På enkätfrågan gällande resurser och verktyg som användes för att kommunicera och samarbeta under våren 2020, uppgav majoriteten av respondenterna, cirka 80 procent, att de använde video och
ljudkommunikation och chatt/meddelande, och cirka 68 procent använde e-post (se diagram 7). Många respondenter har alltså uppgett de första tre alternativen, vilket visar att respondenterna i sin kommunikation med eleverna använde de digitala verktyg som både lärare och elever var bekanta med och till och med användes i den vanliga klassrumspraktiken.
Diagram 7: Vad använde du för att kommunicera och samarbeta under våren 2020? Visas i antal respondenter som kryssade alternativen (ur svaren på enkäten)
Både video- och ljudkommunikation och chatt/meddelande fungerade som synkron och asynkron kommunikation. Video- och ljudkommunikation kunde bestå av videolektion i realtid och inspelade filmer, och chatt/meddelande kunde vara i realtid inne i videokonferensverktyg men även i en vanlig chatt/meddelande applikation. Enligt respondenternas svar i enkäten användes huvudsakligen synkron kommunikation i distansundervisningen. Cirka 81 procent av respondenterna uppgav att de hade videogenomgångar i realtid. Asynkron kommunikation i form av inspelade videogenomgångar tillämpades av cirka 52 procent och videoinstruktioner av cirka 33 procent av respondenterna (se diagram 8).
Diagram 8: Hur genomförde du videogenomgångar och instruktioner? Visas i antal respondenter som kryssade alternativen (ur svaren på enkäten)
Att alternativet Videogenomgångar i realtid kom på första plats visar att respondenterna ville bibehålla den synkrona kommunikationen med eleverna som de hade i det fysiska klassrummet före omställningen till distansundervisning. I kommentarrutan till den här frågan gav respondenterna exempel på hur de genomförde sina lektioner och hur kommunikation med eleverna skedde.
Majoriteten av respondenterna uppgav att de träffade sina elever i små grupper i klassrummet för att ha lektionsgenomgång eller ge instruktioner. Många respondenter förklarar att de överhuvudtaget inte hade några lektioner på grund av att elever var helt nya och inte kunde svenska eller att det inte gick att ha lektioner på distans med elever som läste kurs A. Kommunikationen med elever bestod i så fall
39
av telefonsamtal, textchatt via WhatsApp eller genom traditionell post. Nedan följer ytterligare exempel ur enkätsvaren:
Gjorde mp3-filer, som skickades ut med mejl. (ur svaren på enkäten) Fungerade och fungerar bra via Whatsapp. (ur svaren på enkäten) Tog från andra på Youtube. (ur svaren på enkäten)
Inga videogenomgångar, bara Meet. (ur svaren på enkäten)
Den undervisning som de intervjuade respondenterna bedrev under våren 2020 karaktäriseras likaledes av asynkrona och synkrona inslag. Medan fem av sex respondenter uppgav att deras undervisning bestod av en jämn fördelning av asynkron och synkron undervisning, övergick en respondent nästintill till asynkron undervisning. Men även den respondenten bekräftade att kommunikationen med eleverna ska upprätthållas, exempelvis med hjälp av gruppchatten, så att eleverna inte lämnas ensamma med sina studier:
Jag har gått kurs i distansundervisning och nästan är viktiga som jag fick ut av det [...] det här att försöka hålla gruppchatten levande, så att folk inte blir så ensamma, för det är ju det som är risken. (lärare 5) Samtliga respondenter betonade vikten av kommunikation i realtid, och både elever och lärare fann det angeläget att kunna se och höra varandra. Det bidrog medvetet till användning av till exempel videokonferensverktyg Zoom för online lektioner och applikationen Whatsapp för individuell vägledning och återkoppling samt för förarbete och efterarbete av lektionsmaterial. Flertalet av respondenterna inledde lektionerna med en gemensam uppstart i realtid. Därefter skedde en individanpassad undervisning med personliga möten och de övriga eleverna arbetade självständigt såväl enskilt som i grupp. Samtliga respondenter framhöll strukturens betydelse för lyckad
distansundervisning och att eleverna är bekanta med lektionsupplägget. Så här beskrev två intervjuade respondenter sina lektionsupplägg under våren 2020:
I våras då så hade vi fyra dagars lektioner, då var ju direkt då synkront att eleverna uppkopplade och då var det kanske en timme när läraren ledde en lektion och självklart kunde eleverna ställa frågor i realtid. Och sen efter det så hade vi eleverna som var uppdelade i grupper och läraren var med och stöttade i olika grupper då samtidigt då när eleverna fick ta ansvar för och samtala och kommunicera och lösa uppgifter. (lärare 6) Under dagen skickar vi ofta instruktioner till lektionen eller samband med att vi slutar lektionen för att de ska kunna repetera det själva efter lektionen. Vi börjar på morgonen och att skicka någonting, hälsningsfras och någon uppgift eller nånting innan lektionen som flippat klassrum. Sen har vi lektion fram till 14.30 och efter lektionen så skickar vi någonting som handlar om det som vi har gjort under dagen som de ska repetera efter lektionen. (lärare 2).
Intervjusvaren visar att respondenterna upplevde såväl fördelar som nackdelar med de två
kommunikationssätten. Respondenterna uppmärksammade att de nya förhållandena som uppstod i samband med omställningen till fjärr- och distansundervisningen hade påverkat kvaliteten på undervisningen i båda riktningarna. En respondent berättade att en gemensam lektion via Teams följdes av individuella lektioner med syftet att fånga upp elever som befann sig på olika nivåer:
[...] det kändes som att det blev ganska bra kvalitet på i det man gjorde för det blev ju just till den eleven, vad den behövde. Ibland kan man nästan känna att det kan bli bättre än i klassrummet, på ett sätt, för jag hinner ju sitta och läsa med en elev utan att jag behöver fundera på vad de andra gör. (lärare 1)
En annan respondent ansåg att en gemensam digital lektion med en större elevgrupp inte bidrog till kvalitativ utbildning. Respondenten valde att bilda små grupper för att genomföra lektioner, men det resulterade i att lektionstiden blev kortare och flera elever lämnades själva med
40
Det är ingen kvalitativ utbildning känner jag, så jag hade små grupper, antingen två eller tre grupper, och då får de ju kanske halva tiden som vi skulle varit i skolan, på Meet. Medan andra halvan, så krävs det mer av dem, för att de ska göra sina tre timmar då på en dag [...] Och om man gör en uppgift i Classroom” [...] Så jag kan rätta och de kan rätta och även mina kommentarer så de kan tänka till. Så håller man på tills de är klara. Det blir mycket feedback direkt i texten. (lärare 3)
Sammanfattningsvis kan vi komma fram till att strategierna avseende kommunikation under våren 2020 var följande:
- Video och ljudkommunikation, chatt/meddelande och e-post var de digitala verktyg som användes mest.
- Valet av kommunikationsverktyg skedde ofta utifrån lärarnas och elevernas kännedom om verktyget.
- Det var en stor variation av synkron och asynkron kommunikation efter omställningen till distansundervisningen våren 2020.
- Det fanns såväl fördelar som nackdelar med synkron och asynkron kommunikation enligt respondenterna.