Sydafrika och internationella organisationer

Kontakterna mellan världens nationer blir allt intensivare. Varor och tjänster, normer och idéer passerar i ständigt ökad omfattning statsgränser. I detta tionsflöde innehar internationella organisationer, statliga som icke-statliga, en viktig roll. Utbytet stimuleras och regleras genom verksamheter i sådana sammanslutningar. F ö r ett enskilt land ä r det därför något av ett intresseM att äga en fast anknytning till skilda organisationer en regional och en vidare global nivå.

I det nu föreliggande kapitlet undersöks Sydafrikas relationer till statliga och icke-statliga sammanslutningar på det internationella planet under sextiotalet. ¹ Syftet ä r främst att fastställa i vilken mån viktigare förändringar uppträder för att på s å vis belysa Sydafrikas ställning i världen. Tyngdpunkten i framställningen lig- g e r på icke-statliga organisationer, dar endast få analyser överhuvud taget gjorts. ²

Sydafrikas anslutning till internationella organisationer har betydelse i flera av- seenden:

Medlemskapet möjliggör en direkt medverkan i flödet av mellanstatligt utbyte. Det medför att landet inlemmas i ett sammanhang d ä r man delger men även t a r del av nya rön och möjligheter på detta område.

D e l t a g a n d e t erbjuder ett tillfalle att påverka utformningen av regler och normer för bytesflödet.

Anknytningen g e r nationen en form av legitimitet och status. Särskilt viktigt a r detta i det fall medlemmens samhällsordning ifrågasätts. Aktiv medverkan erbjuder mellan eliten i skilda länder. Företrädarna för landet kan genom personliga kontakter och sam- tal utföra ett propagandaarbete till gagn för den i hemlandet existerande samhällsordningen.

Liksom världsrikedomarna ä r s t a t e r s medlemskap i internationella organisationer fördelade. Fattiga länder ä r i mindre omfattning än industrinationer inlem- made i floran av statliga och icke-statliga organ. Uppgifter om sammanlagt 99 stater kan illustrera detta förhållande. Å r 1970 tillhörde 25 procent av dessa länder

i- landsgruppen, medan å t e r s t o d e n utgjordes a v u- länder. T i l l s a m m a n s d e 99 nationerna 34 746 m e d l e m s k a p i icke- statliga sammanslutningar på d e t globala och regionala planet. Den r i k a ländergruppen s v a r a d e s o m v i s a s i d i a g r a m

for 58 procent a v a l l a medlemskap. T r e f j ä r d e d e l a r a v de 99 nationerna hade såle- d e s t i l l s a m m a n s endast 42 procent a v det totala antalet organisationsanknytningar.

D i a g r a m

RIKA OCH FATTIGA NATIONER I DEN INTERNATIONELLA ORGANISATIONS- STRUKTUREN 1970

Stater Medlemskap i inter-

nationella org.

Fattiga 42%

Källa: Underlaget hämtat f r å n Yearbook of International Organizations 1970-1971, S. 1030 ff

Sydafrika h a r på d e t statliga internationella o m r å d e t e f t e r hand blivit ett a v d e a l l r a m e s t i s o l e r a d e l ä n d e r n a i I takt m e d e n växande internationell k r i t i k av raspolitiken vidtogs i F ö r e n t a Nationerna skilda s l a g a v å t g ä r d e r mot Sydafrika. Också i a n d r a statliga sammanslutningar g j o r d e s i g sydafrikafrågan gällande under sextiotalet. Därvid f r a m s t a l l d e s ofta k r a v om a t t utesluta landet u r organisationen.

P å f l e r a håll i Sydafrika i f r å g a s a t t e s under femtiotalet värdet a v a t t tillhöra F ö r e n t a Nationerna. Det f r a m h ö l l s f r å n r e g e r i n g e n s s i d a a t t om världsorganisa- tionens inblandning i l a n d e t s i n r e angelägenheter f o r t f o r , kunde d e t bli nödvändigt

a t t pröva frågan om fortsatt medlemskap. Å r 1956 beslöts att till d e s s a t t FN å t e r anslöt s i g till and objectives of its landets endast skulle ha nominell karaktär. Man avsäg att erlägga fastställd medlemsavgift och att

men däremot inte att regelbundet i dem. Sydafrikas reaktion kritiken inom FN och närstående organisationer visade sig också på andra sätt. Under hanvisning till in South African racial utträdde å r 1955 landet u r UNESCO. Däremot sökte och vann man anslutning till ECA, Ekonomiska Kommission Afrika, som upprättades å r 1958. Tvek- samheten i Sydafrika v a r dock s t o r inför ett medlemskap i denna regionala organisation. ⁹

Under hela sextiotalet utsattes Sydafrikas förbindelser med internationella statliga organisationer f ö r s t a r k a påfrestningar. Upptakten blev landets övergång till republik och det samtida utträdet u r Samväldet ( s e s. 31). Vid s a m m a tid, dvs å r 1961, väcktes också frågan om en uteslutning av Sydafrika u r ILO.

