Studiens utfall

Tidigare studier kan relateras till att diskutera spin-off utifrån ekonomiska aspekter av moderbolaget och när det diskuterats spin-off utifrån organisationsidentitet är det vedertaget att det är organisationen vilken uppkommit genom en spin-off ska genomföra en identitetsförändring (Corley & Gioia, 2004; Semadeni & Cannella, 2011; Woo et al., 1992). Trots att Essity ansträngde sig för att projicera en ny identitet genom logotyp, namn och ledord (Hatch & Schultz, 2002; Schultz & Hatch, 1997), var det inte övertygande att en ny identitet skapats eftersom visionen som utarbetats i SCA tillämpades även i Essity och verksamheten bedrevs på liknande sätt som tidigare. En intressant aspekt är att i det fall med spin-off vilket Corley och Gioia (2004) studerade ändrade inte den nybildade organisationen namn utan behöll det namn även moderbolaget hade. Detta skadade den nya organisationen eftersom de associerades med moderbolaget efter spin-offen (Corley & Gioia, 2004). Eftersom distinktionen mellan organisationsidentitet och strategi inte var stor, fanns svårigheter att urskilja i det insamlade materialet. Det blev därmed ännu tydligare att Essity inte genomgått en identitetsförändring eftersom relationen mellan att “göra” och “vara” är nära varandra kunde det utläsas att Essity behöll identiteten vilken de hade i SCA 2015–2016.

Det framkom däremot en förändring i moderorganisationen som inte implementerade en ny logotyp som Schultz och Hatch (1997) menar är en viktig grundsten, men där det kommunicerade narrativet om SCA 2018 i årsredovisningen var avvikande från det som tidigare kunde härledas till SCA:s image. Corley och Gioia (2004) argumenterar för att det kan antas att en organisation som bildats genom spin-off borde uppleva en viss tvetydighet som närmast kan liknas vid en identitetskris. Det upplevdes att SCA 2018 likt Gioia et al (2000) har upplevt en avvikelse kring sin identitet och i dessa lägen går organisationer ofta tillbaka till historien för att kunna rekonstruera identiteten. Eftersom SCA innehar en lång historia och är allmänt välkända som en stor svensk organisation kan det vara naturligt för organisationen vilken genomgår en identitetsförändring att gå tillbaka i sin historia för att rekonstruera sin identitet (Schultz & Hernes, 2013). Även Semadeni och Cannella (2011) samt Woo et al. (1992) har undersökt relationen mellan moderbolag och bolaget som uppkommit genom spin-off. Ingen av studierna fokuserar dock på organisationsidentitet i sig, men de problematiserar vilka konsekvenser en spin-off kan ha på bolaget som uppkommit genom fenomenet, bland annat en viss tomhet och svårigheter att hantera den nyfunna självständigheten. I studien framhävs det snarare att det är SCA vilken efter spin-offen har genomfört en identitetsförändring och Essity har förändrat namn men inte arbetssätt och strategier.

47 Hur kan det komma sig att Essity, som var en del av SCA, fick behålla den tidigare gemensamma identiteten efter spin-off? Innan SCA:s spin-off utgjorde verksamhetsområdet för hygienprodukter majoriteten av omsättningen i koncernen och verksamhetsområdet utökades ytterligare för att minska konjunkturkänsligheten. Att utarbeta en ny koncerngemensam vision som innehar en ytterst tydlig koppling till hygienverksamheten alltjämt som arbetet med en stundande spin-off utarbetades under samma tid speriod talar för att SCA:s tidigare identitet hade en nära koppling till hygienverksamheten och att verksamhetsområdet för skogsindustrin befann sig i bakgrunden för hygienverksamheten som stod i rampljuset. Det är rimligt att anta att en organisation skapar en identitet som är ändamålsenlig med organisationens verksamhet och verksamhetsområden, men det leder snarare till frågan varför det var området för hygienverksamheten som fick genomgå en spin-off? Namnet Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) är givetvis tydligare förankrat till skogsindustrin än hygienprodukter, men vid denna spin-off förefaller det även vara den enda rimliga anledningen till att genomföra en spin-off på hygienverksamheten eftersom det nyss nämnda verksamhetsområdet kunde ses som en huvuddel och så även i identiteten. Corley och Gioia (2004) undersöker organisationsidentitet vid spin-off och fokuserar på det nybildade bolaget, däremot adresseras inte storleken på verksamhetsområdet som bildas genom spin-off i jämförelse med moderbolagets övriga verksamhet. Denna studie framhäver dock vetskapen om både moderbolagets och det nybildade bolaget genom spin-offs storlekar i jämförelse med varandra och menar att det kan ha en påverkan på vilken av organisationerna som ärver majoriteten av organisationsidentiteten vid händelse av en corporate spin-off.

