4.2.1 Digitala resurser
De mest frekventa digitala resurser och applikationer som användes vid omställning till fjärr- och distansundervisning under våren 2020 och som kan utläsas ur enkätsvaren visas i diagram 3. Den mest förekommande resursen under våren 2020 var videotjänsten YouTube med 69 procent, och på andra plats låg digitala läromedel för sfi och sva Lunis med cirka 52 procent. På tredje plats placerade sig följande: verktyg för videokonferens Google Meet – 39 procent, applikation med funktioner för bilder, video, ljud och gruppchatt WhatsApp – 42 procent, molntjänsten Google Drive – 37 procent och tjänsten UR-play som innehåller dokumentärer, fakta- och utbildningsprogram samt föreläsningar – 39 procent. Bland de resurser som också dominerade under våren 2020 var lärplattform Google Classroom, plattform för kommunikation och aktiviteter Microsoft Teams, plattform för inlästa läromedel Inläsningstjänst och verktyg för videokonferens Zoom.
Diagram 3: Digitala resurser och applikationer som användes vid omställning till fjärr- och
distansundervisning under våren 2020. Visas i antal respondenter som kryssade alternativen (ur svaren på enkäten)
Flera respondenter i svaren på öppna frågor och under intervjuerna uppgav att de använde Google Meet, Microsoft Teams, Skype och Zoom för lektionsgenomgångar i realtid. Delning av
lektionsmaterial skedde via lärplattformar som Fronter, Google Classroom och It’s learning samt e- post där material skickades som bifogade filer. En respondent uppmärksammade lärplattformens roll i distansundervisningen med motiveringen att där kan lärare på ett enkelt sätt individanpassa och ge
34
läxor och veckoplaneringar både till grupperna och enskilt till de elever som behöver det. Videoklipp från webbaserade videotjänsten YouTube som visades på lektionerna publicerades också på
lärplattformen för eleverna att återkomma till flera gånger. Där kunde elever träna olika färdigheter som muntlig och skriftlig språkfärdighet och träna hörförståelse. Filmtjänster som SVTplay och URplay nämndes av flera respondenter. En respondent beskrev variationen av digitala verktyg under våren 2020 på det här sättet:
Vi hade Google Classroom från början. Efter ett tag fick vi Lunis. Språkvägens digitala material upptäckte jag efter ett tag. Det hade utvecklats och känns användbart nu. Hej svenska [applikation] används
naturligtvis. (ur svaren på enkäten)
Den mobila applikationen WhatsApp användes som kommunikationsmedel med eleverna av tre av de intervjuade respondenterna, med motiveringen att appen var väl implementerad i elevernas privatliv och användes i samtal med släkt och familj världen över. Så här förtydligade respondenterna användningen:
Det har alla elever och där kommunicerar om med sina hemländer. Det var inget svårt att få igång. (lärare 4) WhatsApp som vi använder, de flesta använder den för att hålla kontakt med nära och kära runt om i hela världen. Så att kunde de säga, åh den kan jag, och då kände de sig trygga och glada. (lärare 5)
Resultatet vad gäller användning av digitala resurser under våren 2020 visar en variation av resurser för skapande, kommunikation och delning av lektionsmaterial. Flera respondenter i enkäten och under intervjuerna uppgav att de var tvungna skaffa nya digitala verktyg och resurser för att kunna
genomföra distansundervisning. Emellertid var det en majoritet som fick använda de resurser som redan fanns på skolorna men som ofta inte används mer frekvent eller inte alls, exempelvis funktionen för att skapa det virtuella klassrummet såsom Teams (MS Office 365) eller Meet (Google Educations).
4.2.2 Tekniska förutsättningar
Svaren från de respondenter som besvarade enkäten visar en stor variation i hur det togs hänsyn till tekniska förutsättningar vid omställningen till distansundervisningen våren 2020. På frågan hur elevernas tillgång till digital teknik och internetuppkoppling undersöktes, kryssade drygt 72 procent av respondenterna alternativet Individuella lärare undersöker sina grupper. 17,5 procent av
respondenterna svarade att inga sådana undersökningar genomfördes på deras skolor på skol- eller lärarnivå, och cirka 3 procent svarade att det var huvudman som undersökte hur det stod till med tillgången. Respondenterna i enkäten uppgav bland annat att tillgång till WiFi inte kontrollerades och att lärare utgick ifrån att elever hade egna mobiltelefoner med surf. På några skolor undersöktes bara tillgång till digital teknik men inte till internet. En respondent nämnde att ledningen på skolan beslöt att inventera alla digitala enheter på skolan.
