Den symboliska interaktionismens kan översiktligt förklaras (Imsen, 1992) med att det är under ett socialt samspel mellan individer som den enskilda individen skapar en medvetenhet, och att det sociala samspelets viktigaste förutsättning är kommunikation. Detta kallar författarna symbolspråk. Som också namnet anger är interaktion ett begrepp i centrum inom riktningen. Socialpsykologi är vetenskapen om interaktionen mellan människan och dennes sociala omgivning. Ett sätt att skilja ut den symboliska interaktionismen från andra sociologiska perspektiv kan vara att säga att i denna riktning är själva interaktionsprocessen av än mer fundamentalt intresse (Svensson, 1992).
Charles Horton Cooley (1864-1929) tillsammans med John Dewey (1859-1952) och George Herbert Mead (1863-1934) utformade, under gemensam period, vid universitetet i Michigan den symboliska interaktionismen som kan sägas vara deras förenade inställning till socialpsykologin (Svensson, 1992) Det välkända begreppet spegeljaget utvecklades av Cooley och fick innebörden att den enskildes självbild och värderingar formas efter andras uppfattningar. Denna uppfattning att omgivningen formar människans syn på sig själv fick Mead att vidare utveckla en uppfattning om rolltagande. Mead, gör i sina arbeten även beskrivningar av medvetandets utveckling vilken kan sammanfattas som en växelverkan mellan individens jag och mig. Mig står för individens identitet och det är omgivningens beteenden, innehållande attityder och värderingar, som formar detta. Jaget ska ses som ett resultat av det ständiga mötet med omgivningens attityder och värderingar. Samtidigt som jaget ständigt formas mellan olika människors beteende tolkas det av den enskilda människan för att den sociala samvaron ska fungera (Karlsudd, 1999).
4.4 Dewey
Dewey (1985) analyserade i sin forskning samspelet mellan demokrati och skola och mellan eleven och läroplanen. Han har ställt sig frågor om kunskapens betydelse och
lägger i det sammanhanget stor vikt vid individens sociala utveckling. Dewey menar att skolans ansvar är att demokratiskt fostra eleverna och han betonar skolans möjligheter att anpassa eleverna till samhället. Det han menar att skolan ska förbereda eleverna för är ett samhälle där helheten förblir hel. Tankarna om detta brukar benämnas som holism och inom synsättet betraktas helheten först, därefter det totala sammanhanget och slutligen undersöks delarna inom ramen för helheten. Helheten och delarna uppvisar därigenom ett s.k. dialektiskt förhållande. Dewey (1985) anser att den kunskap som förvärvas i skolan måste stå i samband med aktiviteter eller sysselsättningar som utövas i en miljö som präglas av människors liv i gemenskap. Vidare uttalar han sig också om förnyade metoder för att få tillstånd sambandet mellan utbildning och demokrati (Dewey, 1985).
Skolan behöver för att bli fullt effektiv mer tid för gemensamma aktiviteter där de som undervisas deltar så att de kan förvärva ett socialt medvetande med hjälp av sin egen förmåga med hjälp av det material och de hjälpmedel som används. (Deweys, 1985, s.76).
5
METOD
Vetenskapliga uppsatser och alla slags forskningsrapporter avser att systematisera kunskap inom ett visst område. Bell (1995) återger i Introduktion till forskningsmetodik vad Drew menar att forskning handlar om ”ett systematiskt sätt att fråga, en systematisk undersökningsmetod” (Bell, 1995, s.10) och säger vidare att det är systematiken som är viktig och planeringen och noggrannheten i datainsamlingen som är avgörande för att forskningen ska leda till ökade kunskaper (Bell, 1995).
