Tillvägagångssätt

I denna studie har en innehållsanalys genomförts på dokument från organisationer som genomgått en spin-off, dokumenten bestod av hållbarhets- och årsredovisningar. Dokument från innan det skedde en spin-off samlades in för att kunna besvara forskningsfrågan. Likt tidigare nämnt gjordes en konventionell innehållsanalys, i det första stadiet av studien diskuterades det hur studien borde utformas och hur det insamlade materialet sedermera skulle analyseras.

Graneheim och Lundman (2004) nämner att valet av det mest lämpliga datainsamling är essentiell för att öka trovärdigheten för studien. Resultaten vilka presenteras i en studie skall vara så trovärdiga som möjligt, Graneheim och Lundman (2004) skriver att alla studier skall utvärderas i relation till de tillvägagångssätt forskaren tagit för att generera resultat till studien. Detta bör ske i både kvantitativa och kvalitativa studier, koncepten vilka används för att beskriva trovärdigheten i en studie varierar dock om studien är kvantitativ eller kvalitativ. Vid kvantitativa studier används ofta begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet, dessa begrepp är vanligt förekommande även i kvalitativa studier (Elo et al., 2014; Graneheim & Lundman, 2004). I kvalitativa studier utvecklade Lincoln och Guba (1985) det mest använda tankesättet kring att konstatera trovärdigheten i en studie, författarna föreslog fyra alternativ för att utvärdera om en kvalitativ studie är trovärdig. Dessa fyra alternativ består av tillförlitlighet (credibility), pålitlighet (dependability), konfirmering (conformability) och överförbarhet (transferability), begreppen används för att diskutera trovärdigheten av den genomförda studien (Lincoln & Guba, 1985). För att kunna utvärdera trovärdigheten i denna studie valde författarna att använda Lincoln och Gubas (1985) koncept för att kvalitativa studier.

Vid planeringsfasen för den utförda innehållsanalysen diskuterades olika typer av metoder som var implementerbara för studien, en kvalitativ innehållsanalys ansågs likt tidigare argumenterat mest lämpligt för studiens syfte. Trovärdigheten utvärderades även i detta steg, Graneheim och Lundman (2004) nämner att trovärdighet skapas genom att välja det mest lämpliga metodval till den tilltänkta studien, Elo et al. (2014) skriver att valet av metod och planeringen av genomförandet har stor påverkan på trovärdigheten. Författarna menar att forskarens självkännedom är essentiell för att uppnå trovärdighet, i flertalet innehållsanalyser är intervjuer ofta en form av data, i denna studie tillämpades inga intervjuobjekt utan enbart dokument vilka de undersökta organisationerna själva hade formulerat (Elo et al., 2014). Detta medförde att vi inte kunde påverka undersökningsobjekten, vilket bidrog till trovärdigheten av studien (Elo et al., 2014). Planeringsfasen bestod till stor del av diskussioner om upplägget och vilka för- och nackdelar utformningen av studien kunde ha på studiens resultat, det diskuterades och beslutades att inläsningen av material skulle genomföras individuellt och analyseras enskilt för att sedan diskuteras i gemensamt.

23

3.3.1 Datainsamling och analys av data

Arbetet inleddes med att läsa hela års- och hållbarhetsredovisningen för SCA 2016 gemensamt för att ge en gemensam bild om avgränsningar till materialet och för att båda skulle få en uppfattning av materialet. Efter genomläsningen av års- och hållbarhetsredovisningen för SCA 2016 diskuterades materialet och det sattes riktlinjer för den framtida kodningen. Det beslutades även att författarna enskilt skulle ansvara för respektive resterande års- och hållbarhetsredovisningar. Detta beslut togs för att optimera tiden för insamlingen av material och för att stärka trovärdigheten i studien, i latent innehållsanalys finns det stor risk för egen tolkning till materialet, därav är det av styrka att analysen utförts av fler än en person (Elo et al., 2014). Års- och hållbarhetsredovisningarna avgränsades till cirka 40 sidor per rapport, detta eftersom det ansågs att de sidorna var av relevans för studien. Vid inläsning av datan implementerades ett tillvägagångssätt likt det som Hsieh och Shannon (2005) presenterar gällande konventionell innehållsanalys. Först lästes all data upprepade gånger för att kunna få en uppfattning av helheten, Hsieh och Shannon (2005) skriver att forskare bör läsa all insamlad data som en novell för att kunna förstå helheten och få den fördjupning i materialet. Efter upprepade läsningar av materialet genomfördes en närläsning av materialet, detta innebar att materialet lästes några meningar i taget för att öppna upp texten för tolkning, meningar markerades och anteckningar för meningsenheterna skrevs ner för att fånga forskarens första intryck till en meningsenhet ett exempel på detta är meningen “Öka livskvaliteten varje dag för

fler människor.” antecknades som “samhällsnytta”. Vid detta stadie började den initiala

analysen, inom en konventionell är det första steget av stor vikt för den fortsatta analysen, detta initiala steg var viktigt för den framtida kodningen eftersom allt insamlat material gick igenom detta första steg i ett tidigt stadie. För att förtydliga lästes SCA 2015 års- och hållbarhetsredovisning, SCA 2016 års- och hållbarhetsredovisning, Essity 2017 årsredovisning och Essity 2018 årsredovisning på detta sätt. Därefter tillades en integrerad års- och hållbarhetsredovisning från SCA 2018.

