4.9.1. Fastighetsbolagen
De flesta fastighetsbolagen har tagit den första kostnaden för ett fungerande system, de har installerat fiber i fastigheterna för att de ska vara uppkopplade vilket möjliggör för
tilläggstjänster. Gemensamt för de olika typerna av fastighetsbolag, är att de är nyfikna på framtiden, men de har inget större intresse av att ta en pionjärsroll i att arbeta med
tilläggstjänster då det ofta är förknippat med kostnader med ett ovisst utfall. Vissa av bostadsbolagen har vågat ta kostnaderna för att testa olika tilläggstjänster via pilotprojekt medan andra är mer försiktiga. Stena Fastigheter står idag för kostnaderna för appen Stena Brf samtidigt jobbar de med att hitta en betalningsform för den. Stockholmshem har både administrativa kostnader- och kostnader för leveransrummet i Årsta. De har en positiv inställning till olika testbäddar/pilotprojekt och inser själva att de i första hand får stå för alla kostnader, men att de framöver räknar med intäkter för tjänsterna och kan därför bygga en affär kring det. SKB menar att alla deras tilläggstjänster eller tillval som de har idag ska vara kostnadsneutrala, dvs kostnaden baseras på den faktiska kostnaden och en administrativ kostnad som medlemmarna får betala för tjänsten. De tar därför inte extra betalt för dessa tjänster och gör därmed ingen vinst. ByggVesta anser att många PropTech-bolag bör fokusera mer på att tänka utifrån fastighetsbolagens perspektiv när det gäller olika tjänster och
fastighetsbolagens perspektiv och tittar på vad kan man göra för att hjälpa fastighetsbolagen och hyresgästerna, då skulle det finnas ett mer ekonomiskt intresse att stå för alla
investeringskostnader för att tillhandahålla tilläggstjänster hävdar de.
Dock är steget stort att gå från en testbädd till att implementera tjänsterna till en upp-skalad del av verksamheten. De flesta fastighetsbolagen som vågar nöjer sig idag med diverse testprojekt för att med lite mer erfarenhet kunna vara på tå när branschen väl börjar röra på sig. För om det är något fastighetsbolagen tror på så är det just att digitaliseringen av branschen är ofrånkomligt, och att det med den öppnas upp ett oändligt antal möjligheter. Atrium Ljungberg sammanfattar det hela: ”alla tjänster som kan underlätta min vardag i form utav att jag kanske sparar tid, gör det enklare, löser vardagspusslet, där finns inga gränser på att dessa delar kan utvecklas.” (Celinder, 2018).
4.9.2. Branschorganisationerna
Hyresgärsföreningen anser att det blir komplicerat att väva in tex hemförsäkring eller el i hyran idag, även om det finns kvar några enstaka fall från förr. De menar att hyresgästerna har olika behov och förutsättningar och att det försvåras av att dessa branscher inte är reglerade. De föredrar att kostnader läggs utanför hyran och likaså när det kommer till andra typer av tilläggstjänster. Då de har till uppgift att se till hyresgästens bästa så lägger de fokus på att kostnaden för implementering inte hamnar på just hyresgästen och att de det finns en valfrihet och brett utbud av tjänster. Avslutningsvis så ställer de sig frågan ”Vad dessa erbjudanden blir på bekostnad av?” (Palm, 2018).
Fastighetsägarna tror att det kommer vara en fördelad kostnad. När allt fler saker digitaliseras i samhället, från kylskåpet till klockan så kommer produkterna att producera data som
kommer vara tillgänglig när de blir uppkopplade. De menar att informationen som kommer vara tillgänglig måste fastighetsbolagen fundera på hur de ska kontrollera den här tillgången, hur de kan skapa värde av den, hur de säkerställa att den är deras och inte någon annans. Därför tror de att investeringarna kommer fördelas mellan teknik, utvecklingens kostnad och hårdvara. Fastighetsbolagen kommer investera en hel del i affären, i affärsmodellerna, i leverantörerna. Gör fastighetsbolagen detta så kommer de tillslut ha så mycket information om sina fastigheter att de förstår att värdet av deras fastigheter är att någon annan vill komma in i dem och det är här själva tillgången är. De tror att med data kan fastighetsbolagen skapa
kostnadseffektiviseringar för leverantörerna och få en andel av deras besparingar som kommer med data från fastighetsbolagen (Börjesson, 2018).