48

6. Slutsats

Följande kapitel syftar till att besvara studiens frågeställning med utgångspunkt i den analys som tidigare presenterats. Kapitlet innehåller även en redogörelse för studiens implikationer och förslag

på framtida forskning.

Organisatoriska förändringar är något som är allmänt förekommande i organisationens livscykel, specifika förändringar kan exempelvis vara subtraktiva, vilka innefattar att organisationer avyttrar delar av organisationen. En av dessa förändringar är corporate spin-off, vilket innebär att ett börsbolag avyttrar en enhet och att distribuera ut aktier i den nya organisationen. Stora förändringar sker ofta i kombination med identitetsförändringar i organisationen (Clark et al., 2010; Corley & Gioia, 2004; Dutton & Dukerich, 1991). Det finns därmed intresse att studera organisationsidentitet i kontexten av en corporate spin-off. Det huvudsakliga syftet med studien var därför att utöka kunskapen kring hur organisationsidentitet påverkas av en spin-off och hur relationen mellan strategi och identitet framhävs i kommunikativa medel likt årsredovisningar. För att kunna besvara frågeställningen “Hur

påverkas kommunikationen av organisationsidentitet av en corporate spin-off?” samlades data

in från en organisation, vilken genomfört en corporate spin-off. Resultatet av studien framhävde att fenomenet spin-off är unikt och att storleken av delen, vilken knoppas av, har betydelse för hur organisationsidentiteten påverkas av förändringen. Studien visade att SCA 2015–2016 redan innan spin-offen hade avsikt att rekonstruera identiteten genom att implementera nya visioner vilka fokusera på verksamhetsområdet vilken i sin tur var den del av organisationen som skulle bli en självständig organisation. Studien bidrar till litteraturen inom området med en startpunkt för vidare forskning.

Studien framhävde även en intressant aspekt gällande identitetsförändringar och spin-off, tidigare studier (se Corley & Gioia, 2004) visade att organisationen vilken hade blivit självständig upplevt tvetydighet kring vilka de var som organisation. I denna studie upplevdes det inte att Essity, vilken var den del som knoppades av från moderorganisationen, framhävde någon tvetydighet utan att identiteten i SCA 2015–2016 verkade ha anpassats för framtida strategiska val. SCA 2018 framhävde däremot en viss identitetsförlust i samband med spin- offen som främst kan knytas till förlusten av hygienverksamheten som utgjorde den tidigare identitetens centralitet (Albert & Whetten, 1985; Gioia et al., 2013). Denna studie fokuserade på fenomenet spin-off och hur förändringen kan påverka organisationsidentiteten hos båda de berörda organisationerna. Studien uppmärksammade att fenomenet corporate spin-off är en unik händelse, vilket kan bidra till olika utfall för de inkluderade organisationerna. De undersökta organisationerna, SCA och Essity, visade att SCA 2018 var den organisationen vilken förmedlade en tvetydighet kring dess identitet i denna studie, varför detta var fallet skapade en intressant diskussion kring utfallet men även kring fenomenet spin-off och organisationsidentitet. Studier vilka undersökt fenomenet spin-off studerar vanligtvis en av organisationerna, moderbolaget eller det bolag som lämnar moderbolaget (Corley & Gioia, 2004; Semadeni & Cannella, 2011).

