Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla elever ska kunna ges en likvärdig utbildning som uppfyller styrdokumenten. Systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar på fritidshemmet och i skolan systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen.
Denna arbetsplan är en del av kvalitetsarbetet. Här finns bl a en beskrivning av hur vårt systematiska planeringsarbete går till och samverkansytor utifrån målen i våra styrdokument, men också utifrån elevernas behov, intressen och önskemål.
Fritidspedagogiken bygger mycket på det allsidiga lärandet, sociala
sammanhang och identitetsutveckling, bland annat. Det är viktigt att ta tillvara på barnens egna intressen och idéer. En stor del av vistelsen i fritidshemmet ska bygga på barnens egna val och det spontana i vardagen, samtidigt som
verksamheten ska ha en planerad allsidig verksamhet, som ger barnen många möjligheter.
Fritidshemmen i Älmhults kommun använder Skolverkets material BRUK, ett verktyg för självskattning av kvaliteten och ett stöd i det systematiska
kvalitetsarbetet. Huvudmannen, som är ytterst ansvarig för utbildningen, ser kontinuerligt och systematiskt över verksamheternas kvalitet, bl a utifrån kvalitetsrapporter från respektive enhet enligt förvaltningens årshjul.
Aktiviteter på fritidshemmet planeras utifrån uppdragen i styrdokumenten och utifrån elevernas behov, önskemål och intressen. Det här arbetet kan utföras på olika sätt, t ex i form av ett årshjul (exempel finns längst bak i denna arbetsplan), MARAÅ-dokument, lokala pedagogiska planeringar osv. Styrdokumenten och listorna med syfte och centralt innehåll i denna arbetsplan (se längre fram) används för att kvalitetssäkra arbetet.
8(18)
Så här arbetar vi med systematisk planering utifrån våra styrdokument 1. Nulägesbeskrivning/Kartläggning (Behov i verksamheten, elevgruppen, personals kompetens osv)
2. Mål (Vart ska vi, hur vill vi att det ska fungera, vilka effekter vill vi se?
Mätbart)
3. Aktiviteter (Vad gör vi? När? Vilka? Typ av planering, t ex årshjul -exempel finns längst bak i detta häfte-, månadsplan, tema)
4. Resultat och analys (Hur gick det? Vilka effekter ser vi? Varför? Kunde vi ha gjort något annorlunda?)
5. Åtgärder för utveckling (Så här vill vi göra framöver, det här har vi lärt oss, det här vill vi ändra på)
9(18)
Fritidshemmets syfte
I läroplanens fjärde kapitel anges syftet utförligt. Syftet presenteras här som en lista. Använd styrdokumenten och listorna för att kvalitetssäkra ert arbete.
stimulera elevernas utveckling och lärande
erbjuda eleverna en meningsfull fritid
ta utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter
inspirera till nya upptäckter
erbjuda en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer
ge möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet
utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling
ge möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga
främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra
erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande
erbjuda lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt utforskande och praktiska arbetssätt
ge möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet
ge eleverna möjlighet att samarbeta, kommunicera och utveckla goda kamratrelationer
ge eleverna möjlighet att känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen
ta tillvara olikheter och mångfald
ge möjlighet att utveckla och pröva identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra
ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer
låta eleverna vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten
ge förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt
ta tillvara elevernas nyfikenhet
ge möjlighet att utveckla intresse för och förmåga att kommunicera med olika språkliga uttrycksformer
skapa möjligheter för elever att använda både svenska och sitt modersmål
ge eleverna möjlighet att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer
10(18)
ge möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden
ge eleverna möjlighet att använda matematik för att beskriva omvärlden och lösa vardagliga problem
ge möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling
stärka elevernas möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv
ge förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer
ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje
bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbefinnande
Sammanfattningsvis (också ur läroplanen) ska undervisningen i fritidshemmet ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att
pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling
ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila
skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt
kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften
skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer
utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle
röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.
11(18)
Fritidshemmets centrala innehåll
Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: (Använd styrdokumenten och listorna för att kvalitetssäkra ert arbete.)
Språk och kommunikation
Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, t ex etiska frågor och vardagliga händelser.
Samtala om olika typer av texter.
Digitala verktyg och medier för kommunikation
Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
Skapande och estetiska uttrycksformer
Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, t ex lek, bild, musik, dans och drama.
Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.
Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck.
Natur och samhälle
Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, t ex med ord och bilder.
Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa vardagliga problem.
Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker.
Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.
Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.
Barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter.
12(18)
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.
Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Livsstilens betydelse för hälsan, till exempel hur kost, sömn och balansen mellan fysisk aktivitet och vila påverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet.
13(18)