Svar till frågeställning 1: Hur förstår filosofilärare i Sverige begreppet kritiskt

Under intervjuerna presenterade lärarna Maimonides, Theano och Arete flera olika

beskrivningar av vad kritiskt tänkande är. Maimonides, Theano och Arete beskrev kritiskt tänkande som förmågan att ompröva, ifrågasätta och reflektera över sina egna och andras ställningstaganden. Maimonides och Theano beskrev kritiskt tänkande som förmågan att vara välgrundad i sina ställningstaganden, påståenden och argument. Kritiskt tänkande var, för Arete och Maimonides, att kunna vara öppen inför nya idéer. Enligt Theano och

Maimonides var argumentation en viktig aspekt av kritiskt tänkande. För Maimonides var kritiskt tänkande förmågan att vara reflekterande och aktivt skeptiskt. Språkfilosofi var

34

grunden till kritiskt tänkande enligt Theano. Sist tar jag upp logik som var en viktig aspekt av kritiskt tänkande för Maimonides.

För att få en bättre förståelse av lärarnas beskrivningar av kritiskt tänkande visar jag nedanför hur deras beskrivningar kan relateras till den tidigare forskningen som finns. Jag visar också sambandet som finns mellan språkfilosofi, argumentation och logik.

7.1.1. Den sokratiska traditionen av att ifrågasätta allt

Alla tre lärare beskrev kritiskt tänkande som en förmåga att kunna ompröva, ifrågasätta och reflektera över ställningstaganden, både sina egna och andras. Den här beskrivningen av kritiskt tänkande är ett tema som kom fram under intervjuerna och kunde också ses i den tidigare forskningen. Som jag noterade i avsnitt 3.5. beskrev Daniel och Auriac (2011) att Richard Pauls beskrivning av kritiskt tänkande var den sokratiska traditionen av att ifrågasätta allt (s. 419). Som jag också noterade i avsnitt 3.5. innehåller den sokratiska metoden enligt Wilberding sex element. Dessa är: A philosophical problem, a sequence of

propositions as leading questions, a tentative answer for testing, examples and

counterexamples, analogies, and hypothetical situations (2019, s. 25). Enligt Paul hjälpte

användning av den sokratiska metoden att utveckla en kritisk och reflekterande attityd (Daniel & Auriac, 2011, s. 419). I Bialystok et al. (2019) beskrev lärarna kritiskt tänkande som en förmåga att ifrågasätta saker och ting som man tidigare hade tagit för givet. Den här beskrivningen av kritiskt tänkande var den enda beskrivning som var gemensam för alla tre intervjudeltagare. All tre intervjudeltagares beskrivningar innehöll aspekter av den sokratiska traditionen/metoden som att ställa potentiella lösningar till ett problem och att arbeta igenom problemet med hjälp av exempel, motexempel, analogier och hypotetiska situationer. Jag vet inte varför just den här beskrivningen blev den enda som var gemensam för alla intervjudeltagare, men jag anser att deras beskrivningar ger stöd för idén att den sokratiska traditionen är en viktig aspekt av vad kritiskt tänkande är.

7.1.2. Förmågan att vara välgrundade

Theano och Maimonides beskrev kritiskt tänkande som en förmåga att vara välgrundad i sina ställningstaganden, argument och påståenden. Den här idén är starkt kopplad till kunskapskrav i ämnesplan för filosofi eftersom eleverna behöver vara välgrundade i sina analyser, jämförelse av och förklaring av olika filosofiska teorier och frågor. Dessutom måste eleverna kunna ställa fram välgrundade argument och dra välgrundade slutsatser (Skolverket, 2010, s. 3).

Lärarnas beskrivning att argumentation måste vara välgrundad liknar den beskrivning av kritiskt tänkande som gavs i studien som genomfördes av Bialystok et al. (2019). Vissa lärare från studien beskrev kritiskt tänkande som förmåga att analysera om ett påstående är välgrundat. Enligt Daniel och Auriac (2011) ansåg även Lipman vikten av att vara

välgrundad i sina ställningstaganden. Resonemang var, enligt Daniel och Auriac (2011), en viktig aspekt av kritiskt tänkande för Lipman och när en människa presenterar sitt

resonemang för andra, visar den personen vad deras argument är baserat på. När en

människa demonstrerar för andra hur hen har resonerat omkring ett filosofiskt ämne ställer hen ofta fram evidens i samband med förklaringen. Att kunna resonera på ett bra sätt

35

hjälper en människa att vara välgrundad. Därför finns det ett samband mellan resonemang och förmågan att vara välgrundad.