49 Denna studie undersökte till en början den nybildade organisationen för att sedan undersöka moderbolaget eftersom ingen distinkt skillnad i den projicerade imagen vilket bolaget hade tidigare när de var en del av moderbolaget kunde synas. Genom att även tillägga moderbolaget i studien framkom intresseväckande aspekter. Studien framhävde, genom att inkludera moderbolaget efter tiden för spin-off, att fokus på antingen moderbolaget eller den nybildade organisationen kan innebära en förlust av intressant material.

Det som därmed framkom från den utförda studien var att fenomenet corporate spin-off är ett aktuellt fenomen att studera gällande organisationsidentitet, detta eftersom det framhävs att fenomenet är unikt och inte homogent, vilket är positivt för framtida studier inom ämnet. Varför moderbolaget i detta fall förlorade dess identitet vid spin-off kan bero på att de tidigare implementerade strategier och storleken på den del av organisationen vilken blev självständig. Studien framhäver därmed hur organisationsidentiteten kan påverkas av en corporate spin-off och därigenom även studiens forskningsfråga.

50

6.1 Implikationer av studien

Den genomförda studiens huvudsakliga bidrag är till teorin eftersom studien framhäver fenomenet spin-offs heterogenitet och dess unika påverkan på organisationsidentiteten vilken inte uppmärksammas i tidigare studier kring ämnet. Den brist i forskningen gällande subtraktiva förändringar i organisationer kan därmed bidra till ökad förståelse kring ämnet organisationsidentitet, genom att studera identitet i kontexten av subtraktiva förändringar. Det finns därav intresse i litteraturen att öka kunskapen kring ämnena, eftersom denna studie hänvisar till att fenomenet spin-off är unikt gällande organisationsförändringar och dess inverkan på identiteten vilken organisationen innehar. Genom att belysa fenomenets komplexitet kan studien inspirera framtida studier att undersöka fenomenet corporate spin-off och dess inverkan på identitet. Bidraget till litteraturen är därmed stor, tidigare studier inom subtraktiva förändringar har valt att fokuserat enbart på moderbolaget eller det nybildade bolaget. Denna studie framhäver möjligheten att adressera gap genom att studera subtraktiva förändringar och organisationsidentitet. Sådana studier kan även framhäva intressanta upptäckter eftersom fenomenet i kombination med organisationsidentitet inte har tillräcklig tidigare forskning.

Studien bidrog även till litteraturen genom att framhäva relationen mellan strategi och identitet ytterligare genom undersökning av organisatoriska texter vilket inte varit fokus i tidigare litteratur inom området identitet-strategi (Ravasi et al., 2020). Området kring strategi och identitet är som tidigare nämnt något vilket studerats i befintlig litteratur, dock finns det bristande litteratur kring hur strategi och identitet uttrycks diskursivt i organisatoriska texter varav denna studie framhäver relationen mellan begreppen.

Ett fokus på subtraktiv förändring, vilket det är i denna studie, uppvisar svårigheterna kring en sådan förändring. Genom att uppmärksamma detta i studien bidrar studien även till det praktiska i form av att framhäva utfall av en spin-off och komplikationer det kan medföra för organisationer. Resultaten av studien framhäver att organisationer som skall genomföra en corporate spin-off står inför stora beslut. Ledare i organisationer behöver därmed planera och förbereda hur de ska tillämpa en förändrad identitet även för moderbolaget, eftersom denna studie framhäver att även moderbolaget kan drabbas av tvetydighet om vilka de är. Organisationsidentitet har visat sig vara otroligt viktigt inom organisationer för att medlemmar ska känna inkludering och det kan kopplas till det som Borglund et al. (2017) skriver om det växande kravet på organisationers ansvarstagande. Genom att studera organisationsidentitet genom Hatch och Schultz (2002) syn på interrelationen mellan identitet, image och kultur lyfts även de sociala aspekterna av identitetsskapandet för att organisationsidentiteten och således även organisationen ska vara fortsatt legitim i en föränderlig värld (Borglund et al., 2017).

