. År 2016 uppgick stödet till 9,5 miljoner kronor. Av dessa medel gick cirka 400 000 kronor till utbildning av berörd personal inom den andliga vården. Den andliga vården och trossamfundens verksamheter på sjukhus och vårdinrättningar beskrivs närmare i avsnitt 6.2.1.

Projektbidraget

Den tredje bidragsformen är projektbidraget, vilket kan sökas av de bidragsberättigade trossamfunden eller deras församlingar. Bidraget består av följande bidragstyper:

– Lokalbidrag som fördelas som ett investeringsbidrag för att an-skaffa lokaler genom nybyggnad eller köp, eller för ombyggnad eller genomgripande upprustning av församlingens lokaler. Bidra-get fördelas även för handikappanpassning av lokaler liksom ett säkerhetsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder i lokaler för reli-giös verksamhet.

– Etableringsbidrag som kan sökas av ett trossamfund eller en för-samling som huvudsakligen betjänar personer som invandrat till Sverige för att bygga upp en ny central eller lokal verksamhet.

– Särskilt utbildningsbidrag som kan sökas för utbildning och fort-bildning av funktionärer i trossamfund som saknar egna utbild-ningsinstitutioner i Sverige. Utbildningen ska ske på

högskole-Trossamfundsstödet och dess effekter SOU 2018:18

190

nivå eller motsvarande. Avgifter för vissa kurser som arrangeras av SST kan också kompenseras genom detta bidrag.

Under 2016 fick 23 miljoner kronor användas för projektbidrag och av dessa beviljades 12,6 miljoner i lokalbidrag, 9,7 miljoner i säkerhets-bidrag, nästan 1,4 miljoner i etableringsbidrag och 230 000 i särskilt utbildningsbidrag.

Stöd för flyktingarbete

Under 2015 och 2016 sköt regeringen till extra medel som bidrag för flyktingarbete inom ramen för projektbidraget. Stödet uppgick till 10 miljoner kronor för 2015 och 2,5 miljoner kronor för 2016.

SST fördelade bidraget efter en allmän bedömning av vad trossam-funden hade gjort när det gällde flyktingarbete. En redogörelse för det arbete som trossamfunden genomfört för att stödja nyanlända flyktingar ges i avsnitt 6.4.2.

9.2.2 Den statliga avgiftshjälpen

Enligt det principbeslut som fattades av riksdagen 1995 rörande relationen mellan stat och kyrka skulle Svenska kyrkan, liksom andra trossamfund, ha rätt till statlig hjälp för att ta in medlemsav-gifter (prop. 1995/96:80 och bet. 1995/96:KU12). Avgiftshjälpen kan närmast ses som en service som Skatteverket kan utföra åt tros-samfunden och kostnaden för hjälpen dras av från organisations-bidraget om samfundet även har statsbidrag. Avdraget beräknas till 21 kronor per betjänad samt en förberedelseavgift på 75 000 kronor det första året som trossamfundet får hjälpen. Villkoren för avgifts-hjälpen är de samma som för statsbidraget och dessa beskrivs när-mare i kapitel 4 (avsnitt 4.4.3). Avgiften tas in genom ett förhöjt skatteavdrag i samband med löneutbetalning som Skatteverket sedan betalar ut till trossamfundet. Det är enligt lagen (1998:1593) om tros-samfund regeringen som beslutar vilka tros-samfund som ska vara be-rättigade till avgiftshjälp och bestämmelser om förfarandet finns i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund. Regeringen kan höra Skatteverket och SST inför beslut.

SOU 2018:18 Trossamfundsstödet och dess effekter

9.3 Att utvärdera stödet till trossamfunden