T r e å r s e n a r e antog Internationella Arbetskonferensen en deklaration om och ett pro- g r a m f o r utrotandet av apartheid. Vidare genomförde en stadgeändring inne- bärande a t t medlem som d r e v en rasåtskillnadspolitik kunde Sydafrika. som redan å r 1963 hade fullmakterna f o r sina arbetstagarrepresentanter

och som samtidigt uteslutits f r å n vissa inom ILO, beslu- tade i detta att organisationen. ^{1 2}

På ett liknande indirekt s ä t t tvingades Sydafrika mot slutet av 1963 att avbryta s i t t medlemskap i En strävan att få till stånd landets uteslutning u r WHO och ITU gjorde s i g samtidigt gällande. Resultatet blev visserligen inte en formell avstängning, men Sydafrika utestangdes fortsättningsvis f r å n viktiga möten och aktiviteter i de båda organisationernas regi.

Förespräkarna for en isolering av Sydafrika eftersträvade en bannlysning av Sydafrika också i andra FN-organ. Vid såväl (1964) s o m andra (1968)

konferensen till bakavisades emellertid sådana krav. Även Världs banken uppmana- d e s i f l e r a av generalförsamlingens resolutioner att avbryta all samverkan med Syd- afrika. Inte h e l l e r h ä r vann man emellertid någon egentlig framgång. ^{1 5}

Under första halften av sextiotalet a v s k a r s Sydafrika likaså f r å n deltagande i det outvecklade men likväl spirande ekonomiska och tekniska samarbetet i Afrika.

Å r

1963 förlorade man således rätten att delta i verksamhet. Sydafrika läm- nade därtill å r Commission f o r Technical Co-operation in Africa och Council f o r Science in Africa. ^{1 7}

Aktionerna på det statliga området initierades i f ö r s t a hand av afrikanska s t a t e r , vilka genom tillkomst 1963 uppnådde en ökad samordning. Syftet v a r att få till stånd en formell av Sydafrika. Detta ingick som ett led i den

b r e d a r e s t r a t e g i n med e n total i s o l e r i n g a v landet s o m mål. F r a m g å n g e n blev r e l a t i v t betydande. Under f ö r s t a a v sextiotalet uteslöts Sydafrika f r å n f l e r a a v fackorgan e l l e r o c k s å avstangdes på annat s a t t landet f r å n aktivt deltagande. Dessutom uteslöts Sydafrika f r å n d e t statliga s a m a r b e t e s o m börjat s p i r a på den a f r i k a n s k a kontinenten.

Sydafrika dock a v s i n a viktigaste f ö r b i n d e l s e r med d e internationella statliga sammanslutningarna, t r o t s v i s s a f r a m g å n g a r i isoleringsstravandena. Man kvarstod sålunda i lejonparten a v d e ekonomiskt betydelsefulla organisationerna, t ex Valutafonden och UNCTAD. F r å n r e g e r i n g e n s s i d a uppgavs a t t landet i början a v sjuttiotalet tillhörde 38 statliga f o r a på det internationella planet. ^{1 8} H a r i inneslöts dock med s t o r s ä k e r h e t aven r e l a t i v t obetydliga " sammanslutningari', t e x regionala s a m a r b e t s a v t a l .

ICKE-STATLIGA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

I början a v 1970- talet e x i s t e r a d e runt 2 internationella icke- statliga organisationer. F e m t o n å r t i d i g a r e v a r antalet endast omkring s å s t o r t . Ökningen s p e g l a r de växande internationella kontakterna. E t t a l l t intensivare utbyte e r f o r d - r a d e nya s a m m a n s l u t n i n g a r f ö r a t t r e g l e r a och underlätta d e ökade kontakterna på skilda falt.

T a b e l l

ICKE-STATLIGA ORGANISATIONERS 1956

-

1971 Ökning a v antalet internationella sammanslutningar. Index: 1956 = 100

Intermediär (1

Religion International relations Bibliography

Social science Law Economics

Politics Commerce _Agriculture

Social welfare Transport Technology

Professions Educa t ion Science

Trade unions Recreation

National organizations Arts

Under perioden 1956 till 1971 ökade antalet internationella icke-statliga organisationer överlag på skilda områden. Tillväxttakten skiftade emellertid beroende på sammanslutningarnas karaktär. Grovt sett kan tjugo slag av organisationer urskil-

jas på den icke-statliga arenan, vilket redovisas i anslutning till tabell s. 135. Sammanslutningarna kan med avseende på numerär tillvaxt uppdelas i t r e huvud- grupper. De sju organisationstyper som uppvisar den snabbaste ökningen återfanns inom naturvetenskapliga dokumentationsområdet, medicinsektorn s a m t inom verksamheterna masskommunikation, jordbruk, teknologi och ekonomi. Låg tillvaxt kunde, enligt tabell noteras för sammanslutningar som förefaller

av ett m e r allmant inslag av samarbete och a v en övergripande samordning. Hit hörde exempelvis Religion, Politics och T r a d e unions.