51

6.2 Framtida forskning

Subtraktiva förändringar inom organisationer är något som har uppmärksammats mer inom litteraturen kring strategi (Lee & Madhavan, 2010). Få forskare inom ämnet har studerat organisationsidentitet i samband med en corporate spin-off, denna studie framhäver att fenomenet spin-off kan bidra med flertalet nya insikter kring organisationsidentitet. För framtida forskning är det därmed av intresse att studera organisationsidentitet i kontexten av en corporate spin-off. Studier vilka undersöker ämnet kan därmed bidra till stora teoretiska bidrag likväl som praktiska, genom att undersöka hur ledare implementerar en organisationsidentitet vid de berörda organisationerna kan intressanta resultat förekomma. För att kunna nå en djupare förklaring kring ämnet bör framtida forskare kombinera undersökning av organisatoriska texter med etnografiska undersökningar i realtid för bättre kunna förstå de interna och externa processerna.

Clark et al. (2010) skriver om ihopslagningar och menar att en sådan identitetsförändring har en hög grad av komplexitet och kräver koordination mellan organisationer, därför har flertalet studier inom organisationsidentitet undersökt identiteten vid ihopslagningar. Denna studie uppmärksammade att subtraktiva förändringar som spin-off kan vara väldigt komplexa och det finns därmed gap i litteraturen vilka kan besvaras genom studier kring subtraktiva studier. Corley och Gioia (2004) skriver även att undersökningar kring additiva förändringar inte informerar oss om förståelsen för subtraktiva förändringar, i själva verket kan informationen kring sådana undersökningar missleda oss kring hur subtraktiva förändringar går till.

Studiens ursprungliga idé för att studera ämnet var att genomföra en etnografisk studie med observationer i realtid med en organisation vilken genomgått en spin-off. Detta hade bidragit till en studie vilket kunde framfört ännu större praktiskt och teoretiskt bidrag till litteraturen, genom en sådan metod hade en utförligare beskrivning kunnat framhäva hur rekonstruktionen av identitet vid fenomenet spin-off sker. Genom en etnografisk studie med observationer kunde de interna processerna framföras, även ett fokus på ledare och hur de implementerar identitet i en organisation vilken genomgått en spin-off hade bidragit till diskussionen. En sådan studie hade kunnat frambringa en större inblick i hur de interna processerna gått till, studien hade dock inte gett lika stor inblick i hur strategi och identitet framhävs till externa parter. Den utförda metoden för denna studie uppmärksammade flera viktiga bidrag för att utöka teorin kring ämnet i framtida studier. Genom att kombinera en etnografisk studie med observationer och undersöka organisatoriska texter under en längre tid kan framtida studier inom ämnet bidra till en bredare studie kring ämnet. Detta eftersom studien uppmärksammade att en spin-off kan medföra stora effekter på organisationen vilken initierar organisationsförändringen.

För att undersöka identitet vid fenomenet spin-off kan det vara väsentligt att, likt tidigare nämnt, undersöka både moderbolaget och den nybildade organisationen, detta eftersom denna studie riktade uppmärksamhet på att även moderbolaget kan påverkas starkt av en sådan förändring. Genom att kombinera en etnografisk studie med observationer med undersökning av organisatoriskt material kan det skapa en utförligare förklaring kring implementeringen av identitet vid en corporate spin-off. Framtida studier med detta angreppssätt kan därmed utöka

52 kunskapen kring komplexiteten och skapandet av identitet vid en sådan organisationsförändring. Sådana studier kan även bidra med intresseväckande information för flera områden i organisationslitteraturen. Hur ledare implementerar identiteten i dessa kontexter bidrar till litteratur inom ledarskap, studierna kan även bidra till litteraturen inom strategi genom att framhäva utfall inom organisationer vilka genomgått en spin-off.

Genom att bygga teori kring organisationsidentitet vid en corporate spin-off skapas en möjlighet att adressera gap inom litteraturen kring identitetsförändringar i organisationer. Det skapar även möjlighet att utöka förståelsen kring spin-offs och subtraktiva förändringar påverkan för de båda organisationerna.

Litteraturförteckning

Albert, S., & Whetten, D. A. (1985). Organizational identity. In Research in Organizational

Behavior (Vol. 1–7, pp. 263–295). Elsevier science & technology.

Ashforth, B. E., Harrison, S. H., & Corley, K. G. (2008). Identification in Organizations: An Examination of Four Fundamental Questions. Journal of Management, 34(3), 325–374. https://doi.org/10.1177/0149206308316059

Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.

