Stadsmässighet

Den stadsstruktur som uppfyller dagens stadsideal är utformad med en blandning av funktioner och variation i miljön (Tunström 2009, s. 100). Detta kan sägas fungera som underlag för en mer spännande plats med en livfull atmosfär, som bidrar till stadens mångfald och trygghet (Jacobs 2010, s. 25ff). Begreppet stad förknippas idag med puls, liv och rörelse. Dessa är element som i diskursen är med och konstruerar en bild av ett attraktivt stadsliv. Staden målas därför ofta upp som en plats innehållande en unik stadsmässig atmosfär (Tunström 2009, s. 100). Detta går även att applicera på Malmö Stad:

“Fler invånare kan bidra till ett rikare stadsliv med intensitet, liv och rörelse. Det bidrar i sin tur till stadens attraktivitet och trygghet” (Malmö Stad 2013a, s. 18).

Fredriksson skriver att “De diskursiva noderna kan ses som nyckelpunkter i den argumentationskedja, kring vilka de andra tecknen i diskursen ordnas. Diskursen organiserar sig kring dessa begrepp och fixerar deras betydelse”

Kap 5. Den täta Blandstadens ingredienser Del II

argumentera för och bekräfta den som den goda staden och som rätt och riktig. Den stadsmässiga atmosfären genomsyrar hela argumentationskedjan i konstruktionen av blandstaden (Tunström 2009, s. 100).

En arkitekt inom privat sektor diskuterar, under en intervju med oss, en

attraktiv plats i Malmö och tar upp gågatan mellan triangeln och Gustav Adolfs torg:

“En lördagsförmiddag i Malmö. För det är ju där det händer, där det finns liv och stadspuls. Mycket liv och mycket caféer och restauranger, som bidrar till det här härliga. Till det attraktiva”.

Det finns en stark koppling mellan attraktivitetsbegreppet och en stadsplanering som främjar ett flöde av människor. Den stadsmässiga atmosfären används som en central ingrediens i den attraktiva

staden. Stadsmässighet är starkt sammankopplat med vissa specifika bebyggelsekaraktärer men är även ett diffust mål - att planera för stadspuls. Målet är något odefinierat som kan benämnas som en känsla som bara ska existera av sig själv. Samtidigt är det något som ska gå att planera för, vilket betyder att staden vill planera för det till synes oplanerade (Tunström 2009, s. 100). Bilden av den attraktiva staden som Malmö stad målar upp i sin vision, vilket citatet visar, präglas av denna stadsmässighet med intensitet, rörelse och mycket människor på samma plats.

“Malmös befolkning har ökat kraftigt. Fler människor rör sig nu på samma yta eftersom staden blivit tätare bebyggd. Gator och torg har fått mer liv och rörelse. Stadsbilden kännetecknas av aktivitet, folkvimmel och möten där butiker, lokal handel och restauranger blomstrar” (Malmö stad 2013a, s. 7).

I slutändan anses stadsmässighet främja stadens attraktivitet och utvecklingen av den goda staden (Tunström 2009, s. 100). Argumentationskedjan som bekräftar den täta blandstaden kretsar bland annat kring de diskursiva noderna mångfald och trygghet. Dessa kopplar båda till attraktivitet. Inom diskursen är det genom stadsmässighet som trygghet och mångfald ska nås. Den stadsmässiga atmosfären ses därför som huvudingrediensen i den attraktiva staden och är den nod som binder samman allt.

Kap 5. Den täta Blandstadens ingredienser Del II

“Stadsmässighet är täthet, täthet möjliggör blandning, blandning skapar

stadsmässighet. Stadsmässighet och täthet ska skapa närhet till ‘allt’, det minskar transportbehoven och ökar jämställdheten, tillväxten och ‘stadslivet’” (Tunström 2009, s. 86). Den stadsmässiga atmosfären framstår ofta som en totallösning. Det finns en avsaknad av problematisering av begreppet, något som kom fram vid vår intervju med en person från privat sektor. Genom intervjun lyfts kritik mot blandstaden fram. Personen kritiserar det starka fokus som finns på blandstaden i planeringsdiskursen och menar att effekterna blir att vi, istället för att planera miljöer, fokuserar på att införa den rätta typen av stad och ambitionen om stadsmässighet:

“Ofta handlar det om att de vill ha en blandstad och det är den rådande planeringstrenden just nu, på gott och ont kan jag tycka. Man kan ju inte ha blandstad överallt och det är lätt att man jobbar mot en bild av en stad istället för att jobba mot den byggda miljön och pratar om gestaltning istället. Så där finns det en fara i det där med blandstaden tycker jag”.

Kap 5. Den täta Blandstadens ingredienser Del II

Då platser anses attraktiva när det förekommer mycket liv och rörelse ställer vi oss frågan om alla platser i blandstaden kan vara attraktiva. En attraktiv plats kräver i diskursen en hög densitet av människor och funktioner. När vi frågar en arkitekt från den privata sektorn om alla platser kan i praktiken vara attraktiva svarar denne:

“Nej, men det är väl en realitet, alla ställen kan inte vara attraktiva”.

Det tycks dock som att det inom planeringsdiskursen finns en målsättning om att alla offentliga platser måste fyllas och innefatta ett aktivt stadsliv. Ambitionen om attraktivitet anser vi skapar ett problem då den går emot

sig själv. Alla platser tycks inte kunna bli attraktiva. På grund av den täta blandstadens argument synliggörs inte problemet i diskursen. Vi anser att användandet av målet attraktivitet innebär att det skapas en uteslutning av sådana platser. I samstämmigheten om att skapa en tät stad utesluts alternativa tankesätt vilket riskerar att platser som inte innefattar dessa egenskaper glöms bort eller nedvärderas i diskursen.

Enligt Tunström kretsar mycket av denna diskussion kring stadens upplösning och stadens renässans, mellan vilka hon ser en spänning (Tunström 2009, s. 11f och 51). Hon skriver att vår syn på staden och vad som är en stad kan

betraktas utifrån de begrepp som vi använder när vi pratar om stad. Vilka begrepp som får stå för stadsmässighet och därmed ett ideal, och vad som får stå för icke stadsmässighet - antistaden. Centralt här är hur staden diskursivt konstrueras, hur ideal skapas genom att den täta blandstaden lyfts fram som den ideala. Detta resulterar i att motsatsen istället förknippas med problem. De miljöer som förknippas med problem lider, i diskursen, av en brist på attraktion och är därför något som behöver åtgärdas (Ibid, s. 51ff). Vi ser ett bekräftande av detta i Handbok för Sveriges arkitekter:

“Behovet av bättre och vackrare stadsrum är stort då mycket av senare decenniers stadsbyggande behöver få sammanhang och ökad attraktion. Platser och gator i den gamla staden har stängts eller övertagits för parkeringar eller liknande. En del förortsmiljöer har en brist på mötesplatser och attraktiva miljöer” (Ullstad 2008, s. 25).

Kap 5. Den täta Blandstadens ingredienser Del II