Sydafrikas klimatpolitik

Sydafrikas nationella klimatstrategi (National Climate Change Policy) grundar sig till stor del på ANCs partimanifest från Polokwane 2007, men även från en omfat- tande studie som genomfördes av Sydafrika 2007 över långsiktiga utsläppsminsk- ningsmöjligheter, Long Term Mitigation Scenario (LTMS). Denna studie innehål- ler reduktionspotentialer och åtgärdsförslag för en utveckling i landet som är fören- ligt med ett 2 graders mål. Arbetet med den nationella klimatstrategin har fortsatt parallellt med de internationella förhandlingarna. Ett grönpapper väntas i mitten av 2010 som förväntas bli antagen i slutet av 2010 varefter ett åtgärdspaket med lag- stiftning, regelverk, skatter och finansiering, ska introduceras under 2012.

länge varit en konkurrensfördel som lockat till sig energislukande företag. Balan- sen mellan minskad energianvändning och ett attraktivt företagsklimat är därmed svår. Den stora bristen på el, det statliga energiföretaget ESKOMs tillkortakom- manden tillsammans med en begynnande miljömedvetenhet har dock bidragit till en ökad efterfråga på en mera diversifierad elproduktion. Vindkraft och solenergi ses som givna element men även utbyggnad av kärnkraft har diskuterats. För att öka utbudet av förnyelsebar energi infördes 2009 så kallade inmatningstariffer som har dikterat priset på energi genererad från förnyelsebara energikällor. Implemente- ringsprocessen är långsam vilket flertalet skyller på ESKOMs helt dominerande ställning och dess kontroll av energinätet. En lagändring väntas i mitten av 2010, vilket skulle förenkla för producenter med alternativa energikällor att sälja till det fasta elnätet18_.

Sydafrika har mål om 12 % energieffektivisering och att 4 % av elproduktionen ska komma från förnybara källor år 2015. För att klara dessa mål har landet sökt medel ur Världsbankens Clean Tech Fund (CTF) som ska bidra med 500 miljoner USD i medfinansiering. Speciellt ska finansieringen stödja åtgärder för att koppla ihop elproducenter till elnätet, utbyggnad av solpaneler, solceller, vindkraft samt energi- effektiviseringar inom industri och byggnader.

10.4.3 Åtgärdspotentialer och kostnader

Det finns stora åtgärdspotentialer i Sydafrika. Mer än 90 % av utsläppen i Sydafri- ka är energirelaterad från elproduktion, transport och industri. Kolet står för 75 % och olja för 12 % av energikällorna men landet har även kärnkraft. I LTMS indike- ras en potential på kostnadseffektiva åtgärder på 30 % reduktion från BAU till 2020. De största reduktionspotentialerna finns inom energieffektivisering, förnybar energi och utbyggnad av kärnkraft samt inom transportsektorn. Landets mål enligt Köpenhamnsackordet till 2020 innebär att utsläppen kommer ligga på ungefär 500 Mton vilket motsvarar en reduktionspotential på 260 Mton utifrån Sydafrikas egna höga baseline. Enligt LTMS följer det åtgärdsscenariot ”Start now”, där åtgärder med negativa kostnader samt ytterligare åtgärder med positiva men låga kostnader genomförs. Enligt den modell de har använt går det att sänka utsläppen ytterligare ca 50 Mton om man inför ekonomiska styrmedel som skatter och subventioner till 2020. På längre sikt skulle sådana åtgärder resultera i ännu större utsläppsminsk- ningar. Enligt Höhne et al (2008) som har en lägre baseline finns potentialer att minska utsläppen ned till 500 Mton till kostnader som på sikt är lönsamma (co- benefit). För dyrare åtgärder upp till 100 USD/ton CO2 kan man komma ned ytter- ligare 100 Mton. Potentialerna bedöms även här främst finnas i effektivare energi- användning samt i el- och transportsektorn.

Tabell A11. Reduktionspotentialer från BAU i Sydafrika No-regret (Mton CO2e) Co-benefit (Mton CO2e) Ambitious < 100 USD/ton (Mton CO2e) Andra upp- skattningar* Sektorer 57 110 212 150200 (2030) Elkraft, transport, industri

Källa: Höhne et al (2008), *McKinsey (2009a).