7.1.3. Öppenhet inför nya idéer

Arete och Maimonides beskrev att kritiskt tänkande var eller kunde anses som att vara öppen inför nya idéer. Den här beskrivningen av kritiskt tänkande var mest kopplat till Aretes beskrivning, men som jag nämnde tog även Maimonides upp den här idén. För Arete var det en viktig förmåga i dagens mångfaldssamhälle. I studien som genomfördes av Bialystok et al. (2019) beskrev lärarna också kritiskt tänkande som öppenhet inför nya idéer. Här tycker jag att Arete tog upp en intressant punkt som ingen av de andra intervjudeltagare nämnde. För henne var öppenhet inför nya idéer en viktig aspekt av kritiskt tänkande som eleverna behövde för att bättre förstå andra människor och fungera i dagens globala samhälle. Detta kan kopplas till det som jag skrev i uppsatsens början, nämligen att kritiskt tänkande anses vara en viktig färdighet i dagens globala samhälle. Detta för att kunna relatera till och förstå andra.

När Maimonides beskrev kritiskt tänkande som öppenhet inför nya idéer, handlade diskussionen mest of hur vi behövde vara skeptiska till dessa idéer innan vi hade etablerat om de var välgrundade eller inte. Detta för att vi inte skulle bli lurade att köpa vad som helst. Trots att båda lärarna beskrev kritiskt tänkande i termer av öppenhet inför nya idéer, gjorde dem det från helt olika synvinklar. För Arete fungerade öppenhet inför nya idéer som ett verktyg för att förstå och relatera till andra. För Maimonides fungerade öppenhet inför nya idéer som en förmåga att upptäcka nya idéer utan att bli lurad av dem. Vad det här visar är att två personer kan ha väldig skilda uppfattningar om samma begrepp.

7.1.4. Argumentation är viktig

För både Theano och Maimonides var argumentation en viktig del av ämnesplanen som de ansåg var starkt kopplad till kritiskt tänkande. När Hjort (2014) genomförde sin forskning, noterade han samma sak, nämligen att argumentation var i centrum av filosofilärarens beskrivning av kritiskt tänkande. Rahdar et al. (2018) noterade att kritiskt tänkande och argumentation hörde ihop. För att kunna argumentera bra behövde man diskutera saker från en kritisk ståndpunkt. Det här kan också kopplas till idén att saker måste vara välgrundade. När man lär sig skillnaden mellan bra och dålig argumentation lär man sig också skillnaden mellan argument, idéer och påståenden som är välgrundade samt icke välgrundade.

7.1.5. Förmågan att vara reflekterande och aktivt skeptiskt

Den beskrivning av kritiskt tänkande som förmågan att vara reflekterande och aktivt skeptiskt gavs av Maimonides. Hans beskrivning kan kopplas till vad Daniel och Auriac (2011) skrev om McPeeks beskrivning av kritiskt tänkande, nämligen att kritiskt tänkande är förmågan att vara reflekterande och aktivt skeptisk. Som jag noterade tidigare var det okej, enligt Maimonides, att eleverna visade öppenhet inför nya idéer. Däremot var det viktigt att vara skeptisk till dessa idéer i början, så att man inte skulle luras till att tro på idéer som egentligen inte var välgrundade.

36

7.1.6. Språkfilosofi är viktig och filosofi är relevant för andra ämnen

För Theano var språkfilosofi och språket nyckeln till kritiskt tänkande. I den tidigare forskningen tas inte språkfilosofi upp direkt. Däremot är det ett tema i nästan all tidigare forskning att språket på sätt och vis är grunden till filosofiundervisningen då språket behövs för att kunna filosofera och diskutera saker från en kritisk synvinkel.

I ämnesplanen tas språket också upp som en viktig del av filosofi. Ett av ämnets syften är att eleverna skall kunna förstå språkliga nyanser (Skolverket, 2010, s.1). Språkfilosofi beskrivs i ämnesplanen som grunden till att förstå språkliga nyanser, som grunden till värderingar av argument och som grunden till förmågan att genomföra ett logiskt argument (Skolverket, 2010, s. 2). Därför anser jag att Theano är inne på en ganska viktig idé här med hänsyn till ämnesplan och det som tidigare forskningen säger om hur språket spelar en central roll i filosofiundervisningen, med hänsyn till kritiska diskussioner och inquiry. Språket är ett verktyg som kan hjälpa människor att vara tydliga och konkreta samt hjälper människor att precisera vad de egentligen menar.

En annan intressant punkt som jag noterade var vad Theano hade att säga om de elever som insåg relevansen av filosofi för andra ämnen. Det som Theano noterade om sina elever var i linje med elevernas beskrivningar i studien som genomfördes av Bialystok et al. (2019). I Bialystok et al. (2019) poängterade eleverna hur filosofi hade hjälpt dem i andra ämnen. Till exempel engelska. Om det är så att filosofiundervisningen även ger en gynnsam effekt för många elever i andra ämnen, varför erbjuds filosofiundervisningen inte i fler

gymnasieprogram här i Sverige6? Är det så att läroplanutvecklare ignorerar vad forskningen indikerar, eller är de bara ovetande om att sådan forskning finns?

