Straffet för olovlig identitetsanvändning är böter eller fängelse i högst två år. Betänkandet motiverar denna bredd med att straffskalan bör vara utformad så att den beaktar gärningar av varierande slag med olika effekter för den drabbade. Hänsyn måste även tas till att olovlig
89 För förtalsbrott anges i 5 kap. 5 § att brottet inte får åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig till någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt.
90 Se 4 kap. 11 § samt 5 kap. 5 § brottsbalk, se fotnot ovan.
91 Se Nordh, Roberth (2008). Rättegångshinder. Uppsala: Iustus Förlag AB. s. 114.
92 Se exempelvis 4 kap. 11 § brottsbalk som anger att sådant brott får åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
93 Se SOU 2013:85, Stärkt straffrättsligt skydd för egendom, s. 223f.
35 identitetsanvändning ofta utgör ett led i annan brottslighet som också omfattas av gärningsmannens straffansvar, men också att det räcker med att gärningen enbart orsakat olägenhet för straffansvar.95
Både betänkandet och regeringen anger att i många fall av olovlig identitetsanvändning kan straffet hamna på bötesnivå. I de allvarliga fallen där gärningen orsakat stor skada eller omfattande olägenhet bör straffvärdet däremot anses vara så högt att straffet bör ligga på fängelsenivå. Som tidigare nämnts är olovlig identitetsanvändning ofta ett led i annan brottslighet vilket även har varit fallet i de rättsfall som tidigare nämnts där alla förutom två mål även avsåg bedrägeri respektive grovt bedrägeri (vid en fällande dom ska tilläggas).
Ett av de fall där den tilltalade inte dömdes för förmögenhetsbrott avser det där den tilltalade hade skapat Facebook-profiler i målsägarens namn.96 I det fallet åtalades och dömdes den tilltalade dock för en hel del annan brottslighet där det grövsta brottet var försök till dråp. Straffvärdet för de olovliga identitetsanvändningarna konsumerades därmed i brottet försök till dråp och något resonemang avseende straffvärdet för bara de olovliga identitetsanvändningarna fördes inte av varken hovrätten eller tingsrätten.
Det andra fallet avser hovrättsdomen där den tilltalade skapade ett instagramkonto i målsägarens namn för att skicka meddelanden till sitt eget instagramkonto. Den tilltalade var i detta fall även åtalad för våldtäkt mot barn, olaga hot och stöld men dessa åtalspunkter ogillades av hovrätten. I fråga om straffmätningen för den olovliga identitetsanvändningen angav hovrätten att den vid bedömningen av straffvärde beaktat att ”det har varit ett publikt instagramkonto, att man använt kontot för att skriva meddelanden av mycket privat karaktär och att syftet med kontot har varit att fabricera bevis”97. Meddelandena hade dock enbart kunnat läsas av avsändaren och mottagaren som i detta fall var samma person nämligen den tilltalade själv. Användningen hade även varit begränsat i tid. Med beaktande av dessa anledningar ansåg hovrätten att straffvärdet för en vuxen skulle motsvara straffvärdet för ett ofredande, sexuellt ofredande eller ringa misshandel utan försvårande omständigheter vilket hovrätten bedömde till 40 dagsböter.
I Hovrätten för Västra Sverige, mål nr. B 1374-17, dömdes den tilltalade för bland annat fyra fall av olovlig identitetsanvändning, tre fall av bedrägeri samt ett fall av stöld. Den olovliga
95 Se SOU 2013:85, Stärkt straffrättsligt skydd för egendom, s. 221.
96 Se Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål nr B 1532-17, dom 2017-05-16.
36 identitetsanvändningen gick till så att den tilltalade efter att ha gjort inbrott i målsägarens bil på en kyrkogård där den tilltalade kom över målsägarens mobil och körkort använt dennes identitetsuppgifter för att beställa varor i dennes namn. Varorna hämtades ut med målsägarens körkort. Med anledning av den olovliga identitetsanvändningen spärrade målsägaren sitt personnummer och sin folkbokföringsadress samt fick lägga en ansenlig tid på att kontakta olika företag. Den tilltalade dömdes till fängelse i åtta månader för den samlade brottsligheten som då även avsåg stölden och bedrägerierna. Det intressanta här är dock att hovrätten särskilt nämner i domskälen att straffvärdet för var och en av de olovliga identitetsanvändningarna är på fängelsenivå eftersom de gett upphov till omfattande olägenheter för målsägaren. 98
De sista två rättsfallen visar tydligt på behovet av en bredd i straffvärdet, där det i första fallet ändå kan anses vara en begränsad olägenhet för målsägaren medan det i det sistnämnda fallet orsakade en omfattande olägenhet för målsägaren. De visar även på att olovlig identitetsanvändning sällan är en enskild händelse utan utgör en del av en samlad brottslighet, antingen flera fall av olovlig identitetsanvändning eller som ett led i annan brottslighet. Betänkandet förutsåg detta och angav häri att en kriminalisering av olovlig identitetsanvändning kan ”förväntas leda till att rättstillämparen kommer att behöva hantera ett antal konkurrenssituationer”.99
Utgångspunkten är att gärningsmannen ska dömas i konkurrens för olovlig identitetsanvändning och de brott som begåtts med hjälp av den olovliga identitetsanvändningen om brotten har olika skyddsintressen. Exempelvis olovlig identitetsanvändning som ett led i bedrägeribrott där brottet riktar sig till olika personer och därmed olika skyddsintressen. I de situationer där det är fråga om flera fall av olovlig identitetsanvändning mot samma person ska gärningsmannen dömas för flera brott utom i de situationer där det med beaktande av tid och rum samt övriga omständigheter kan betraktas som samma gärning. Om den olovliga identitetsanvändningen utger ett led i brottslighet riktad mot samma person, exempelvis förtal, bör gärningsmannen däremot dömas för det brott som betraktas som det huvudsakliga brottet. I de situationer där gärningsmannen begått olovlig identitetsanvändning mot flera personer ska gärningsmannen dömas för flera brott eftersom gärningen utgör en integritetskränkning av vardera persons integritet.100
98 Hovrätten för Västra Sverige, Mål nr B 1374-17, dom 2017-03-20.
99 Se SOU 2013:85, Stärkt straffrättsligt skydd för egendom, s. 224.
37 I de situationer där den olovliga identitetsanvändningen tillsammans med andra omständigheter medför att exempelvis bedrägeribrott ska bedömas som grovt ska den olovliga identitetsanvändningen anses som medbestraffad men anges i domslutet, exempelvis grovt bedrägeri medelst olovlig identitetsanvändning. Om den olovliga identitetsanvändningen är av allvarligt slag ska dock gärningsmannen dömas för både olovlig identitetsanvändning och grovt bedrägeri. Detta förutsätter dock att det grova bedrägeriet anses som grovt även utan att beakta identitetsanvändningen. 101