Undersökningen

Huvudsyftet ä r i det följande a t t belysa Sydafrikas relationer under f r ä m s t sextiotalet till internationella icke-statliga organisationer. Två preci- s e r a r avsikten bakom analysen:

vilken mån ä r Sydafrika länkat till icke-statliga sammanslutningar på internationellt plan?

B I vilken utsträckning h a r sydafrikafrågan uppmärksammats inom de organisationer Sydafrika tillhörde?

Båda frågorna r ö r omvärldens s ä t t a t t bete s i g i ett skede då sydafrikafrågan allmant internationaliseras och uppmärksammas a v regeringarna.

Underlaget for a t t besvara de två frågorna består av medlemsuppgifter Kam- från årsböcker om icke-statliga organisationer,

-

dels en brevenkät till 560 sammanslutningar.

Avgränsningar

Tidsmässigt omspänner analysen till att börja med perioden från sextiotalets inled- ning till några å r in på årtionde. utsändes till de internationella icke-statliga organisationer till vilka Sydafrika formell anknytning

Uteslutna från undersökningen ä r följaktligen sådana sammanslutningar som inte åtminstone vid ett av de två angivna tillfallena redovisade en sydafrikansk medlem. Inskränkningen motiveras av a t t det ä r i första hand de organisationer d ä r Sydafrika anslutning som kan utöva ett direkt över landets internationella ställning.

Förändringar i fråga om medlemskap redovisas i förhållande till två tidpunkter, nämligen - då man f ö r första gången i generalförsamling beslöt a t t rekommendera kollektiva åtgärder mot Sydafrika - och då huvudundersökningen

innefattar uppgifter avseende också tiden e f t e r 1971.

E n y t t e r l i g a r e avgränsning r ö r s j ä l v a medlemsbegreppet. E f t e r s o m d e t g a l l e r a t t belysa internationella icke- statliga o r g a n i s a t i o n e r s reaktioner till Sydafrika, a r det naturligt a t t i detta sammanhang utesluta förekommande sydafrikanska

slutningar. Inbegripna a r s å l e d e s endast organisationer s o m på e n e l l e r annan nivå a r f o r m e l l t länkade till den i Sydafrika e x i s t e r a n d e s a m h a l l s s t r u k t u r e n . ^{1 9}

utskickades under senhösten 1973 till d e 560 organisationer s o m uppgav s i g ha e n e l l e r f l e r a sydafrikanska m e d l e m m a r . I s ä r s k i l t bihang behandlas m e r utförligt några a v f r å g o r n a i samband med D a r å t e r f i n n s också f r å g e f o r m u l a r e t och e n förteckning ö v e r tillskrivna o r g a n i s a t i o n e r (Appendix C med bilagor).

Mottagarna a v enk'aten kan hänföras till ovan nämnda 20 s l a g a v organisationer, enligt typologiseringen i Yearbook of International Organizations. Religiösa, naturvetenskapliga och medicinska sammanslutningar s a m t sådana f o r idrott och friluftsliv intog e n dominerande p l a t s bland mottagarna. T i l l s a m m a n s utgjorde d e s s a katego- r i e r i det n ä r m a s t e 40 procent a v a l l a tillskrivna o r g a n i s a t i o n e r , vilket f r a m g å r a v tabell

Sammanslutningar på d e t internationella planet a r givetvis inte likvärdiga. Med avseende på exempelvis s t o r l e k och inflytande s k i l j e r s i g organisationerna. I liggande a n a l y s , s o m h a r e n explorativ k a r a k t ä r , a r d e t inte praktiskt möjligt a t t f ö r e t a e n s y s t e m a t i s k "viktning", d v s a t t utifrån ett e l l e r f l e r a k r i t e r i e r s ä r s k i l j a organisationerna i nämnda hänseenden. Tillfredsställande t e o r e t i s k a hållpunkter och e m p i r i s k a uppgifter s a k n a s , v a r f ö r ett viktningsförfarande stadium t e r s i g a l l t annat a n fruktbart.

341 organisationer, e l l e r 61 procent a v s a m t l i g a m o t t a g a r e , r e a g e r a d e i endera a v två f o r m e r på den utsända F r å n 74 sammanslutningar meddelades a t t man inte önskade ifylla f r å g e f o r m u l ä r e t . Av motiveringarna f r a m g i c k a t t man inte önskade delta i e t t sammanhang d a r den känsliga relationen till Sydafrika ut- s a t t e s f ö r e n granskning. Sammanlagt 267 o r g a n i s a t i o n e r b e s v a r a d e i egentlig mening enkaten, aven o m d e t i f l e r a fall lämnades uppgifter s o m inte v a r

diga.

