Terminologifrågor

Låt mig också redan inledningsvis beröra ett par terminologiska frågor. Det finns en lång rad begrepp som återkommer i diskus-sionen om registerbaserad forskning och som inte är helt entydiga. Låt mig därför redovisa hur jag i två avseenden har valt att använda begreppen.

Anonymiserade, kodade och avidentifierade uppgifter

Uppgifter som lämnas ut från ett myndighetsregister till en forskare kan vara identifierbara, till exempel innehålla personnummer, eller vara anonyma för forskaren. För anonyma uppgifter finns olika be-grepp. Jag väljer att använda begreppet anonymiserade uppgifter för alla uppgifter som forskaren inte har möjlighet att koppla till specifika individer. Uppgifterna kan vara helt avidentifierade. Då har ingen möjlighet att göra en sådan koppling. Men de kan också vara kodade. Forskaren får då ut uppgifterna med till exempel icke-identitetsbärande löpnummer och utlämnande myndighet behåller en kodnyckel som gör det möjligt att hos myndigheten koppla löp-numren till personnummer. Då kan utlämnade uppgifter vid behov kompletteras eller uppdateras. Definitionerna sammanfattas i Figur 1.

I den internationella diskussionen används ibland begreppet pseudonymiserade i stället för kodade. I Sverige avses ibland med avidentifierade uppgifter kodade uppgifter. Det kan också förekom-ma att begreppet anonymiserade används i stället för avidentifiera-de, det vill säga för uppgifter som inte kan identifieras. Det finns även de som förespråkar att man alltid ska använda begreppen kodade och avidentifierade och inte ska ha något samlande namn för upp-gifter som för forskaren är anonyma.

SOU 2014:45 Direktiv, arbetssätt och disposition

Begreppsförvirringen blir inte mindre av att även anonymiserade, eller till och med avidentifierade, uppgifter ibland kan återidenti-fieras. Det kallas bakvägsidentifiering och bygger på att man har tillräckligt många uppgifter om en individ för att identifiera honom eller henne. Alla personuppgifter som kan knytas till en levande person är personuppgifter i personuppgiftslagens mening. Även avidentifierade uppgifter kan med andra ord vara personuppgifter. Figur 1

Forskningsregister och forskningsdatabaser

Det andra området där begreppen blir viktiga gäller register som primärt upprättas för vetenskapliga ändamål. Uppgiftskällorna för sådana register är i princip desamma: antingen får forskaren upp-gifterna direkt från enskilda individer (forskningspersoner) eller så hämtas de från register eller biobanker där uppgifterna/proverna primärt samlats in för andra ändamål än forskning.

Vad som kan skilja dessa vetenskapliga register åt är om de har skapats för ett specifikt forskningsprojekt eller om avsikten är att de ska kunna användas för flera framtida forskningsprojekt som inte är definierade när registret byggs upp. De senare registren utgör med andra ord ett slags infrastruktur för framtida forskning (och de nämns som framgått särskilt i utredningsdirektiven). Register som skapas för specifika forskningsprojekt kallar jag i detta betänkande forskningsregister och register av infrastrukturkaraktär, avsedda för framtida forskning, för forskningsdatabaser. Definitionerna sam-manfattas i Figur 2.

Det ska dock noteras att uppgifter i ett forskningsregister som har skapats för ett specifikt forskningsprojekt kan komma att använ-das i andra forskningsprojekt. I Sverige finns en särskild organisation,

Identifierbara

uppgifter ^{Anonymiserade} uppgifter

Direktiv, arbetssätt och disposition SOU 2014:45

SND, där forskare kan deponera sina forskningsmaterial för att de ska kunna komma till användning i andra projekt.

Figur 2

2.6 Förkortningar

Till sist något om förekommande förkortningar.

De flesta namn på myndigheter, institutioner och författningar kommer i det följande att skrivas ut, men vissa förkortningar före-kommer, i huvudsak följande:

AKU Arbetskraftsundersökningarna

BBMRI.se Biobanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden

CEPN Centrala etikprövningsnämnden DISC Data Infrastructure Committee

ERIC European Research Infrastructure Consortium EU Europeiska Unionen

FASIT Fördelnings Analytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar

FN Förenta Nationerna

IFAU Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering IVO Inspektionen för vård och omsorg KI Karolinska Institutet

Forskningsregister: ett register skapat för ett specifikt forskningsprojekt

Forskningsdatabas: ett register av infrastrukturkaraktär, avsett att ge underlag för flera olika framtida forskningsprojekt

SOU 2014:45 Direktiv, arbetssätt och disposition

LIS Luxemburg Income Study

LISA Longitudinell Integrationsdatabas för

Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier MONA Microdata Online Access

NBR Nationellt biobanksråd

NSD Norsk samfunnsvitenskapelig datatjeneste OECD The Organisation for Economic Co-operation

and Development

OSF Offentlighets- och sekretessförordningen OSL Offentlighets- och sekretesslagen

PKU Fenylketonuri (Phenylketonuria) PUL Personuppgiftslagen

RBC Regionalt biobankscentrum RF Regeringsformen

RMV Rättsmedicinalverket SBR Svenska Biobanksregistret SESIM Swedish Simulation Model SCB Statistiska centralbyrån

SHARE Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe SIMSAM Swedish Initiative for Research on Microdata

in the Social and Medical Sciences SKL Sveriges Kommuner och Landsting SND Svensk Nationell Datatjänst SSB Statistisk Sentralbyrå (Norge) SSI Statens Serum Institut (Danmark) TF Tryckfrihetsförordningen

THL Terrveyden ja hyvinvoinnin laitos, Institutet för hälsa och välfärd (Finland)

Direktiv, arbetssätt och disposition SOU 2014:45

ULF Undersökningarna om levnadsförhållanden VR Vetenskapsrådet

3 Vad menas med register?

Vilka faktorer påverkar uppkomsten av sjukdomar? Varför är vissa människor mer förskonade från sjukdomar än andra? Vilken bety-delse har i sammanhanget ärftliga och miljömässiga faktorer? Hur kan sjukdomar förhindras? Eller om de ändå uppkommer, lindras eller i bästa fall botas? På vilket sätt bör insatserna ta hänsyn till individers olika förutsättningar? Hur kan elever med en besvärlig socioekonomisk bakgrund på bästa sätt stödjas i skolan för att få bättre utsikter till ett gott liv? Hur ska välfärdsprogram utformas för att nå bästa möjliga resultat för utsatta individer? Hur påverkar olika skatte- och bidragssystem inkomstfördelningen?

För att kunna svara på sådana frågor måste forskare i allmänhet ha tillgång till uppgifter om individer. De uppgifterna kan de få på i princip två sätt: antingen genom att samla in dem direkt från enskilda eller genom att återanvända uppgifter som redan har samlats in för andra ändamål och som återfinns i myndighetsregister av olika slag. I det här kapitlet kommer jag att kortfattat beskriva först vad det finns för typer av register med personuppgifter, som har skapats för

andra ändamål än forskning, men som kan vara till nytta i forskningen.

I kapitel 3 kommer jag att gå närmare in på varför det i många sam-manhang är värdefullt för forskningen att kunna använda uppgifter från sådana register. I slutet av det här kapitlet ska jag också i all kort-het beskriva några olika typer av register som har skapats för forskning.