Sydskånska backlandskapet kan karaktäriseras som ett flackt, svagt böljande backlandskap som varierar stort i höjd. Det är ett utpräglat jordbrukslandskap med bördiga åkrar som bryts av med betesmarker. Landskapet innehåller ett flertal våtmarks
områden, sjöar, dammar och mindre vattendrag som rinner åt söder och väster. I förhållande till Söderslätt är området mycket kuperat. Mycket av naturvärdena är knutna till kyrkogårdar, äldre trädgårdar och gårdsmiljöer.
Typiska gröna inslag är alléer och pilerader.
• Ny bebyggelse ska ges en volym, skala och utseende som passar in i omgivningen och ha stöd av något land
skapselement, till exempel av annan bebyggelse, en träddunge, en allé, eller en kulle, samt ha en naturlig koppling till vägnätet i området
• Det är betydelsefullt att tydliga gränser mellan byar och omgivande landskap bibehålls
• Lokalisering av ny bebyggelse bör beaktas med hänsyn till dess effekter på landskapskaraktären
• Nya bostäder bör komplettera befintlig bebyggelse och normalt lokaliseras vid eller i närheten av befintliga bostäder. Ett landsbygdsboende bör ge möjlighet till odling och/eller djurhållning, vilket också kan motivera lokalisering till jordbruksmark
• Kommunen har en positiv inställning till etablering av hästgårdar
• Området är känsligt för stora vertikala anläggningar, vilket innebär att inga nya vindkraftverk kan etableras
• Jordbruksföretagandet ges hög prioritet i området och dess utvecklingsbehov prioriteras. Detta innebär att vid avstyckningar, sparas tillräckligt stora markarealer för att kunna bedriva ett rationellt jordbruk
• Eftersom området är kraftigt utdikat och kulverterat behöver åtgärder som ger vattnet en längre uppe
hållstid och en naturlig rening innan det når havet, ha hög prio ritet. Anläggning av våtmarker, vegetations
filter, restaurering av diken och kulverterade vattendrag är exempel på lämpliga åtgärder
• I området har funnits många alléer. Sjukdomar på främst alm har minskat omfattningen betydligt.
Nyplanterings åtgärder av pilevallar och alléer bör stimu
leras
• Beteslandskapet har minskat snabbt i omfattning. De få betesmarker som finns kvar bör värnas
Riktlinjer för bebyggelse inom området sydskånska backlandskapet:
125
Del 2: Markanvändning
4 SÖDERSLÄTT
Slättbygden är karaktäristisk för Skåne men ovanlig i ett natio
nellt perspektiv. Söderslätt har en intressant bebyggelse struktur med tätt liggande byar och större gårdar. Områdets natur
värden är knutna till kusten och jordbrukslandskapet. Det öppna odlingslandskapet med ut spridda gårdar, delvis bevarade äldre jordhägn och pilevallar, enstaka märgelgravar och gravhögar från bronsåldern är representativt för Söderslätt och saknar mot
svarighet i landet. Områdets få trädmiljöer utgörs av kyrkogårdar och mindre träddungar i anslut
ning till äldre bebyggelse i det i övrigt mycket öppna landskapet.
Karaktäristiskt för området är att många vattendrag är små och mynnar i havet. Bland vatten
dragen kan nämnas Tullstorpsån och Skivarpsån som båda anses vara regionalt värdefulla.
• Ny bebyggelse ska ges en volym, skala och utseende som passar in i omgivningen och ha stöd av något land
skapselement, till exempel av annan bebyggelse, en träddunge, en allé, eller en kulle, samt ha en naturlig koppling till vägnätet i området
• Det är betydelsefullt att tydliga gränser mellan byar och omgivande landskap bibehålls
• Lokalisering av ny bebyggelse bör beaktas med hänsyn till dess effekter på landskapskaraktären
• Nya bostäder bör komplettera befintlig bebyggelse och normalt lokaliseras vid eller i närheten av befintliga bostäder. Ett landsbygdsboende bör ge möjlighet till odling och/eller djurhållning, vilket också kan motivera lokalisering till jordbruksmark
• Kommunen har en positiv inställning till etablering av hästgårdar
• Området är känsligt för stora vertikala anläggningar, vilket innebär att inga nya vindkraftverk kan etableras
• Jordbruksföretagandet ges hög prioritet i området och dess utvecklingsbehov prioriteras. Detta innebär att vid avstyckningar, sparas tillräckligt stora markarealer för att kunna bedriva ett rationellt jordbruk
• Befintliga trädmiljöer bör bevaras och återskapas. Pile
vallar och alléer är vanligt förekommande på Söderslätt
• Eftersom området är kraftigt utdikat och kulverterat behöver åtgärder som ger vattnet en längre uppe
hållstid och en naturlig rening innan det når havet ha hög prio ritet. Våtmarker, vegetationsfilter, restaurering av diken och kulverterade vattendrag är exempel på lämpliga åtgärder i detta område
Riktlinjer för bebyggelse inom området Söderslätt:
127
Del 2: Markanvändning
Verksamheter och industri är områden för verksamheter som inte bör blandas med bostäder på grund av att de är störande för omgivningen på något sätt och därmed inte är förenliga med bo städer. Det kan till exempel vara verksamheter som är ytkräv
ande, genererar tung trafik eller påverkar omgivningen med buller eller lukt. Här ingår såväl traditionella industriområden som större handelscentrum, sportarenor och annan verksamhet.
Genom att samla verksamheter som kan vara störande för omgivningen, bidrar kommunen till att göra områdena med mångfunktionell samt sammanängande bostadsbebyggelse till attraktiva och trygga livsmiljöer, som är en av översiktsplanens prioriterade inriktningar. Kommunens verksamhetsområden är lokaliserade i Skurup, Rydsgård och Skivarp. Det finns även ett mindre verksamhetsområde i västra utkanten av Abbekås. En majoritet av verksamheterna är samlade i Skurup eftersom det är där som infrastrukturen är mest utbyggd och att det är i Skurup som det finns störst efterfrågan på mark för verksamheter.