Start eller bedrivande av

Regeringens förslag: Diskriminering i form av bristande tillgänglighet ska vara förbjuden i fråga om start eller bedrivande av näringsverksamhet och yrkesbehörighet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget är följande positiva eller tillstyrker det. Socialstyrelsen, Statskontoret, Statens kulturråd, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Östergötland, Gävle kommun, Försvarsmakten, Totalförsvarets pliktverk, Västerbottens läns landsting, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Centrum för lättläst, Dyslexiförbundet FMLS, Förbundet Rörelsehindrade, Personskadeförbundet RTP och Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Vad som avses med samhällsområdet Start eller bedrivande av näringsverksamhet

Diskrimineringsförbudet i fråga om start eller bedrivande av näringsverksamhet gäller till en början ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet. Som ekonomiska stöd räknas statliga och andra bidrag, t.ex. de olika regionalpolitiska stöden. Enskilda som driver näringsverksamhet under egen firma kan få bidrag enligt förordningen (1998:996) om

84

sysselsättningsbidrag, förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling, förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken och förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd. Ett annat exempel på ekonomiskt stöd till enskilda är Trygghetsfondens s.k. starta-eget-bidrag.

Uppräkningen är inte uttömmande, vilket innebär att även andra befintliga, eller över tid tillkommande, bidragsformer också kan komma att omfattas.

Diskriminering som kan förekomma när det gäller andra finansieringsformer för start eller bedrivande av näringsverksamhet omfattas inte av diskrimineringsförbudet enligt denna bestämmelse. Det kan exempelvis vara fråga om stöd till start av näringsverksamhet som lämnas inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska insatserna enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, eller särskilt stöd vid start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Diskriminering som rör hantering av dessa insatser faller under diskrimineringsförbudet i 2 kap. 9 § diskrimineringslagen. Banklån, lån som administreras av det statliga företaget ALMI Företagspartner AB eller lån hos andra långivare omfattas av diskrimineringsförbudet för tjänster i 2 kap. 12 §.

Arbetslöshetsersättning till företagare enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och företagares sjuk- och föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken omfattas av diskrimineringsförbudet i fråga om socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd i 2 kap. 14 § diskrimineringslagen.

Diskrimineringsförbudet gäller vidare tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att en enskild person ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet. Begreppet tillstånd omfattar t.ex. trafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490), tillstånd för tillfällig försäljning enligt lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning och serveringstillstånd enligt alkohollagen (1994:1738). Uppräkningen är inte uttömmande. Registrering tar sikte på möjligheten att registrera enskild firma (enskild näringsverksamhet), handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag hos Bolagsverket. Med begreppet liknande som kan ha betydelse för att en enskild person ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet avses sådant som typiskt sett är av vikt för den som startar eller bedriver näringsverksamhet. Ett exempel är att F-skattsedel utfärdas eller återkallas.

Yrkesbehörighet

Diskrimineringsförbudet i fråga om yrkesbehörighet avser sådant som behörighet och legitimation enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) för apotekare, arbetsterapeuter, audionomer, barnmorskor, biomedicinska analytiker, dietister, kiropraktorer, logopeder, läkare, naprapater, optiker, ortopedingenjörer, psykologer, psykoterapeuter, receptarier, röntgensjuksköterskor, fysioterapeuter, sjukhusfysiker, sjuksköterskor, tandhygienister och tandläkare. Behörig att utöva yrke som apotekare, barnmorska läkare, receptarie och tandläkare är endast den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva

85 det. De ovan angivna yrkestitlarna får användas endast av den som har

legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring.

Ansökningar om legitimation och särskilt förordnande att utöva ett yrke prövas i dessa fall av Socialstyrelsen. Av bestämmelsen omfattas också sådant som behörighet och legitimation för att få utöva veterinäryrket enligt lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Ansökningar om legitimation prövas av Statens jordbruksverk.

Ett annat exempel när det gäller yrkesbehörighet är elinstallationsarbete, som enligt huvudregeln bara får utföras av behörig elinstallatör. Sådant arbete får även utföras av andra yrkesmän under överinseende av sådan elinstallatör. Det förutsätter dock att yrkesmannen är anställd hos eller i samma företag som den behöriga elinstallatören.

Elsäkerhetsverket prövar frågor om meddelande av behörighet att utföra elinstallationsarbete med stöd av elinstallatörsförordningen (1990:806).

När det gäller frågor om auktorisation, registrering och godkännande gäller diskrimineringsförbudet sådant som godkännande och auktorisation av revisorer enligt revisorslagen (2001:883), Kammarkollegiets handhavande av auktorisation av tolkar och översättare enligt förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare, frågor som gäller tillstånd och registrering av försäkringsmäklare hos Finansinspektionen enligt lagen (2005:405) om försäkringsförmedling, liksom godkännande som trafikskolechef, utbildningsledare eller trafiklärare hos trafikskolor enligt lagen (1998:493) om trafikskolor. Uppräkningen är inte uttömmande.

Skälen för regeringens förslag

Förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet på samhällsområdet

Enligt 2 kap. 10 § diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering förbjuden i fråga om ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet. Diskriminering är också förbjuden i fråga om behörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna utöva ett visst yrke. Vissa undantag finns från förbudet.

Möjligheten att starta och bedriva näringsverksamhet och att utöva ett yrke är grundläggande för att kunna delta aktivt i samhällslivet och försörja sig själv. Regeringen anser att en förbättrad tillgänglighet även med relativt små medel kan bidra till ett stort mervärde för en person med funktionsnedsättning. För att personer med funktionsnedsättning ska ha lika goda förutsättningar som andra att delta i samhällslivet bör ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet införas även på detta samhällsområde.

Regeringen anser att förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet inte heller i detta sammanhang bör kunna användas för att ställa krav på någon att tillhandahålla en viss vara eller en viss tjänst m.m. som annars inte alls skulle ha bjudits ut. Skyldigheten att vidta åtgärder för att en person med funktionsnedsättning ska kunna ta del av samhällsområdet bör alltså inte kunna åberopas för att t.ex. få högre ekonomiskt stöd eller få tillstånd för en verksamhet som inte uppfyller de

86

grundläggande krav som gäller för verksamheten i fråga. På samma sätt som i dag gäller på arbetslivets område och i fråga om utbildning bör inte heller den som saknar sakliga förutsättningar för att få en viss yrkesbehörighet kunna åberopa diskrimineringsförbudet avseende bristande tillgänglighet.

Åtgärder för tillgänglighet

Regeringen gör följande överväganden beträffande detta samhällsområde. Tillgänglighetsåtgärder bör, i fråga om start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet t.ex. kunna handla om olika, i många fall enkla åtgärder för att göra information tillgänglig så att den som har en funktionsnedsättning kan ta del av den information som ges om och i verksamheten. Det bör även kunna handla om olika åtgärder för att göra det möjligt för den som har en funktionsnedsättning att kommunicera med den verksamhetsansvarige.

Även vissa åtgärder för att göra lokalerna tillgängliga så att den som har en funktionsnedsättning kan ta del av verksamheten, bör kunna komma i fråga. Det bör vara tillräckligt att avhjälpa enklare hinder för att den enskilde ska få tillgång till området. Det är viktigt att i sammanhanget poängtera att många åtgärder av tillgänglighet är av det slaget att de ska ses som ett uttryck för vanlig artighet och mänsklig hjälpsamhet.

Huruvida åtgärden kan krävas eller inte får prövas i det enskilda fallet (se närmare om denna bedömning i avsnitt 8.2).