4.9.3. PropTech-bolag
BASE2 hävdar att många fastighetsbolag som de samarbetar med, tror att systemet för tilläggstjänster kommer kosta mer än vad det kommer göra. Det beror på att många
fastighetsbolag inte förstår affärsmodellen. BASE2 menar att fastighetsbolagen behöver ta kontroll över den ”Data” som kontinuerligt passerar deras fastigheter och att det är så pass långt ifrån deras kärnverksamhet att de behöver en extern part som kan göra det åt dem. “Data” syftar alltså på informationen om transaktioner, konsumtionsmönster, köpbeteenden och andra aktiviteter hos de boende i fastigheten. BASE2 tror att detta är lätt att implementera i en ny fastighet men att fastighetsbolagen behöver göra en uppgradering av fastigheterna i befintliga beståndet. Denna plattform, menar de, behövs för att knyta samman
tjänsteföretagen och fastighetsbolagen för att på så vis nå konsumenterna. BASE2 säger att kostnaden för denna typ av tjänst delvis hamnar på fastighetsbolaget eftersom man behöver tillgänglighetsanpassa respektive fastighet, men att deras digitala plattform är gratis att ansluta sig till och finansieras via ”revenue shares”. Tjänste- och serviceföretagen behöver anpassa sina system men fastighetsbranschen överlag har i stort redan det som behövs. TMPLs tjänst betalas av fastighetsbolagen i form av en grundlicens och en licensavgift.
5. Analys
I det här kapitlet kommer vi att analysera resultatet, den teori som redovisats och tidigare forskning som gjorts inom ämnet, för att återkoppla till rapportens syfte. Vi analyserar bostadsbolagens respons på frågorna vi ställt och vi kommer gå in på vikten av att som fastighetsägare ta kontroll över data i sina fastigheter för att kunna approximera rätt anpassningar. Detta för att fastighetsbolagen skall hitta alternativa intäkter - ”den andra hyran”. Slutligen kommer vi att föra en kortare dialog kring vad vi tror om framtiden för tilläggstjänster.
Under de intervjuer vi gjort med branschbolag har vi märkt att många definierar
tilläggstjänster på olika sätt, vilket vi tror till störst del beror på att ämnet ligger utanför fastighetsbolagens kärnverksamhet. När vi pratar om tilläggstjänster för lägenhetsinnehavare så möts vi av föreställningen av att det innebär stort ansvar, måste kvalitetssäkras och att det råder osäkerhet om vem som bör stå för systemet, vi fick även en hel del påpekande om att det låg just utanför deras kärnverksamhet.
5.1. Ekosystemet
Det vi velat lyfta fram i det här arbetet är den redan befintliga handel som sker i fastigheterna på daglig basis. Då det redan pågår, så menar vi att man som fastighetsägare bara skall underlätta flödet som sker idag – parametrarna finns redan. Vi har efterfrågan
(konsumenterna), vi har utbudet (tjänsterna och produkterna), vi har handelsplatserna (fastigheterna) och vi har slutligen även den digitala tekniken som behövs. Därmed har marknaden idag de nödvändiga delarna för ekosystemet som behövs för tilläggstjänster. Konsumenterna söker effektivare och billigare lösningarna, tjänsteföretagen och
producenterna söker nya möjligheter då de är fullt medvetna om att allt större del av
konsumtionen sker via nätet. Dessa redan befintliga handelsplatser är idag öppna att nyttjas av vem som helst. De flesta fastighetsbolagen ser enbart sina fastigheter som bostäder eller kontor, inte den handelsplats de faktiskt redan är. Precis som Spotify bara tillhandahåller befintlig musik eller App Store bara är en dörröppnare för apputvecklarna, så ser vi på samma sätt att fastighetsbolagen kommer kunna vara navet mellan konsumenterna, dvs mellan
nyttjaren av fastigheterna/servicen och producenterna, genom en digital plattform. Det är inte svårt att föreställa sig hur denna plattform skulle kunna öppna upp ögonen för en stor mängd företag och få de att vilja ansluta både befintliga och nya tjänster till plattformen.