I 37 fall hade a v skilda mottagarna överhuvud taget ingen möjlighet a t t ta del a v enkaten, d å postverken r e t u r n e r a t obrutet kuvert (29 o r g a n i s a t i o n e r ) , s a m - manslutningen upplösts (5 organisationer) e l l e r sammanslagning skett med annan befintlig organisation (3 organisationer). Om t a s till d e s s a o r g a n i s a t i o n e r , b ö r beraknandet av s v a r s f r e k v e n s e n g r u n d a s på ett totalt antal m o t t a g a r e 523

Tabell MOTTAGARE

O r g a n i s a t i o n s k a t e g o r i Typ a v s a m m a n s l u t n i n g a r T o t a l t a n t a l Org. som e r h å l l i t en- Andel som

t i o - b e s v a r a t

n e r A n t a l Andel a v e n k ä t e n s a m t l i g a ($)

B i b l i o g r a p h y Org. f ö r p r e s s , d o k u m e n t a t i o n och bib-

l i o t e k 4 1 R e l i g i o n R e l i g i ö s a och e t i s k a o r g . S o c i a l s c i e n c e S a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a och h u m a n i s t i s k a o r g

.

399 I n t e r n a t i o n a l r e l a t i o n s V a r i e r a n d e t y p e r a v o r g . s y s s l a n d e med i n t

.

- f 7 P o l i t i c s P o l i t i s k a s a m a r b e t s o r g . 22 1 l La w Org. f ö r j u r i d i k och a d m i n i s t r a t i o n 16 S o c i a l W e l f a r e Org. f ö r samhallsomsorg, m i g r a t i o n och

v ä l g ö r e n h e t

P r o f e s s i o n s Org. f ö r a r b e t s g i v a r e o c h h ö g u t b i l d a d e

112 26 6 1

T r a d e u n i o n s F a c k l i g a o r g . på a r b e t a r - och

manna s i d a n 11 8 0

Economics Ekonomiska f o r s k n i n g s - och s a m a r b e t s o r g . 1 O Comm e r c e I n d u s t r i e l l a o c h k o m m e r s i e l l a o r g . A g r i c u l t u r e J o r d b r u k s o r g . och s a m m a n s l u t n i n g a r f ö r f o r s k n i n g inom denna s e k t o r 26 T r a n s p o r t Rese-, t r a n s p o r t - och t u r i s t o r g . 8 2 2 6 Technology S a m a r b e t s o r g . inom t e k n o l o g i s k a s e k t o r n S c i e n c e N a t u r v e t e n s k a p l i g a o r g . 68

Org. f ö r s j u k - och h ä l s o v å r d samt f o r s k - n i n g p å d e s s a områden

Educa t i o n Ungdoms- och u t b i l d n i n g s o r g . 106

A r t s Org. f ö r l i t t e r a t u r , r a d i o , f i l m o c h k o n s t 80 2 1

Recrea t i o n S p o r t - o c h i d r o t t s o r g .

N a t i o n a l N a t i o n e l l a o r g . som h a r k o n s u l t a t i v s t a l l -

n i n g inom ECOSOC l 1

till 1 4 procent. L i t e drygt v a r tredje organisation uppvisade ingen respons alls. V i s s a skiljaktigheter föreligger mellan olika organisationstyper, vilket f r a m g å r av tabell

Det s t o r a bortfallet m o t i v e r a r försiktighet i slutsatserna. Något m a t e r i a l s t å r emellertid inte till buds. ²¹

Diagram 5:2

SVARSALTERNATIV

Procentbas a r totala antalet utsända f o r m u l ä r , dvs 560

Respons 341 Totala antalet organisationer i undersökningen 560 (100%) I Ätersant Icke- res 219 (39%) Upplöst 5 Sydafrikas medlemskap 1962-1971

Under sextiotalet Sydafrika en ökad anknytning till d e internationella organisationerna på den icke- statliga sidan. 436 sammanslutningar en eller f l e r a m e d l e m m a r f r å n detta land, medan motsvarande antal hade stigit till 529. Följaktligen i n r e g i s t r e r a d e s åtminstone 93 medlemskap under perioden, vilket betyder en relativ ökning på omkring 20 procent.

Omkring 1970 uppvisade Sydafrika en sammantagen medlemskapsfrekvens vad gal- l e r icke- statliga sammanslutningar s o m liknade den f ö r Australien och Nya Zeeland, vilket f r a m g å r a v diagram H a r tecknas fyra distinkta nivåer f ö r 99 s t a t e r s medlemskap i internationella organisationer. Nordamerika och Europa uppvisar

den högsta anslutningsgraden, gott och väl 830 organisationer i genomsnitt. Latin- amerikanska och asiatiska s t a t e r tillhör i medeltal omkring 250 internationella sammanslutningar, medan Afrika med sin vanligtvis väsentligt kortare

tid, har medlemskap i knappt 150 organisationer. Sydafrika tillsammans med Zeeland befinner sig som sagt på en fjärde utskiljbar nivå, vilken intar ett mellanläge.

I det afrikanska intar alltså Sydafrika en särställning genom sitt omfattande medlemskap i icke-statliga organisationer. Detta speglar naturligtvis landets höga industrialiseringsgrad och allmänt starka ekonomiska utveckling.