Efter att en av oss genomfört den öppna kodningen på allt material valdes SCA 2015 års- och hållbarhetsredovisning och SCA 2016 års- och hållbarhetsredovisning ut för att sammanställa meningsenheterna i ett gemensamt Excel-dokument. I dokumentet lades meningsenheter in och ett begränsat antal meningsenheter analyserades för att inte förlora kontakten med texten, meningsenheterna kondenserades och även den latenta meningen till meningsenheter skrevs ned för att underlätta för den fortsatta uppbyggnaden av kodningsschemat. I detta stadium fastslogs preliminära koder på den insamlade datan, vilka uppkommit vid läsningen av materialet. Sedan delades meningsenheterna in i koder som till en början inte var för abstrakta med syftet att inte förlora relevant information. Sedermera sorterades koderna in i flertalet kategorier, efter att vi preliminärt kodat det insamlade materialet enskilt diskuterades den preliminära kodningen gemensamt varav upplevde ett stort antal kategorier och koncept.

Gioia, Corley et al. (2013) skriver att en myriad av koder och kategorier är vanligt förekommande i första stadiet av kodningen av en kvalitativ studie, vilket leder till att många forskare med enkelhet upplever en uppgivenhet inför att hur all data kan vara relaterad till varandra. Gioia, Corley et al. (2013, p. 20) nämner att flera kvalitativa forskare känner sig vilsna i det första stadiet av analysen varav de skriver att det är av vikt att vara vilse vid det första

24 stadie och citerar “You gotta get lost before you can get found.”. Elo et al. (2014) menar att det är en indikation av att abstraheringen av datamaterialet inte är tillräcklig och därför överlappar kategorier varandra. Detta innebar att grupperingen fortsatte för att identifiera likheter och skillnader mellan kategorier tillsammans för att abstrahera dem ytterligare. Elo et al. (2014) skriver att det inte finns publicerade rekommendationer för hur trovärdighet mäts vid induktiva studier varav innehållsanalysen bedrivits av två eller fler forskare, dock skriver författarna att alla forskare bör träffas för att diskutera olika åsikter gällande kategoriseringen. Enligt Graneheim och Lundman (2004) stärks trovärdigheten för studien genom diskussion kring kodningen mellan forskarkollegor för att skapa en enighet för kodningen. Graneheim och Lundman (2004) skriver att det finns forskare som argumenterar för att enighet mellan forskare är ifrågasättbart eftersom subjektiva tolkningar förekommer. Meningen med att ha en dialog mellan forskare är inte för att verifiera att datan är etiketterad och sorterad på exakt samma sätt, utan för att bestämma om olika forskare kan vara ense med tillvägagångssättet hur meningsenheter blev etiketterade och sorterade.

Vi återvände till kodningen flertalet gånger för att diskutera tolkningen av datan. Eftersom det inte fanns ett färdigt kodningsschema att angripa materialet med har koder, underkategorier och kategorier framkommit från materialet, de koder och underkategorier som växte tre fram bildade tre huvudkategorier. Handlingskraft, Omtänksamhet och Oumbärlighet, dessa lade även grund till framtida kodning. Efter detta kodningsschema framkommit sattes meningsenheterna från Essity in för att sedan genomföra samma process som på materialet från SCA 2015–2016. Meningsenheter kondenserades och den latenta meningen skrevs ned för att underlätta, preliminära koder sattes även på meningsenheterna. Sedan diskuterades koder och kategorier tillsammans, under kodningens gång var fanns en öppenhet för att nya kategorier kunde växa fram ur materialet. Det framtagna kodningsschemat från SCA 2015–2016 tillämpades även på Essity eftersom koderna som framkom i Essitys årsredovisningar kunde placeras i de kategorier som var framtagna i kodningsschemat. Vi återvände till materialet flertalet gånger för att undersöka materialet och diskutera tolkningar av meningsenheter för att se om några meningsenheter kunde hamnat i en annan kategori.

Eftersom mängden data varierar av hur komplext det studerade ämnet är varierar data i mängd från studie till studie vid implementeringen av en konventionell innehållsanalys. Det upplevdes att materialet inte var tillräckligt mättat för studien efter att SCA 2015–2016 och Essity 2017 – 2018 hade undersökts och en årsredovisning från SCA 2018 lades därmed till i datainsamlingen. Samma teknik för inläsning tillämpades samma teknik för inläsning av materialet, det genomfördes upprepade läsningar av materialet och därefter läsning av materialet mening för mening i samband med markering och anteckning av markerad text. Meningsenheter från texten lades in i Excel-dokumentet för att kondenseras och framföra latenta innehållet från meningsenheterna, meningsenheterna etiketterades med preliminära koder och en diskussion kring om tidigare kodningsschema framkom. Tidigare kodningsschema användes för att sortera in koderna i underkategorier samt huvudkategorier, forskarna var öppna att om det fanns koder vilka inte passade in i befintliga koder bör nya kategorier skapas. Det framkom, efter att ha återvänt till materialet flertalet gånger, att det fanns koder som inte passade in i de befintliga kategorierna, koderna sorterades därför enskilt och relationen mellan dem diskuterades.

25 Koderna bildade en ny kategori för SCA 2018, vilken var Tillgivenhet och den förekom endast i materialet från SCA 2018. Kategorierna som framkom från materialet var därmed

Handlingskraft, Omtänksamhet, Oumbärlighet och Tillgivenhet. Exempelmeningar för att se

hur vi gått tillväga i kodningen kan ses i bilaga 1.