NursingPlus Open, 2, 8–14. https://doi.org/10.1016/j.npls.2016.01.001

Borglund, T., De Geer, H., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E., Sweet, S., & Windell, K. (2017). CSR och hållbart företagande (2nd ed.). Sanoma Utbildning.

Clark, S. M., Gioia, D. A., Ketchen, D. J., & Thomas, J. B. (2010). Transitional Identity as a Facilitator of Organizational Identity Change during a Merger. Administrative Science

Quarterly, 55(3), 397–438. JSTOR. https://doi.org/10.2307/41149174

Corley, & Gioia, D. A. (2004). Identity ambiguity and change in the wake of a corporate spin- off. Administrative Science Quarterly, 49(2), 173–208. https://doi.org/10.2307/4131471

Corley, Harquail, C. V., Pratt, M. G., Glynn, M. A., Fiol, C. M., & Hatch, M. J. (2006). Guiding Organizational Identity Through Aged Adolescence. Journal of Management

Inquiry, 15(2), 85–99. https://doi.org/10.1177/1056492605285930

Corley, K. G. (2004). Defined by our strategy or our culture? Hierarchical differences in perceptions of organizational identity and change. Human Relations, 57(9), 1145–1177. https://doi.org/10.1177/0018726704047141

Dutton, J. E., & Dukerich, J. M. (1991). Keeping an Eye on the Mirror: Image and Identity in Organizational Adaptation. Academy of Management Journal, 34(3), 517–554.

https://doi.org/10.2307/256405

Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K., & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 4(1), 2158244014522633. https://doi.org/10.1177/2158244014522633

Feldman, E. R. (2016). Dual Directors and the Governance of Corporate Spinoffs. Academy of

Feldman, E. R., & McGrath, P. J. (2016). Divestitures. Journal of Organization Design, 5(1), 2. https://doi.org/10.1186/s41469-016-0002-x

Flickinger, M., & Zschoche, M. (2018). Corporate divestiture and performance: An institutional view. Journal of Management & Governance, 22(1), 111–131.

https://doi.org/10.1007/s10997-017-9384-6

Gioia, D. A., Corley, K. G., & Hamilton, A. L. (2013). Seeking Qualitative Rigor in Inductive Research: Notes on the Gioia Methodology. Organizational Research Methods, 16(1), 15–31. https://doi.org/10.1177/1094428112452151

Gioia, D. A., Patvardhan, S. D., Hamilton, A. L., & Corley, K. G. (2013). Organizational Identity Formation and Change. Academy of Management Annals, 7(1), 123–193.

https://doi.org/10.5465/19416520.2013.762225

Gioia, D. A., Price, K. N., Hamilton, A. L., & Thomas, J. B. (2010). Forging an Identity: An Insider-outsider Study of Processes Involved in the Formation of Organizational Identity.

Administrative Science Quarterly, 55(1), 1–46. JSTOR.

https://doi.org/ttps://doi.org/10.2189/asqu.2010.55.1.1

Gioia, D. A., Schultz, M., & Corley, K. G. (2000). Organizational identity, image, and adaptive instability. Academy of Management Review, 25(1), 63–81.

https://doi.org/10.2307/259263

Gioia, D. A., & Thomas, J. B. (1996). Identity, Image, and Issue Interpretation: Sensemaking during Strategic Change in Academia. Administrative Science Quarterly, 41(3), 370–403. https://doi.org/10.2307/2393936

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,

24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hatch, M. J., & Schultz, M. (2002). The dynamics of organizational identity. Human

Relations, 55(8), 989–1018. https://doi.org/10.1177/0018726702055008181

He, H., & Brown, A. D. (2013). Organizational Identity and Organizational Identification: A Review of the Literature and Suggestions for Future Research. Group & Organization

Management, 38(1), 3–35. https://doi.org/10.1177/1059601112473815

Hsieh, H.-F., & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.

