Synen på de nya styrdokumentens påverkan

5.3.1.

Studie- och yrkesvägledarna

Syv A tycker sig inte ha sett någon reflektion över studie- och yrkesorienteringen i och med de nya styrdokumenten varken från lärares eller rektors håll. Samtliga studie- och yrkesvägledare tycker att de nya styrdokumenten inte har inneburit någon förändring för studie- och yrkesorienteringen i praktiken ännu. De anser att det inte är någon egentlig skillnad i teorin heller, bara lite skarpare formulerat - uppdraget fanns där även innan, men är tydligare nu samtidigt som styrdokumenten inte anses vara tillräckligt tydliga. Syv B, som arbetar 80 %

eventuella behov av mer studie- och yrkesvägledning i samband med de nya styrdokumenten. Något exakt besked om vad mötet har lett till har studie- och yrkesvägledaren inte fått, men uppfattar dock att det på mötet ansågs att den studie- och yrkesvägledning som finns är tillfredsställande och uppfyller skollagens krav, varför det inte kommer att bli någon förändring. I ”Allmänna råden” kan man enligt Syv A se vad de verkliga politiska intentionerna är, men som hon beskrev tas de inte på allvar av skolledningen:

Även om jag lägger ”Allmänna råden” till min chef så får jag den i retur för att, ”nämen, detta är ju din, det rör din verksamhet. Här får du den tillbaka för det är du som ska jobba med detta.” Det är ju liksom den här traditionella synen på att det är jag som är agenten för den förändringen, det är jag som ska sköta studievägledningen för det är jag som är studievägledare.

Eftersom hon inte upplever sig ha det mandatet hos lärarna som krävs, händer inget i praktiken, trots att hon tycker att styrdokumenten och rekommendationerna tillsammans fungerar bra:

Styrdokumenten dom är jättebra och allmänna råden och så, dom är jättetydliga, men det jag saknar är att det ska liksom skrida till verket att det liksom ska hända någonting.

Syv B önskar att ”Allmänna råden” vore mer tvingande:

Jag tror också att rektorer tolkar det som att bör, alltså det man bör ha, det måste man inte ha. Så det skulle man ju önska att Skolverket, att man för in skall.

Syv C uttryckte att det borde finnas en lokal pedagogisk plan för studie- och yrkesorienteringen, liksom ämnen har, med mål och riktlinjer. Hon saknar också att den som fullgör studie- och yrkesvägledarens roll inte är lika skarpt formulerad som lärarens är i läroplanen.

Syv C menade också att eftersom det inte finns någon kartläggning på vad som görs inom studie- och yrkesorienetring på skolan så kan hon inte exakt veta vad som görs, därför är det svårt att avgöra om studie- och yrkesorienteringen lever upp till skollagens krav på att förbereda eleverna för aktiva livsval. Hon gör dock en utvärdering med niorna:

Jag gör en utvärdering med niorna vad de anser att de har fått med sig just för att kunna göra val i framtiden och då tycker de att dom får med sig, eh, hyfsat med verktyg och information vad det gäller studier, alltså hur man kan orientera sig mellan studievägar och så där. De tycker att de är helt ”lost” när det gäller yrken och arbetsliv, den biten tycker de inte att de får så mycket hjälp.

Syv B som fördelar sin tid på tre skolor anser att tiden är för knapp och att skolorna hon arbetar på i regel uppfyller det minimala. Syv A tar upp att eleverna har olika behov och att en del får

tillräckligt efter de resurser som skolan har, men att frågan också är om man kan bli tillräckligt förberedd.

5.3.2.

Lärarna

Lärare E uppfattar, i och med de nya styrdokumenten, att var och en i personalen får ta itu med sin del, därav får studie- och yrkesvägledaren fördjupa sig i sin. Hon tycker att studie- och yrkesorienteringen har fungerat bra hela tiden och att styrdokumenten inte tillför något nytt, även om det är tydligare skrivet vad gäller att förbereda eleverna för arbetslivet. Hon saknar inget om studie- och yrkesorienteringen i styrdokumenten och tar upp entreprenörskap som något nytt. Lärare D tycker att de nya styrdokumenten är tydligare och lägger mer vikt vid samarbete, t.ex. övergripande ämnesundervisning och samarbete med andra i personalen som t.ex. studie- och yrkesvägledare, men att det i praktiken inte har blivit av - det finns för lite tid till kontakt med studie- och yrkesvägledaren och det har inte förändrats. Lärare F arbetar fortfarande efter den gamla läroplanen med åk 9 och kan därför inte riktigt svara på hur de nya styrdokumenten påverkar.

Lärarna tror att det nog går att göra mer för att uppfylla skollagens krav att förbereda eleverna för aktiva livsval. Det finns utrymme för tolkning och för att göra på olika sätt, det beror också på lärarna själva och deras intresse för studie- och yrkesorienteringen, menar de. Lärare F anser att studie- och yrkesvägledaren är så pass bra att eleverna blir tillräckligt förberedda.

5.3.3.

Sammanfattning

De nya styrdokumenten har inte lett till någon förändring vad gäller studie- och yrkesorienteringen på skolorna, tycker både studie- och yrkesvägledarna och lärarna. Allmänna råden, dvs. rekommendationerna från Skolverket, tas enligt studie- och yrkesvägledarna inte på allvar av skolledningen. Studie- och yrkesvägledarna önskar sig mer ”tvingande” målstyrning, dvs. då uppfattningen är att inget ”händer” trots de nya styrdokumenten, borde formuleringen kanske ändras från ”bör” till ”skall”.

Lärarna har olika uppfattning om huruvida man behöver göra mer inom studie- och yrkesorienteringen.