7.1.7. Logik är viktig

Slutligen tar jag upp det som Maimonides noterade om logik. För honom var logik en viktig del av ämnesplanen och var starkt kopplat till kritiskt tänkande. Den här idén kan relateras till Daniel och Auriacs (2011) beskrivning av hur Robert Ennis definierar kritiskt tänkande. Enligt dem var logik en viktig aspekt av kritiskt tänkande för Ennis. De beskrev hans definition av kritisk tänkande som logical thinking (s. 418). Under intervjun noterade Maimonides vikten av att beskriva en annans resonemang på ett så tydligt och bra sätt som möjligt. När man gjorde det kunde man identifiera de olika premisser som ett argument var byggt på, samt slutsatsen som dras. Sen kunde man, enligt Maimonides, gräva djupare för att se om premisserna och slutsatsen var välgrundade. Av dessa anledningar var hans intresse för undervisning i logik kopplat till hans idé om att eleverna behövde vara välgrundade i sina argument, ställningstaganden och påståenden.

7.1.8. Samband mellan argumentation, språkfilosofi och logik

Det som har kommit fram i intervjuerna med Theano och Maimonides är att språkfilosofi, argumentation och logik hör ihop. Språket är grunden på vilken argumentation byggs. Logik är den komponent av argumentation genom vilken man kan bygga upp ett argument i form av premisser och en slutsats, eller bryta ner ett argument till sina mindre delar,

nämligen premisser och slutsatser. Språkfilosofi, argumentation och logik arbetar

6 _{Anledningen till att jag skrev många elever istället för alla elever eller de flesta elever har med det faktum att}

37

tillsammans för att ge eleverna redskap att ställa fram idéer, argument och

ställningstaganden som är välgrundade. Det ser man i följande del av ämnesplanen som jag skrev om i avsnitt 2.:

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla redskap för att analysera och värdera information och därmed utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande samt förmåga till personliga ställningstaganden grundade på genomtänkta argument. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att uppfatta språkliga nyanser och argumentera logiskt (Skolverket, 2010, s. 1).

7.1.9. Alla beskrev inte argumentation, språkfilosofi och logik som viktiga

Det som är intressant att lyfta fram är det faktum att Arete inte beskrev argumentation, logik eller språkfilosofi som viktiga aspekter av kursen. Jag är inte säker på varför, men det kan har att göra med det faktum att hon läst färre poäng i ämnet än de andra två

intervjudeltagarna och därför finns möjligheten att dessa områden i filosofi inte hade tagits upp i de filosofikurser som hon hade läst. Om det är fallet, är det inte så konstigt att dessa ämnen inte nämns av henne. Det kan vara svårt att inse vikten av någonting som man inte vet så mycket om.

Jag noterade även att Arete verkade sätta fokus på praktiska filosofiska ämnen medan Theano och Maimonides satte mer fokus på teoretiska filosofiska ämnen. När jag funderade lite djupare över varför Arete upplevde aspekter av praktisk filosofi som etiska modeller och värdegrundteori som viktiga medan de andra två deltagarna upplevde teoretiska

aspekter av filosofi som logik, språkfilosofi och argumentation som viktiga, så slog det mig att filosofiundervisningen på högskolenivån i Sverige delas in i praktisk och teoretisk filosofi. Därför kan det bli så att blivande filosofilärare bara har poäng i teoretisk filosofi eller praktisk filosofi. Skillnaden på intervjudeltagarnas upplevelse av tyngdpunkten inom filosofiundervisning kan möjligtvis bero på det faktum att de har olika bakgrund i filosofi. I avsnitt 2. tog jag upp att ämnesplanen i filosofi är en kombination av teoretiska filosofiska ämnen som argumentation, logik och språkfilosofi samt praktiska filosofiska ämnen som existentiella frågor, värdefilosofi och samhällsfilosofi (Skolverket, 2010, s. 1).

Faktum att ämnesplanen i filosofi för gymnasieeleverna är en blandning av teoretiskfilosofi och praktiskfilosofi är intressant. Detta gör helt enkelt att lärare som inte har poäng i både teoretisk filosofi och praktisk filosofi möjligtvis kommer att uppleva vissa delar av

kursplanen som mindre viktig och/eller svårare att undervisa i. Detta för att de inte har den nödvändiga utbildningen för att se vikten av ett visst ämne eller att de kanske inte känner sig tillräckligt bekväma med att undervisa i ett visst ämne.

Mitt eget resonemang här påminner mig om det som en intervjudeltagare sade i studien som genomfördes av Bialystok et al. (2019): “You emphasize some things you are comfortable with, and not de-emphasize, but you maybe just don’t focus on things that you are not comfortable [with]” (s. 690). Som jag nämnde ovan kan jag inte vara säker på att detta är varför Arete inte upplevde argumentation, logik eller språkfilosofi som lika viktig som de andra, men det är en möjlig förklaring. För att minska risken att en blivande filosofilärare känner sig obekväm med vissa ämnen i kursplanen, bör det vara så att hen läser poäng i både teoretisk och praktisk filosofi.

38

7.2. Svar till frågeställning 2: Vilka didaktiska val beskriver filosofilärare att