Diagram 5:3

STATERS TILL INTERNATIONELLA ICKE-STATLIGA SAMMAN- SLUTNINGAR 1970

Källa: Underlag från Yearbook of International Organizations 1970-1971, S . 1030 ff

ffi W

z

E

ffi

o

a

ffi W H W ffi 7 C- I m I k d M m m M d a!

a

+=

k d d m m m m M

c

m I k d d m a! I d M k d o c o d O O m

Relativ anslutning 1962 och 1971

- - -

En annan aspekt på Sydafrikas ställning i nätverket av organisationer a r den relativa anslutningsgraden. Härmed a v s e s andelen faktiska medlemskap i förhållande till det maximalt möjliga.

Å r

hade landet en e l l e r flera medlemmar i en tredjedel av alla befintliga icke-statliga organisationer på den internationella arenan. I början av sjuttiotalet v a r , vilket tabell motsvarande andel 26 procent. Detta betyder att Sydafrika under sextiotalet relativt s e t t erhöll allt f a r r e medlemskap i förhållande till maximalt möjliga antalet.

Skilda omständigheter medverade till att Sydafrikas relativa anslutning minskade. En sådan v a r en ökad differentiering, vilket visade s i g exempelvis i tillkomsten av regionalt präglade organisationer, såsom för Vastafrika och Latinamerika. I denna typ av sammanslutningar kunde oftast Sydafrika överhuvud inte erhålla medlemskap. Med andra ord fanns från sydafrikanskt håll ingen önskan om att upprätta förbindelser.

F ö r att i möjligaste mån eliminera några i måttet relativ anslutningsgrad inbyggda svagheter, beräknades den relativa genom a t t utesluta sammanslutningar i vilka Sydafrika rimligtvis inte kunde förväntas vara medlem. Två huvudslag av organisationer bortdefinierades på s å sätt, nämligen

Regionala sammanslutningar utanför den sydafrikanska sfaren och (2) Vissa spe- ciella organisationer, t ex kommunistiska sammanslutningar. Medelst detta farande reducerades organisationsuniversum avseende med totalt 513 sammanslutningar. Antalet blev därmed 1 495 organisationer mot tidigare 2 008, vilket f r a m g å r av tabell Om det vidare antas, att organisationsuniversum för

skall reduceras med samma proportion som den for blir basen for beräkningen av den modifierade relativa anslutningsgraden 997 organisationer istället for 1 338.

En på detta satt beräknad anslutningsgrad g e r vid handen att Sydafrika i början av sextiotalet medlemskap i nara 44 procent av samtliga existerande icke-statliga internationella organisationer. Ett årtionde s e n a r e v a r anslutningsgraden 35 procent.

Oaktat att de två måtten g e r upphov till något skilda beskrivningar av Sydafrikas ställning, v i s a r de en och samma tendens över tid. Anslutningsgraden minskar och detta även vid hansynstagande till framväxten av ett ökat antal s t r i k t regionalt inrik- tade organisationer.

Hittintills h a r analysen gällt alla organisationer tillsammantagna. Underlaget

i tabellerna 5:3 och 5:4 medger emellertid också en översiktlig redovisning för enskilda kategorier av sammanslutningar.

SYDAFRIKAS MODIFIERADE RELATIVA ANSLUTNINGSGRAD

Anta l orga- Relativ anslut- Totalt nisationer ningsgrad antal org. Bibliography

Religion Social science

International relations

Social Welf are Professions Trade unions Economics Commerce Agriculture Transport Technology Science Health Educa tion Arts Recreation National organizations Totalt 529

Sydafrika h a r å r 1970 en jämförelsevis hög anslutning till o r g a n i s a t i o n e r inom k a t e g o r i e r n a Religion, L a w , Social welfare, A g r i c u l t u r e , T r a n s p o r t , Technology, Science, Health. Education och Recreation. D ä r e m o t tillhör man i förhållandevis

mycket utsträckning sammanslutning-ar på o m r å d e n P o l i t i c s , T r a d e unions, C o m m e r c e och National Organizations. E t t entydigt m ö n s t e r f r a m t r ä d e r inte m e n e t t inslag i bilden ä r dock a t t medlemskap relativt s e t t f ö r e k o m m e r o f t a r e i vetenskapliga och ( i vid mening) ekonomiska o r g a n i s a t i o n e r a n i a n d r a s l a g .

Under sextiotalet kan e n påtagligt minskad r e l a t i v anslutning iakttas f o r Social s c i e n c e , Social w e l f a r e , Technology, R e l i g i o n , Science, Education och A r t s . H a r

sjönk anslutningsgraden med m e l l a n 1 0 och 17 procentenheter, medan på d e t ekono- m i s k a o m r å d e t situationen i s t o r t s e t t v a r oförändrad.

Sextiotalets vinst- och förlustrakning

. . .

Sydafrikas stallning i d e n internationella organisationsstrukturen f ö r ä n d r a d e s a l l t s å under sextiotalet. Även om den r e l a t i v a anslutningsgraden minskade, landet i

början a v sjuttiotalet m e d l e m s k a p i f l e r organisationer a n vid motsvarande tidpunkt under årtiondet dessförinnan. Bakom denna ökning finns både plus- och minusposter. E n sammanfattande bild l ä m n a s h a r .