För att kunna systematisera kunskaperna inom ett visst område måste metod, för insamlingen av data, väljas och forskaren ska vara medveten om att varje angreppssätt har sina svaga och starka sidor och passar in i olika sammanhang. Metoden som används i undersökningen bör grundas på undersökningens art och vilken typ av information forskaren behöver för att kunna svara på undersökningens forskningsfrågor. Inom vetenskapen skiljer man på kvantitativ och kvalitativ metod. Forskaren som använder det kvantitativa perspektivet i sin undersökning eftersträvar oftast att beskriva fördelningen av egenskaper hos den undersökta målgruppen. Den söker orsaker och samband och prövar hypoteser. Resultaten generaliseras och redovisas för det mesta i siffror. Det kvalitativa perspektivets inriktning är att karaktärisera ett fenomen. Forskaren som väljer en kvalitativ metod vill i regel finna upplevelser av en situation, dvs. de söker kategorier, beskrivningar eller modeller av ett fenomen för att ge insikter i området som utforskas. I många fall önskar den kvalitativt inriktade forskare ta reda på hur människor upplever sin värld. De skilda perspektiv och traditioner som existerar och klassificerar metoderna betyder dock inte att forskaren måste hålla sig inom det spår som inledningsvis valdes. Kvantitativt inriktade forskare kan mycket väl använda kvalitativa metoder och tvärtom (Bell, 1995).
5.1 Metodval
Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie utförd på en högstadieskola i en liten västsvensk bruksort. Det som studeras på den aktuella skolan och som i undersökningen ses som fallet är fenomenet inkludering, med fokus på särskoleelevernas delaktighet och gemenskap i skolmiljön. Högstadieskolan innefattar både skolformerna särskola och
grundskola och skolans rektor är huvudansvarig för de båda skolformerna. Särskoleverksamheten är belägen inom samma skolområde som övriga grundskoleklasser.
Metoden är vald utifrån uppsatsens problemformulering och frågeställningar. Utgångspunkten i undersökningen är att försöka förstå de föreställningar som, i dagsläget, finns representerade på skolan, angående en inkluderande läromiljö. Studien syftar till att upptäcka och medvetandegöra dessa föreställningar snarare än att bevisa eller fastslå fakta.
För att förtydliga vad fallstudiemetoden har för avsikt att lyfta fram sammanfattas nedan huvuddragen i Merriams (1994) beskrivning av kvalitativa fallstudier:
• Fallstudien syftar till att skaffa djupgående kunskaper om en viss situation och hur inblandade personer tolkar den
• Process och sammanhang fokuseras
• Det är att upptäcka snarare än bevisa som är målsättningen
• Insikterna, hos de inblandade, som är en följd av fallstudien kan ge direkt påverkan på det praktiska arbetet.
Uppsatsen vill verka för att utveckla kunskapsbasen inom området inkludering på den skola där studien utförs. Merriam (1994) säger att fallstudien förmedlar förståelse och metoden har visat sig särskilt lämplig för att studera pedagogiska innovationer, utvärdera program eller ge information som rör policyfrågor. Metoden är förankrad i verkligheten och, menar a.a, resulterar i en rikhaltig redogörelse av företeelsen som i detta specifika fall eventuellt kan vara till användning i undersökningsskolans fortsatta arbete med inkludering för att nå det uppsatta målet ”en skola för alla”. Bell (1995) uppmanar dock till försiktighet vid genomförande av fallstudier och hänvisar till Yin (1994, s.137) som skriver: ”Man har genomfört fallundersökningar om beslut, program, genomförande av åtgärder och förändringsprocesser i organisationer. Se upp för dessa teman - ingen av dem kan definieras på något enkelt sätt när det gäller ’fallets’ början och slut”. Yin menar att en tydlig problemformulering är nödvändig för att man i dessa fall ska kunna hålla undersökningen inom rimliga gränser. Bell (1995) framhåller dock fallstudien som en giltig form av pedagogisk forskning som vid ett lyckat utfall ger
läsaren en tredimensionell bild och illustrerar relationer, mikropolitiska frågeställningar och maktmönster i ett visst sammanhang eller i en viss situation (Bell, 1995). Denscombe (2000) betonar vikten av att fallstudierapporten gör det möjligt för läsaren att kunna likna undersökningens fall med andra fall och situationer medan Bassey (Bell, 1995) tonar ned betydelsen av generaliserbarhet och istället talar om relaterbarhet. Han menar att värdet av en fallstudie avgörs av om där finns tillräckligt med detaljer och om dessa är relevanta för att en lärare som arbetar under liknande omständigheter ska kunna relatera sitt handlande och sina beslut till vad som tas upp i fallstudien.