Tabell A12. Skillnad mellan reduktionspotential och egna mål i Sydafrika. Utsläpp 2020 som resultat

av eget mål (Mton CO2e)

Utsläpp 2020 om bedömd maximal potential infrias

(Mton CO2e)

Möjlig extra reduktion från egna målet (Mton CO2e)

500 400 100

10.5 Mexiko

10.5.1 Köpenhamnsackordet

Mexiko strävar efter att minska utsläppen med 30 % från BAU till 2020. För det krävs finansiellt stöd och tekniskt stöd som en del i ett globalt avtal. Mexikos nationella klimatprogram nämns också vilket på kort sikt beräknas reducera utsläp- pen med 51 Mton till 2012 utifrån BAU.

Mexiko specificerar inte sin baseline vilket försvårar möjligheten att värdera budet. Utgår man från den baseline som finns i Mexikos klimatprogram (PECC, 2009) som gäller 20092012 så ligger den på 882 Mton år 2020 och en 30 % reduktion innebär ett utsläpp på 617 Mton. Detta är en reduktion med 265 Mton och ut- släppsnivån är under den nivå landet låg på år 2000. I andra studier ligger baseline något högre till 2020 men i de flesta modeller innebär budet en absolut reduktion av utsläppen från dagens nivå eller åtminstone motsvarande dagens nivå19_.

Tabell A13. Utsläpp och utsläppsmål i Mexiko Utsläpp 2005 inkl. LULUCF (Mton CO2e) Utsläpp 2020 BAU (Mton CO2e) Utsläpp 2020 mål (bästa skattning) (Mton CO2e) Avvikelse från BAU 683 882 617 30 % Källa: PECC (2009). 10.5.2 Mexikos klimatpolitik

Mexiko har i augusti 2009 antagit ett klimatprogram PECC (Programa Especial de Cambio Climático) som sätter den långsiktiga klimatagendan tillsammans med ett mål där landet eftersträvar att minska utsläppen med 50 % till 2050 från 2000 års nivå (644 Mton) och ge ett utsläpp per invånare på 2,8 Mton. Enligt den utsläpps- bana som där anges ska utsläppen minska med 21 % från BAU till 2020 och ligga på 700 Mton. Köpenhamnsackordet sätter alltså ett ambitiösare mål än detta

program om man antar att samma baseline används. Utsläppsreduktioner planeras framför allt i förändringar av energiutbudet och förändrad markanvändning. Pro- grammet har reduktionsmål i olika sektorer där energiproduktion och energian- vändning står för den största minskningen på kort sikt. Regeringen har ambitionen att involvera den privata sektorn och få dem att göra rätt investeringar genom att skapa gröna investeringsfonder och ekonomiska instrument för en koldioxidsnål utveckling. Inom energiområdet har man identifierat 47 projekt i vilken 1,5 miljar- der USD kommer investeras för att öka energieffektiviteten och minska koldioxid- utsläppen. Landet är även intresserat av REDD och planerar att minska avskog- ningen och införa program för återbeskogning.

Regeringen har även planer på att införa en nationell koldioxidmarknad 2012 där sektorerna petroleum, cement och el är tänkbara kandidater. Även sektorerna me- tall, textil och kemi har blivit tillfrågade. Ambitionen är att kunna länka systemet med andra handelssystem när marknaden har mognat.

I september 2009 hade Mexiko fått 118 CDM projekt godkända, av vilka 20 styck- en hade fått CERs. Globalt finns 7 % av projekten i Mexiko och kumulativt ska projekten reducera utsläppen med 5,8 Mton.

10.5.3 Åtgärdspotentialer och kostnader

De energirelaterade utsläppen står för över 60 % av landets utsläpp och energisy- stemet är framför allt baserat på olja och naturgas. Mexiko exporterar olja och har egna naturgasreserver. LULUCF-sektorn står för ca 10 % av utsläppen, industri- processer 10 % och avfallssektorn för 14,4 %. Transportsektorn är den snabbast växande sektorn i landet både vad det gäller energikonsumtion och växthusgasut- släpp. Mer än hälften av energianvändningen inom industrin sker i sektorerna cement, järn och stål samt petrokemi. De stora industrierna i landet är bland de effektivaste i världen men det finns fortfarande många ineffektiva småskaliga indu- strier. Den fossila bränslekonsumtionen förväntas öka de kommande årtiondena men koldioxidintensiteten har sjunkit de senaste två decennierna bland annat på grund av användning av naturgas och över 100 implementerade CDM projekt. Ett antal studier har genomförts som har tittat på Mexikos möjligheter att reducera utsläppen till 2030. Med ett antal specifika åtgärder kan utsläppen reduceras med ungefär 460 till 535 Mton20_{. De flesta åtgärder som föreslås i är billiga, under 10} USD/ton och det är framför allt inom sektorerna skogsbruk, energi, industri och transport som de största reduktionsmöjligheterna finns. Energy Sector Management Assistance Program (ESMAP, 2010) har genomfört en studie, MEDEC, som direkt kopplar till Mexikos klimatprogram och ger förslag på 40 åtgärder som kan imple- menteras och tillsammans reducera utsläppen med 477 Mton från en baseline på 1140 Mton. Hälften av åtgärderna kan göras med negativa kostnader och ingen stor