Diagram 5:4

I DEN SYDAFRIKANSKA ANSLUTNINGEN T I L L ORGANISATIONS- STRUKTUREN 1962-1971

Antal

Medlemskap i org. till- komna e f t e r 62/63 58 Medlemskap i org. s o m e x i s t e r a d e 62/63: 64 nta m e Medlemskap upphört i e x i s t e r a n d e org. : 25 upphört: 4

Sydafrikanska föreningar ( e l l e r enskilda) beviljades inträde i totalt internationella sammanslutningar. Omkring hälften a v d e s s a m e d l e m s k a p e r h ö l l s i sådana organisationer s o m e x i s t e r a d e f ö r e å r 1962. Återstoden hänförde s i g följaktligen till under tidsperioden nytillkomna sammanslutningar.

I sammanlagt 29 fall avslutades d e n sydafrikanska anslutningen. F y r a upphörda medlemskap berodde på a t t organisationer upplöstes. Därutöver förekom 25 fall d a r Sydafrika avfördes u r m e d l e m s r e g i s t r e t , vilket b e r ö r s något utförligare i e t t s e n a r e

sammanhang; s e s. 147. Bakom nettoökningen mellan å r e n 1962 och 1971 om 93 .anslutningar, f r å n 436 till 529 anslutningar, döljs alltså r ö r e l s e r i olika riktningar.

Med utgångspunkt f r å n uppgifterna i tabell 5:5 kan förändringarna i relativ

ningsgrad belysas ytterligare. En tredjedel, e l l e r 39 medlemskap, a v bruttoökningen hänförde s i g till de två kategorier som r y m m e r naturvetenskapliga och medicinska verksamhetsfalt. Bland d e sammantaget 122 nya organisationerna återfinns aven en andra urskiljbar grupp, nämligen skilda ekonomiska sammanslutningar (Trade, Commerce, Agriculture och Economics). Hit kan räknas 32 organisationer, d v s en a v nytillskottet. Därest sammanslutningar inom teknologisektorn också

till denna andra huvudgrupp, ö k a r de nya medlemskapen till 40 e l l e r en tredjedel av samtliga.

ytterligare ökningsområden kan r e g i s t r e r a s . Inom "rekreation" och erhöll Sydafrika sju respektive åtta nya medlemskap. Övriga nytillkomna anknytningar fördelar s i g någorlunda likformigt på återstående kategorier. Huvudbilden a r sammanfattningsvis, att inträde i internationella sammanslutningar under sextiotalet i första hand skedde i vetenskapliga och ekonomiska organisationer. Sydafrikafrågan och icke -statliga organisationer

I vilken mån h a r internationella icke-statliga organisationer agnat sydafrikafrågan uppmärksamhet? Genom denna förskjuts tyngdpunkten f r å n ett ren- odlat organisatoriskt till ett m e r betraktelsesätt. Underlaget för analysen består nu i f ö r s t a hand av den utsända och alltså mindre av uppgifter hämtade från årsboksregister.

Huvudindikatorer

- - -

T r e indikatorer på inställningen till Sydafrika behandlas:

Diskussion rörande det sydafrikanska medlemskapet.

0 Åtgärder och aktiviteter.

Upphört medlemskap och o r s a k e r

Förstnämnda två frågor besvaras på grundval av den tredje frågan belyses delvis med av enkaten, delvis med hjalp av de som bru- kades för den ovanstående analysen.

I och med att nu bildar stommen a v s e r undersökningen nu endast en tidpunkt, skiftet mellan 1960- och 1970-talet. I kunde man näppe- ligen stalla frågor som r ö r d e mottagarnas förehavanden särskilt långt tillbaka i tiden.

Analysen grundas på de sammanlagt 267 enkätsvaren, vilket betyder a t t framställ- ningen utgår f r å n omkring a v d e sammanslutningar Sydafrika anslutning till i a v sjuttiotalet. Vidare saknas kunskap om motiven för lejonparten av svarsvagran. Försiktighet måste d ä r f ö r iakttas vad beträffar alla m e r långtgående generaliseringar.

T a b e l l 5:5

SYDAFRIKAS OCH AVSLUTADE MEDLEMSKAP I INTERNATIONELLA ICKE-STATLIGA SAMMANSLUTNINGAR 1962- 1971

K a t e g o r i Medlemskap m e d l e m s k a p 1962-1971 A v s l u t a d e medlemskap

I o r g . som I som T o t a l t M e d l e m s k a p e t Org. upp- T o t a l t e x i s t e r a d e t i l l k o m m i t u p p h ö r t l ö s t e f t e r B i b l i o g r a p h y l l O O O R e l i g i o n 1 2 2 O 2 S o c i a l s c i e n c e 2 1 2 I n t e r n a t i o n a l r e l a t i o n s 26 3 1 O

I

I O O O 16 3

5

O S o c i a l W e l f a r e 1 O O P r o f e s s i o n s 26

4 4

T r a d e u n i o n s 2 O 2 2 O 2 E c o n o m i c s 1 2 1 O O Commerce

3 3

3

1 O 1 T r a n s p o r t 2 6 2 O O O T e c h n o l o g y 26 2

6

8 1 O 1 S c i e n c e

37 5 6

18 2 1 1 O l l 2 1 2 O 2 Educa t i o n 1 2 2 1 A r t s 2 1 R e c r e a t i o n 2 2 O 2 t i o n a l 1 1 O O O O O O T o t a l t 529

5 4 9

Indikator 1 : Diskussion rörande medlemskap

. . .

