Vi ser en stor variation mellan de fastighetsbolag vi har träffat och deras förhållande till tilläggstjänster. Vissa erbjuder inte alls tilläggstjänster idag, vissa har ett antal pilotprojekt igång och andra erbjuder många olika tilläggstjänster till sina lägenhetsinnehavare. Detta beror mycket på företagskulturen i avseendet mål, strategi och affärsmodell, men också inställningen hos ledningen menar Cobel som jobbar just med den digitala utvecklingen i samhällsbyggnadsbranschen (Fastighetsmarknadsdagen Digitalisering, 2018). Exempelvis ser Svenska Bostäder inte lika stor ekonomisk vinning i att erbjuda tilläggstjänster som Stena Fastigheter gör. Atrium Ljungberg har testat olika tjänster i praktiken, för att faktiskt se om de fungerar och används av bostadsinnehavarna. De anser att deras filosofi om att integrera boende, service och lokaler i samma område är en god förutsättning för att utveckla
tilläggstjänster för lägenhetsinnehavaren. Stockholmshem har även de ett uttalat intresse för olika tilläggstjänster och har den senaste tiden provat olika tilläggstjänster. De har t.ex. ett utvecklingsprojekt i Bagarmossen där deras hyresgäster kan följa sin förbrukning av el, vatten och värme i realtid och i delar av beståndet i Årsta erbjuder de bland annat cykelpool och leveransrum.
När vi frågade de olika fastighetsbolagen om de tycker att lägenhetsinnehavarna ställer högre krav på tilläggstjänster idag fick vi relativt spridda svar. Vissa ansåg att kunderna är en stor drivande faktor medan andra inte tyckte det alls. Stena Fastigheter tror att de boende har haft stor påverkan på utvecklingen och att de även i framtiden kommer att driva på utbudet av tilläggstjänster.
Fastighetsbolagen berättar att de har olika former av kontinuerliga undersökningar eller enkäter för sina bostadsinnehavare, där man bland annat frågar om tilläggstjänster. En svaghet är dock, enligt några bolag, att de bara frågar om det de redan levererar vilket gör att de får för lite inflöde av idéer och förväntningar på det som inte levereras, alltså potentiella nya
tilläggstjänster.
Stena Fastigheter ser en koppling mellan kapitalstarka bostadsrättsköpare och framtidens tilläggstjänster, då de anser att det är lättare att implementera tilläggstjänster på
premiumbostadsrätter i A-lägen. Köparna betalar här ett högre pris och får en högre standard, vilket också skulle kunna betyda att ett större och exklusivare utbud av tilläggstjänster kan
komma att efterfrågas. Stena producerar mestadels standardiserade lägenheter i C-lägen och deras utmaning blir att identifiera tilläggstjänster som efterfrågas av deras målgrupp.
Atrium Ljungberg tittar på lösningar för pakethämtning och logistik som kommer med e-handeln, framförallt hur de löser sista metern logistiken. De ser även över hur situationen med olika temperaturzoner för matleveranser ska lösas och möjligheterna för elektroniska lås så leverantörer kan komma in i lägenheterna. De anser även att de finns vissa problem med att släppa in leverantörer i lägenheten. Utveckling sker också av digitala lösningar för reception eller conciergeservice som en tilläggstjänst. Atrium Ljungberg upplever inte att
bostadshyresgäster ställer högre krav idag på tilläggstjänster, men ser det däremot hos sina kontorshyresgäster.
Balder säger att de tror att lägenhetsinnehavarna ställer högre krav i takt med att marknaden ökar eller att tjänsteutbudet blir större.