Diagram 4 visar svaren på frågan hur elever som saknade tillgång till surfplattor/datorer hanterades. Svaren visar att tillgången till digitala enheter varierade stort mellan olika skolor. Cirka 26 procent av respondenterna svarade att digitala enheter lånades ut till samtliga sfi-elever, cirka 26 procent uppgav att de lånades ut till enstaka kurser och cirka 21 procent svarade att det inte lånades ut några digitala enheter.
35
Diagram 4: Hur hanterades elever som saknade tillgång till digitala enheter under våren 2020? (ur enkäten) Diagram 5 visar en liknande variation av svaren på frågan hur elever som saknade tillgång till
internetuppkoppling hanterades. Det visar sig att en fjärdedel av respondenterna hänvisade till skolans lokaler och stadsbibliotek och en fjärdedel erbjöd analoga uppgifter till berörda elever.
Diagram 5: Hur hanterades elever som saknade tillgång till internetuppkoppling under våren 2020? (ur enkäten)
Den stora spridningen av tillgången till digitala enheter och internetuppkoppling på olika skolor förklarades av respondenterna på olika sätt. På vissa skolor kunde surfplattor och Chromebooks lånas ut till samtliga elever på skolan och på vissa skolor var det bara till enstaka kurser. Flera skolor kunde erbjuda egna studieplatser med tillgång till datorer och internet på skolan eller skolans bibliotek. Nedan följer flera exempel från enkätsvaren på hanteringen av tillgången till digitala resurser under våren 2020:
[...] under fjärrundervisning sköter eleverna det själva. De flesta använder sin mobil. (ur svaren på enkäten) Först lånades iPads ut till de som behövde i kurs A. Efter drygt en månad tjatade vi oss till att få låna ut till de som bara hade mobiltelefon och problem att studera via den. (ur svaren på enkäten)
Skolan bistår med chromebooks. De som inte har internet (få) kunde komma till skolan och sitta och jobba. (ur svaren på enkäten)
Av de respondenter som vi intervjuade arbetade fyra lärare på skolor som lånade ut iPads eller datorer under våren 2020. Två respondenter uppgav att ingen teknisk utrustning lånades ut till eleverna. En respondent berättade att skolan tillhandahöll iPads men trots det lånades inga ut. En annan respondent förklarade att elever som läser studieväg 3 redan hade större tillgång till digital teknik i hemmet:
36
Vi har välutbildade akademiker [...] många har varit försedda med datorer själva. (lärare 6)
De intervjuade respondenterna förklarade alla att det inte förekom någon efterforskning om eleverna hade tillgång till trådlöst nätverk. Det betraktades som en sekundär fråga och det togs för givet att elevernas mobilabonnemang hade den kapacitet som krävdes för att studera på distans. På en skola fördes diskussioner om att eventuellt erbjuda mobila bredband om elevernas internetuppkoppling inte var tillräckligt fungerande. En respondent påtalade under intervjun att eleverna bor i en större stad vilket kan han ha bidragit till ett fungerande trådlöst nätverk:
[...] jag bor i en storstad också [...] konstigt nog typ inga problem alls med just den biten. (lärare 1) Två respondenter beskrev att eleverna erbjöds studieplatser på skolan, vilket gjorde att elever som hade dålig internetuppkoppling eller slut på den privata surfen ändå kunde delta i den digitala undervisningen. En respondent framhöll att eleverna även hade tillgång till skolans bibliotek under våren 2020:
Men jag har alltid tänkt i fall någon säger, jag kan inte och det går inte, så får du gå till biblioteket och sätta dig där och plugga. (lärare 5)
Resultatet gällande de tekniska förutsättningarna på skolorna där respondenterna i enkäten och intervjuer arbetar, kan vi sammanfatta som följande: Det fanns en stor variation i hur frågorna kring digitala enheter hanterades inom sfi-verksamheter vid omställningen till distansundervisningen våren 2020. Medan det på vissa skolor lånades ut digitala enheter till samtliga elever, var det sämre ställt med tillgången till tekniken på andra skolor, där det inte fanns några enheter att låna ut eller det bara lånades ut till enstaka kurser.
4.2.3 Tekniska utmaningar
Bland de tekniska utmaningar som respondenterna uppgav i enkätsvaren hamnade alternativet Elever som var osäkra och ovana med teknik och digitala verktyg på första plats med 88 procent. På andra plats, med cirka 54 respektive 57 procent, fanns alternativen Tekniska problem med inloggning och brist på teknisk support och Svårt att hjälpa till med introduktion till inloggning och start i verktygen på distans. Knappt hälften av respondenterna, 48 procent, uppgav att de utmanades med följande: Internetuppkoppling fanns inte och fungerade inte som den skulle. Diagram 6 visar variationen av tekniska utmaningar som vi preciserade i enkätens svarsalternativ.