I drygt en fjärdedel, e l l e r n ä r m a r e bestämt 28 procent, a v de 267 sammanslutningarna v a r vid ett e l l e r f l e r a tillfallen under å r e n 1969-1973 det sydafrikanska medlemskapet föremål för diskussion. Frågan väcktes endast i undantagsfall i andra organisationer än sådana d a r Sydafrika redan anslutning. Upprinnelsen till diskussionen v a r således primärt inte en ansökan från en medlemskapsintresserad förening e l l e r enskild person i Sydafrika.

Ärendet blev en dagordningspunkt därför att andra medlemmar ä n den sydafrikanska e l l e r också sekretariatet s å begärde. Sannolikt v a r motivet en strävan a t t söka isolera Sydafrika e l l e r i varje fall ifrågasätta kontakterna med detta

Utgången av diskussionen i de 75 sammanslutningarna blev i allt väsentligt att Syd- afrika oförändrat kvarstod som medlem.

Förekomsten av diskussion rörande det sydafrikanska medlemskapet skiftar beroende på typ av organisation. Relativt sett befinner s i g därvid de internationella arbets- tagarorganisationerna i en s ä r k l a s s . Här sju av åtta sammanslutningar haft frågan under behandling. 12 av 21, eller nara 60 procent, av sport- och

ningarna hade likaså ärendet vid ett e l l e r flera tillfallen på s i n dagordning. Däremot tilldrog s i g frågan jämförelsevis begränsat intresse på det vetenskapliga och i vid mening ekonomiska området.

Indikator 2: Sydafrikaaktiviteter

Sammanlagt 70 organisationer h a r redovisat någon form av aktivitet i sydafrikafrågan. Sex huvudsakliga aktiviteter ä r h a r aktuella, vilket framgår av tabell Vanligaste aktivitet bestod i att ett uttalande, om Sydafrika antagits. sammanslutningar antogs ett sådant. lika ofta, e l l e r i 35 fall, uppgavs att man distri- buerat information till organisationens medlemmar. Narmare uppgifter om åtgär- dernas innebörd och intensitet saknas, men troligt ä r a t t betydande variationer före- låg.

Övriga fyra slag av åtgärder ä r åtminstone u r innehållssynvinkel m e r lättgripbara. 18 organisationer sände vid ett eller flera tillfallen studiedelegationer till Sydafrika. 1 20 fall lämnades vidare bistånd till offer för och till befrielserörelser verksamma

mot apartheid. Slutligen anordnade sju sammanslutningar s e m i n a r i e r om den sydafrikanska rasåtskillnadspolitiken.

Skillnader e x i s t e r a r mellan olika typer av sammanslutningar. Jämförelsevis många sydafrikaaktiviteter återfanns i kategorierna Religion, T r a d e unions, Social welfare, Recreation och International relations. Av de totalt 75 organisationerna inom dessa verksamhetsområden som besvarat uppgav 57 procent att man haft en e l l e r flera aktiviteter. Flertalet av dessa sammanslutningar hade vidtagit m e r ä n en åtgärd.

Tabell 5:6

AV DISKUSSION SYDAFRIKAS MEDLEMSKAP 1969

-

1973

K a t e g o r i D i s k u s s i o n f ö r e v a r i t T o t a l t a n t a l ¹ A n t a l A n d e l B i b l i o g r a p h y 2 R e l i g i o n S o c i a l s c i e n c e 2 I n t e r n a t i o n a l r e l a t i o n s P o l i t i c s O Law 2 S o c i a l W e l f a r e P r o f e s s i o n s T r a d e u n i o n s Economics 1 Commerce 2 A g r i c u l t u r e 1 T r a n s p o r t 1 11 T e c h n o l o g y 2 1 2 S c i e n c e

3

8 1 8 E d u c a t i o n 6 A r t s R e c r e a _{1 2} 2 1 N a t i o n a l O r g a n i z a 1 T o t a l t 2 8 1 ) A n t a l o r g a n i s a t i o n e r som b e s v a r a t e n k ä t e n

I aktivitetshanseende bildar, s o m f r a m g å r tabell vetenskapliga och ekono- m i s k a organisationer e n grupp, vilken utmarks a v ringa verksamhet.