teknologisk utveckling krävs. Endast åtgärder med hög potential och låga kostna- der har prioriterats, däribland utvecklad lokaltrafik, förbättrad fordonseffektivitet, energieffektiviseringar och satsningar på förnybara energikällor. De flesta av de föreslagna åtgärderna har implementerats i små pilotprojekt och det som behövs är en uppskalning. För att göra det krävs nya strategier och investeringar liksom insti- tutionella och beteendeförändringar.

Mexiko har också sökt finansiering för sitt program genom Världsbankens Clean Technology Fund (500 miljoner USD) som ska hjälpa till att finansiera vissa av åtgärderna utstakade i MEDEC och PECC. Totalt beräknas investeringskostnad- erna uppgå till ca 6,1 miljarder USD. Förutom stöd från CTF och lån från interna- tionella banker så räknar man med att en del även ska finansieras med CDM eller andra internationella finansieringsmekanismer.

Det är endast Höhne et al (2008) som har bedömt åtgärdspotentialerna till 2020. De finner stora möjligheter för industrin att bli effektivare och byta till förnybara bränslen. I transportsektorn kan fordonen bli bränsleeffektivare och öka andelen biobränslen. Även inom skogsektorn finns billiga åtgärder men dessa har inte kvan- tifierats. För åtgärdskostnader under 100 USD/ton finner man potentialer till 2020 på 417 Mton under en högt skattad BAU (1055 Mton). Till skillnad från ESMAP (2010) och McKinsey (2009a) har man då inte kvantifierat billiga potentialer i skogssektorn.

Tabell A14. Reduktionspotentialer från BAU i Mexiko

Källa: Höhne et al (2008), McKinsey (2009a), ESMAP (2010). Tabell A15. Extra reduktionsmöjligheter utöver egna målet i Mexiko

Utsläpp 2020 som resultat av eget mål (Mton CO2e)

Utsläpp 2020 om bedömd maximal potential infrias

(Mton CO2e)

Möjlig extra reduktion från egna målet (Mton CO2e)

620 640 0

Enligt dessa beräkningar finns inte mycket mer potentialer att realisera i Mexiko vilket tyder på att det bud som är lagt tycks vara ambitiöst.

No-regret (Mton CO2e) Co-benefit (Mton CO2e) Ambitious < 100 USD/ton (Mton CO2e) Andra uppskatt- ningar < 90 USD/ton Sektorer 82 173 417 477535 (2030) Elkraft, trans- port, skog

10.6 Sydkorea

10.6.1 Köpenhamnsackordet

Sydkorea har sagt sig villiga att minska utsläppen med 30 % från BAU till 2020. Sydkorea har inte ställt några villkor i budet och målet kommer att vara nationellt bindande. Det finns ingen baseline som budet refererar till vilket gör det svårt att värdera. Officiella representanter från den Sydkoreanska regeringen har angett att budet motsvarar en utsläppsminskning med ca 4 % jämfört med 2005 års utsläpps- nivå. Enligt WRI CAIT var utsläppen 2005 på 569 Mton CO2e exkl. LULUCF. Med WRIs utsläppssiffror och 4 % reduktion innebär det ett utsläpp på 546 Mton 2020 och en baseline 2020 på 780 Mton. Reduktionen från baseline skulle därmed vara 234 Mton. I andra studier21 _{är prognoserna för utsläppen högre, 900 Mton, och} en 30 % reduktion innebär ett utsläpp 2020 på 630 Mton dvs. 84 Mton högre. I dessa studier är även utsläppsnivån för 2005 högre vilket innebär att budet även enligt dessa prognoser innebär en absolut reduktion jämfört med dagens utsläpps- nivå.

Tabell A16. Utsläpp och utsläppsmål i Sydkorea Utsläpp 2005 (Mton CO2e) Utsläpp 2020 BAU (Mton CO2e) Utsläpp 2020 mål (Mton CO2e) Reduktion från BAU (Mton CO2e) Avvikelse från BAU 569 780, 900 546, 630 234, 270 30 % Källa: WRI/CAIT, Ecofys (2009b), den Elzen et al (2010).