Resultatet kommer att analyseras med hjälp av Angelöw, Jonsson och Stiers (2015) rollteori och Hochschilds (2012) teori om emotionellt arbete.
4.1 Rollteori
Rollteorin är ett av flera perspektiv inom socialpsykologin (Angelöw et al, 2015). Rollteorin ska dock skilja sig åt från en teaterroll då en social roll innebär att “skådespelaren” är en privat person. Rollteorin framhåller de sociala rollernas betydelse samt undersöker hur de sociala rollerna påverkar det individuella beteendet (Angelöw et al, 2015).
De sociala rollerna är internaliserade av människorna i samhället. Internaliseringen sker omedvetet, till exempel att ett barn övertar sina föräldrars normer eller hur massmedia påverkar samhällets normer och värderingar. De sociala rollerna formas av samhället och att det finns förväntningar i samhället när en person har en viss position i samhället kring de rättigheter samt skyldigheter som hänger samman med de sociala rollernas funktion. En position kan definieras som något som en person “är”. Förväntningarna från samhället bygger således en roll som en person är tvungen att leva upp till (Angelöw et al, 2015).
En roll är summan av normer som hänger ihop med en viss uppgift eller position och omringar aktören av förväntningar. Förväntningarna på rollen kan vara specifika eller generella. Generella förväntningar kan till exempel vara hos föräldrar där föräldrar kan självständigt i stort utforma sitt rollbeteende. De specifika rollförväntningarna kan man hitta hos professioner där rollen styrs av formella regler och befattningsbeskrivningar. Det går att skilja på positionen, rollen och rollbeteendet där positionen avser de yttre och formella i att en person är en kvinna eller man som är en roll som blir tillskrivna vid födsel, eller vid ett
yrke som sjuksköterska eller socialsekreterare som förvärvas genom utbildning. Rollen är de förväntningar som kännedom om positionen utlöser. Rollbeteendet innebär hur
rollinnehavaren uppför sig. Rollens förväntningar kan syfta på lagar, arbetsuppgifter och uppdragsbeskrivningar och kan vara både formella och informella. Om rollbeteendet och rollförväntningarna överensstämmer väl så värderas rollinnehavaren positivt (Angelöw et al, 2015).
4.2 Emotionellt arbete
“The word objective, according to the Random House Dictionary, means free from personal feelings. Yet ironically, we need feeling in order to reflect on the external or objective world”
(Hochschild, 2012, s. 31).
En känsla, eller emotion, är, enligt Hochschild (2012), ett sinne, precis som hörsel och syn.
Generellt så upplevs känslor när kroppsliga sensationer förenas med det som inbillas eller som går att se. På det sätt som hörsel förmedlar information om vår omgivning så gör även våra känslor det. När de inre känslorna kommer i uttryck som en signalfunktion och skapar uttryck, kallas detta emotioner. Det är genom våra känslor som världsbilden skapas.
Det finns olika känsloregler i samhället, arbetet och hemma som säger hur hanteringen av känslorna ska gå till. Dessa känsloregler bestäms ofta utifrån vilken bakgrund, kultur samt vart en person är uppvuxna i från. Det finns en tendens att tänka att man inte borde vara så arg, avundsjuk eller ledsen som man är, som att man inte har någon rätt att känna som man gör (Hochschild, 2012). Vidare kan detta lämna en undran kring vad som händer när dessa känsloregler appliceras på arbetsmarknaden och blir en vara som man kan sälja och något som företag och organisationer bestämmer över (Hochschild, 2012).
Det finns tre förhållningssätt som en anställd tar i förhållande till sitt arbete. Det första är att man identifierar sig allt för mycket med sitt arbete och då riskerar utbrändhet, en person som ser på arbetet på detta sätt vill erbjuda en varm och personlig service. Den professionella är ofta varm åt organisationens vägnar och ser det som att om patienten gillar dig så gillar den även organisation. I det andra förhållningssättet skiljer sig den anställde från arbetet och har en mindre risk för utbrändhet, men det finns dock en risk att man lägger skuld på sig själv för att man gör denna skillnad och förminskar sig själv till att man bara är en skådespelare och inte är uppriktig. I den tredje positionen skiljer sig den anställda från sin yrkesroll och lägger
inte skuld på sig själv för det, de ser det som att de skapar en illusion. Det finns en risk att den anställde riskerar att känna sig främmande för sin yrkesroll vilket kan påverka
människorna som den anställda förväntas hjälpa (Hochschild, 2012).
Hochschild tar upp och skiljer två olika emotionellt agerande åt; det ytliga emotionella agerandet och det djupt emotionellt agerande. Det ytliga emotionella agerandet handlar om att en individ inte uttrycker vad den egentligen känner. Den som använder sig av ett ytligt emotionellt agerande kan ses som att individen försöker lura andra personer om vad hen egentligen känner, men är själv väl medveten om att en känsla förmedlas som inte är riktig.
Djupt emotionellt agerande är när man “tvingar” fram de känslor som man förväntas känna i en situation och att man verkligen känner dessa känslor inom- och utombords. Vid djupt emotionellt agerande så lurar man inte bara andra om hur man egentligen känner, utan personen lurar även sig själv om vad det är den känner och förmedlar (Hochschild, 2012).
4.3 Teorisammanfattning
Rollteori (Angelöw et al, 2015) och Hochschilds (2012) teori om emotionellt arbete valdes på grund av det forskningsområde som studeras och de frågeställningar som ska besvaras.
Rollteorin kan kopplas till uppsatsens syfte att undersöka hur kuratorn ser på sin roll som kurator och hur förväntningarna på dem som professionella ser ut. Rollteorin är lämplig eftersom den beskriver och ger en förståelse genom de generella och specifika
rollförväntningarna för de roller som kuratorerna befinner sig i och hur förväntningarna på kuratorn ser ut. Den ger vidare en förståelse i vad som kan hända när en kurator inte lever upp till de förväntningar som finns på dem som rollinnehavare. I kunskapsöversikten
framkom det att patienter och närstående hade förväntningar att mer fokus skulle ligga på de psykosociala aspekterna inom den palliativa vården samt att det var fundamentalt att
identifiera sig som en omhändertagande person för att arbeta med palliativ vård.
Vid utformandet av intervjuguide användes Hochschilds teori eftersom denna teori ger en förståelse för hur kuratorerna hanterar och bearbetar sina känslor. Hochschilds teori beskriver utförligt om olika förhållningssätt och de känslor som kan uppstå i olika situationer. Av forskningsöversikten kan det bekräftas att kuratorer i allmänhet är tvungna att ha en
bemästring att hantera känslor eftersom en stor del av kuratorers arbete utgår från att vara en stödjande faktor till en person som behöver stöttning eller hjälp med att hantera något. En del
av syftet är att undersöka hur kuratorerna hanterar de känslor som de bemöter och vilket stöd de kan få från organisationen och därför ansågs denna teori vara lämplig. Detta på grund av att de tre förhållningssätten samt de två typerna av agerande kan ge en bild av hur kuratorer inom ASIH förhåller sig till sitt arbete, hur kuratorn ser på sin yrkesroll samt stödet som organisationen ger.