Samband mellan indikator 1 och 2

Det a r rimligt a t t anta a t t d e båda nu behandlade indikatorerna på

samhet" h a r ett samband. Genom a t t k o n s t r u e r a e n fyrfaltstabell s o m i tabell 5:8

Tabell 5:7

SYDAFRIKAVERKSAMHET

E j u p p g e t t A k t i v i t e t e r T o t a l t a n t a l A n t a l o r g . a k t i v i t e t

s t a t e - semi- s t u d i e - b i s t å n d b i s t å n d ö v r i g a ^{förekommande} ^som ment ma t i o n t i l l t i l l be- ^{a k t i v i t e t e r} ^{g e t t} t i o n o f f e r ^{v i t e t} r ö r e l s e r B i b l i o g r a p h g 1 1 2 2 R e l i g i o n

7

1 2 6 2 3

5

S o c i a l s c i e n c e 1 1 1 1 1 I n t e r n a t i o n a l r e l a t i o n s 2 1 2 2 2 1 8 1 1 1 1 1

5

3 1 1 S o c i a l 2 P r o f e s s i o n s 1 1 1 T r a d e u r i i o n s 1 1 2 Economics Commerce 1 A g r i c u l t u r e T r a n s p o r -t 1 1 1 1 S c i e n c e H e a l t h Educa t i o n A r t s R e c r e a t i o n 1 2 1 N a t i o n a l 9 O r g a n i z a t i o n s O 1 1 1 T o t a l t

7 I 7

diskuterat det sydafrikanska medlemskapet h a r a l l t s å vanligen också haft en e l l e r f l e r a a v nämnda aktiviteter. Och omvänt, om aktiviteter kan r e g i s t r e r a s , s å gäller a t t medlemsfrågan troligen varit föremål för diskussion. Styrkan i sambandet. v a r i e r a r beroende på organisationskategori. ^{2 3}

Tabell 5:8

SAMBAND MELLAN INDIKATORER 'MEDLEMSKAP DISKUTERAT' OCH 'SYD- AFRIKAAKTIVITET ' A k t i v i t e t n e j D i s k u t e r a t n e j Yule's Q

Indikator 3: Upphörda medlemskap

- - -

E n tredje indikator utgör sådana å t g ä r d e r som r e s u l t e r a t i a t t Sydafrikas medlemskap h a r avslutats e l l e r på annat s ä t t reducerats. Empiriskt underlag f o r e n sådan analys återfinns i enkätsvaren s a m t i v i s s utsträckning i tidigare uppgifter om o r - ganisationsstrukturen. Eftersom indikatorn s ö k e r fånga fall d a r sammanslutning fattat beslut som direkt e l l e r indirekt framtvingat uteslutning ( e l l e r suspension) av Sydafrika, e r f o r d r a s detaljerade uppgifter. Analysen kan emellertid i huvudsak endast bygga på uppgifter f r å n halften a v a l l a d e sammanslutningar vilka h a r för- bindelser med Sydafrika.

Åren upphörde det sydafrikanska medlemskapet i totalt 29 icke-statliga sammanslutningar, varav som framgått i fyra fall på grund a v att den internationella organisationen upplöstes (se s. 142). Under skedet 1971 till 1973 anda- d e s helt e l l e r delvis anslutningen till åtminstone y t t e r l i g a r e 26 sammanslutningar. F ö r sistnämnda period ä r underlaget som påtalats begränsat, v a r f ö r antalet avslutade e l l e r reducerade förbindelser h a r skall s e s som ett absolut minimum.

AVSLUTADE SYDAFRIKANSKA ANSLUTNINGAR T I L L ICKE-STATLIGA INTERNATIONELL ORGANISATIONER 1962

-

1973

Ute- Sus- Ute- Sus- Öv- Ute- Sus- Öv- slut- pen- riga slut- pen- riga slut- pen- riga _ans

Bibliography Religion Social science International relations Politics La w Social Professions Trade unions Economics Commerce Agriculture Transport Technology Science Hea l Educa tion Arts Recreation National ions Totalt

3 6

18 40 Temporär suspension

E n kartläggning a v o r s a k e r n a till e n ä n d r a d m e d l e m s r e l a t i o n a r förenad med betydande s v å r i g h e t e r . Under perioden 1962-1973 v a r det i v a r j e fall m i n s t 1 5 organisationer s o m uteslöt e l l e r suspenderade den sydafrikanska medlemmen. I m i n s t y t t e r l i g a r e 40 fall under s a m m a tid upphörde anslutningen a v a n d r a vilket f r a m - g å r a v tabell E n organisation inom kategorin Social welfare suspenderade under e n tid Sydafrika.

Merparten a v de sammanslutningar som tillgrep å t g ä r d e r , valde a t t utesluta landet. Sammanlagt nio uteslutningar förekom och i s e x fall den sydafri- kanske medlemmen tills vidare. Motivet bakom' åtgärden v a r a t t Sydafrikas r a s å t - skillnadspolitik på föreningens arbetsfalt diskvalificerade medlemskap. I a l l t

In document Nordiska afri kainstitutet, Uppsala (Page 130-156)