Diagram 6: Vilka tekniska utmaningar stötte du på i fjärr- och distansundervisning under våren 2020? Visas i antal respondenter som kryssade alternativen (ur svaren på enkäten)
37
I svaren på enkätens öppna frågor beskrev respondenterna flera utmaningar som de stötte på under våren 2020. Bland annat saknade respondenterna hjälp från ledningen för att stötta den elevgrupp som hade ingen eller låg digital kompetens. De flesta beklagade att elever som saknade tillgång till digitala enheter lämnades att studera med enbart sina mobiltelefoner. De digitala resurser och digitala
läromedel som hittills hade använts i undervisningen var inte anpassade till uteslutande
distansundervisningen. Ibland var utmaningen inte bara att elever inte hade några digitala enheter utan även att det fanns en stor variation av dem som i exemplet nedan:
Vi använde flera olika digitala verktyg och material och eftersom eleverna hade olika telefoner, läsplattor, datorer så var det jättesvårt att veta vad som var fel när något inte fungerade. Det var också extra svårt att hjälpa eleven (med ev tekniska problem) på distans och utan ett fungerande kommunikationsspråk. (ur svaren på enkäten).
De tekniska utmaningarna gällde inte bara elever. Flera respondenter som svarade på enkäten uppgav att äldre kollegor som inte arbetat mycket med digitala resurser i det fysiska klassrummet, hade svårigheter att starta igång med distansundervisningen. Vikten av kollegialt samarbete under omställningen till distansundervisning betonade de intervjuade respondenterna. Två av de
respondenterna berättade om kollegor som var mer erfarna och tekniskt kunniga och därmed kunde vägleda andra lärare i hur det digitala klassrummet skulle utformas:
Nu har jag också jättetur så att min närmsta kollega som sitter i samma rum här oftast. Hon är en expert så jag, visst, har jag fått lära mig. (lärare 3)
Det tog inte så lång tid [...] så var det en kollega som lärde mig WhatsApp ordentligt. Och hade jag inte haft henne vet jag inte vad jag skulle ha gjort, för att hon lärde mig det ganska snabbt faktiskt och sen har jag själv, eller ja själv och med hjälp av henne också utvecklat. (lärare 4)
På vissa skolor fanns det IKT-pedagoger som stöttade lärare i digitaliseringsarbete och
kompetensutveckling under våren 2020 (lärare 6). En respondent berättade att ledningen såg till att lärare fick sin tid att lära sig nya arbetssätt vilket ledde till bättre arbetsmiljö och ökad kvalitet i distansundervisningen. Så här beskrev respondenten stöttning från sin rektor:
Man lär sig hela tiden, men till att bli varm i kläderna, det var fram till sommaren. Ja, ja, det tog inte så lång tid eftersom att det ändå var så här som sagt, man får ju vara lite snäll mot sig själv också och det har vår chef också sagt så här: Spring inte på alla bollar och känn inte att ni ska göra allting och om ni hittar någonting som funkar bra, fortsätt med det och vila lite i det. (lärare 2)
Ur respondenternas utsagor under intervjun framgick att omställningen till distansundervisning på deras skolor gick snabbt och det berodde på att digitala resurser som lärplattformerna Google Classroom och Teams hade introducerats för eleverna innan mars 2020.
[...] vi faktiskt hade jobbat via Classroom förut så att alla elever hade det. Vi behövde inte börja på noll för då hade det nog varit svårare [...] Det som var nytt var väl att vi inte jobbat med Meet förut och så blev det helt plötsligt nytt varje dag med eleverna istället för att ses i klassrummet. (lärare 3)
Teams började vi med under våren, men tidigare har vi jobbat med Skype och Fronter [...] det hade påbörjats i vårt arbetslag tidigare. Vi ville bli mer digitala och så vi hade påbörjat ett ganska stort arbete, men Teams har vi gått över till under våren. (lärare 6)
Det som kan observeras från resultatet i enkät- och intervjusvaren avseende tekniska utmaningar är att elevernas digitala kompetens påverkade vilka och hur stora utmaningarna blev. Eleverna som
lämnades ensamma och som var osäkra och ovana vid teknik och digitala verktyg, i synnerhet elever med låg eller ingen utbildningsbakgrund, var den största utmaningen. Det var svårt att hjälpa eleverna på distans. I de fall där respondenterna aktivt arbetade med digitala resurser och plattformar var övergången till de nya arbetssätten vid distansundervisningen smidigare och det tog inte lång tid att komma igång med det virtuella klassrummet. Faktorer som kollegialt samarbete och strategiskt ledarskap var de som gynnade omställningsprocessen.
38