Kolev, K. D. (2016). To Divest or not to Divest: A Meta-Analysis of the Antecedents of Corporate Divestitures: To Divest or not to Divest. British Journal of Management, 27(1), 179–196. https://doi.org/10.1111/1467-8551.12145

Kondracki, N. L., Wellman, N. S., & Amundson, D. R. (2002). Content Analysis: Review of Methods and Their Applications in Nutrition Education. Journal of Nutrition Education and

Behavior, 34(4), 224–230. https://doi.org/10.1016/S1499-4046(06)60097-3

Lee, D., & Madhavan, R. (2010). Divestiture and Firm Performance: A Meta-Analysis.

Journal of Management, 36(6), 1345–1371. https://doi.org/10.1177/0149206309360931

Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic Inquiry. Sage Publications Inc. Moschieri, C. (2011). The implementation and structuring of divestitures: The unit’s

perspective: Divestitures: The Unit’s Perspective. Strategic Management Journal, 32(4), 368– 401. https://doi.org/10.1002/smj.877

Moschieri, C., & Mair, J. (2017). Corporate Entrepreneurship: Partial Divestitures as a Real Option. European Management Review, 14(1), 67–82. https://doi.org/10.1111/emre.12099

Nag, R., Corley, K. G., & Gioia, D. A. (2007). The Intersection of Organizational Identity, Knowledge, and Practice: Attempting Strategic Change Via Knowledge Grafting. Academy of

Management Journal, 50(4), 821–847. https://doi.org/10.5465/AMJ.2007.26279173

Ravasi, D., & Phillips, N. (2011). Strategies of alignment: Organizational identity

management and strategic change at Bang & Olufsen. Strategic Organization, 9(2), 103–135. https://doi.org/10.1177/1476127011403453

Ravasi, D., Tripsas, M., & Langley, A. (2020). Exploring the strategy-identity nexus.

Strategic Organization, 18(1), 5–19. https://doi.org/10.1177/1476127019900022

Rindova, V. P., & Fombrun, C. J. (1999). Constructing Competitive Advantage: The Role of Firm-Constituent Interactions. Strategic Management Journal, 20(8), 691–710. JSTOR. https://doi.org/10.1002/(SICI)1097-0266(199908)20:8<691::AID-SMJ48>3.0.CO;2-1

SCA. (2017). Årsredovisning 2016.

https://www.sca.com/globalassets/sca/investerare/arsredovisningar-pdf/arsredovisning- 2016.pdf [2020-05-20]

SCA. (2019). Vår historia. https://www.sca.com/sv/om-oss/Detta-ar-sca/var-historia/ [2020- 05-20]

Schultz, M., & Hatch, M. J. (1997). A European View on Corporate Identity: An Interview with Wally Olins. Journal of Management Inquiry, 6(4), 330–339.

Schultz, M., & Hernes, T. (2013). A Temporal Perspective on Organizational Identity.

Organization Science, 24(1), 1–21. https://doi.org/10.1287/orsc.1110.0731

Schultz, M., & Hernes, T. (2020). Temporal interplay between strategy and identity: Punctuated, subsumed, and sustained modes. Strategic Organization, 18(1), 106–135. https://doi.org/10.1177/1476127019843834

Semadeni, M., & Cannella, A. A. (2011). Examining the performance effects of post spin-off links to parent firms: Should the apron strings be cut? Strategic Management Journal, 32(10), 1083–1098. https://doi.org/10.1002/smj.928

Seward, J. K., & Walsh, J. P. (1996). The Governance and Control of Voluntary Corporate Spin-Offs. Strategic Management Journal, 17(1), 25–39. JSTOR.

https://doi.org/10.1002/(SICI)1097-0266(199601)17:1<25::AID-SMJ797>3.0.CO;2-G

Tripsas, M. (2009). Technology, Identity, and Inertia Through the Lens of “The Digital Photography Company”. Organization Science, 20(2), 441–460.

https://doi.org/10.1287/orsc.1080.0419

Weick, K. E., & Quinn, R. E. (1999). ORGANIZATIONAL CHANGE AND DEVELOPMENT. Annual Review of Psychology, 50(1), 361–386.

https://doi.org/10.1146/annurev.psych.50.1.361

Wenzel, M., Cornelissen, J. P., Koch, J., Hartmann, M., & Rauch, M. (2020). (Un)Mind the gap: How organizational actors cope with an identity–strategy misalignment. Strategic