Stockholmshem syn på frågan skiljer sig lite från övriga fastighetsbolag. De anser att vi idag har en förändrad syn i samhället på tjänster och hur man som konsument ser på tjänster. Många av de tjänster konsumenten avropar är inte genom fysiska butiker, och det är inte fysiska tjänster utan digitala tjänster de efterfrågar. Stockholmshem tror att de i framtiden kan vara en viktig spelare i problemet “the last meter” som e-handeln pratar om. Det svåra
problemet är att distribuera varorna den sista metern, genom dörren till lägenheten, där hoppas de kunna vara en spelare. De tror inte de själva ska erbjuda tjänster, de kan möjliggöra för andra aktörer att erbjuda tjänster i det nya konsumtionsmönster som växer fram i samhället säger Stockholmshem. Tanken är att det kan i sin tur generera betalströmmar till de som bolag, att de får en ”kickback” av leverantörerna som hanterar leveranserna till fastigheter.
BASE2, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen ger ytterligare ett perspektiv på tilläggstjänsternas utveckling. BASE2 tror att tilläggstjänster kommer att bli så vanligt att många av de kommer räknas som en utility cost, en driftskostnad, dvs det kommer att kategoriseras på samma sätt som t.ex. vatten, el och gas som bostadsinnehavaren betalar för. Om fastigheterna skulle optimeras så tror BASE2 framförallt att det finns en stor marknad för tilläggstjänster som kräver mobilitet dvs transporter, matleverans och förrådsutrymmen. De säger vidare att matleveranser kommer vara det första som fastighetsbolagen kommer behöva
Leverantören vill ju leverera när det passar de bäst och hade de kunnat leverera när som helst på dygnet så hade det öppnat upp för en helt annan affärsmodell. De kan då minimera tiden i fastigheten genom att de exempelvis vet exakt var de kan parkera, hur de kommer in och var de ska lägga matvarorna och sedan ta sig ut igen. Då har man fått en bra affärsmodell som fungerar för alla parter, dvs bostadsinnehavarna (beställarna), livsmedelsleverantörerna och fastighetsbolagen, anser BASE2. För att en fastighet skall få snabbare leveranser och ha byggnader som är uppgraderade och optimerade för tilläggstjänster så behöver de ta fram informationen om var det ska parkera, hur man kommer in och var man lämnar av leveransen. För att man inte ska ta saker ur luften måste man först samla in data om fastighetens behov så man optimerar lokalerna med rätt boxar, kylar osv (Koerth, 2018).
Om det ska bli en mer positiv utveckling för tilläggstjänster, för bostadsinnehavare, så måste hemservice integreras, dvs aktiviteter eller varor som sker i fastigheten till hyresgästen menar Fastighetsägarna. Fastigheterna måste kunna integrera, hantera och man behöver kunna monitorera (övervaka) tjänsterna. Om man inte integrerar tjänsterna så kan man inte heller monitorera dem, dvs du kan inte optimera dem vilket ligger i den naturliga affärsmodellen för en fastighetsägare. Ett fastighetsbolag investerar t.ex. inte i en bergvärme om de inte vet energiförbrukningen i fastigheten, utan det måste mätas först. Därför så måste man integrera leverantörerna i fastigheten, så att man kan monitorera varje del av leveranserna. Alla olika typer av aktiviteter i form av tilläggstjänster kräver sin optimering. Därför behöver
fastighetsbolagen granska aktiviteterna, dvs hur används fastigheten och vad är det för typ av varor som levereras, vilka aktiviteter är nödvändiga och hur kan fastighetsbolagen hjälpa till att optimera system. Dessa saker måste fastighetsbolagen och leveransbolagen jobba med för att få ett fungerande system och följa utvecklingen, menar Fastighetsägarna.
Enligt Hyresgästföreningen så har de sett ett större utbud av tilläggstjänster och en positiv utveckling för tilläggstjänster, i de flesta hyresrätterna erbjuds det exempelvis fiber med olika paket som en tilläggstjänst för hyresgästen. Hyresgästföreningen upplever att det inte finns så mycket fler faktiska tilläggstjänster idag men att de ställer sig positiva till de utveckling de tror komma skall, så länge allt baseras på frivillighet.