I detta kapitel presenteras den tidigare forskning som anses relevant för studien. Den
forskning som presenteras är peer reviewed och materialet är noggrant utvalt för att ha tydlig koppling och stark relevans till studiens forskningsfrågor och dess syfte. Avsnitten är genus som ett görande av kön, uttryck av genus i olika rum, offentligt och privat samt text, bild och dess mottagare. Denna forskning ska belysa hur människan skapar sitt genus, hur platser bär på olika normer och förväntningar på människor som vistas där och hur litteratur förmedlar information om exempelvis genusnormer som tas emot av och påverkar läsaren. Dessa delar är värdefulla pusselbitar för studiens analys.
4.1 Genus som ett görande av kön
Judith Butlers resonemang om kön innefattar två centrala kategorier vilka kan översättas till genealogi och performativitet (Butler m.fl., 2005, s. 9). Det genealogiska syftar till att kön/genus inte grundar sig i några naturliga skillnader mellan kvinnor och män (Butler m.fl., 2005, s. 9). Det performativa innebär att kön/genus bör ses som ett verb, att kön/genus inte innebär att vara utan att göra (Butler m.fl., 2005, s. 9). Performativitet trycker på att
kön/genus inte är ett färdigt tillstånd utan en aktiv process av sociala praktiker (Butler m.fl., 2005, s. 14).
Flera könsteoretiska forskare menar att kön inte är ett statiskt tillstånd hos en person, utan något som skapas hela tiden. De menar att kön är något som görs. I boken Att göra kön av Helene Thomsson och Ylva Elvin-Nowak lyfter Thomsson (2003, s. 21) att flera
könsteoretiker inte anser att människor föds kvinnliga eller manliga. Hon menar att människor föds med fysiska kroppar med olika karaktärsdrag där allmänheten valt ut en särskiljande faktor som bestämmer huruvida det är en pojke eller flicka som fötts (Thomsson, 2003, s. 21).
Judith Butler menar att det är efter detta konstaterande som själva görandet av kön påbörjas (Butler m.fl., 2005, s. 111).
Elvin-Nowak och Thomsson (2003) redogör för liknande tankar om kön som ett verb.
Thomsson ifrågasätter samhällets syn på kön som något inneboende i ens innersta identitet (Thomsson, 2003, s. 21). Hon menar att återskapandet av genusnormen att kvinnor ska vara feminina och män maskulina grundar sig i behovet av personlig bekräftelse vilken är obehaglig att leva utan (Thomsson, 2003, s. 17, 25). Begreppet genusnorm innebär med en enkel förklaring vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Elvin-Nowak (2003, s. 107) menar att barn lär sig att göra könet på rätt sätt genom att betrakta sin omvärld och lära sig vad som är flicka och vad som är pojke. Detta lärs bland annat ut genom hur karaktärer i böcker tillskrivs olika egenskaper och roller (Elvin-Nowak, 2003, s. 107). Elvin-Nowak (2003, s. 109) förklarar drivkraften bakom återskapande av genusnormer “Att göra kön på rätt sätt är väldigt viktigt för självkänslan och för känslan att vara en tillräcklig och värdig
person.”.
4.2 Uttryck för genus i olika rum - offentligt och privat
I boken Speglingar av rum: om könskodade platser och sammanhang (2005), av Tora Friberg, sammanställs forskning om hur olika platser och rum bär på olika könskodning. Friberg (2005) redogör för hur kön skapas och reproduceras på olika fysiska platser och vilka föreställningar, maktrelationer och sociala praktiker som medverkar i en sådan process.
En förklaring till att olika platser bär på olika innebörder, att de kan uppfattas som mer manliga eller kvinnliga, sträcker sig långt tillbaka i tiden. Hemmet, som tillhör den privata sfären har länge setts som den centrala platsen för kvinnan, det är hon som ansetts stå för skötsel av hemmet, barnen och familjen (Halldén, 2005, s. 179). Mer offentliga platser som bland annat arbetsplatsen har sedan lång tid tillbaka intagits av män. Friberg (1990, s. 98) lyfter att många offentliga platser är byggda av män just för män och därav kan anses manligt kodade. Det är vedertaget att männen tidigare skulle arbeta för att försörja familjen medan kvinnan tog hand om hushållet. Detta är ju inte riktigt fallet idag men uppdelningen i bland annat: kvinnor som passiva och omvårdande samt män som mer utåtriktade och aktiva finns fortfarande med oss idag, även om det är i mer uppluckrade former (Friberg, 2005, s. 11).
Med denna information skulle det kunna sägas att olika platser likt människan tillskrivs olika egenskaper utefter kön och att individen därav kan identifiera sig mer eller mindre med en plats. Det danska och norska begreppet sted som kan liknas med svenskans ord plats diskuteras av Kenneth Olwig (2000). Olwig menar att begreppet inte enbart ska ses som en fysisk plats utan även som en metafor för olika ställning i samhället. När man intar en plats knyts man också till specifika förväntningar och roller som är kopplade till platsen (Olwig, 2000).
Som beskrivits tidigare är de första skolåren en viktig social arena i identitetsutvecklingen hos barn där de lär sig att anpassa sig efter regler och normer som finns (Kåreland, 2021, s. 231).
Gunilla Halldén (2005, s. 173) talar om begreppet emplaced, vilket innebär att människan jämt och ständigt är under påverkan av en plats, att och hur individens självbild och identitet utvecklas och påverkas i relation till olika platser. Platsen kan alltså påstås vara ”laddad med”
innebörder som påverkar människan, samtidigt som människan påverkar de innebörder vi förknippar med de platsen hen befinner sig på (Halldén, 2005, s. 173).
Lena Pettersson (2005) redogör för att i organisationer där människor möts, på bland annat arbetsplatser så som skolan reproduceras traditionella genusrelationer. Hon beskriver även att dessa upprättade och väl etablerade könsordningar visat sig vara väldigt svåra och tröga att förändra (Pettersson, 2005, s. 168). Man har också kunnat urskilja att föreställningar om könsordning visar på ett stabilt mönster av kvinnlig underordning och manlig överordning (Pettersson, 2005, s. 169).
Detta avsnitt avslutas med ett citat från inledningen i boken Speglingar av rum: om
könskodade platser och sammanhang för att poängtera vikten av att även se till hur platsen, det rum där man befinner sig och den historia den bär på, kan påverka individen.
“Om vi i forskning, planering och utbildning inte frågar oss vem som skapat detta rum, vem som finansierat det, vem som byggt det, vem som använder det, hur kvinnor och män representeras, vems erfarenheter som tas tillvara, vilka ideologier som ligger bakom skapandet, vems historia som skrivs, vilket kulturarv som bevaras, så osynliggör vi och blundar för verkligheten” (Friberg, 2005, s. 10).
I denna studie tas det i beaktning vilka genusnormer som framträder och konstrueras av karaktärerna på de olika platserna skola och fritid i böckerna samt hur dessa skiljer sig åt.
4.3 Text, bild och dess mottagare
I en studie av Lars Brink (2005, s. 155–180) intervjuades elever i en årskurs 3 efter det att de hade lyssnat till boken Bröderna Lejonhjärta, vid skolundervisningens högläsning.
Huvudfokus i intervjuerna ligger på frågor om kön och identifikation. Studien visar att eleverna identifierar sig med olika karaktärer i boken beroende på vilka könskodade
egenskaper eleven kunde urskilja hos dem. Flickorna identifierade sig med, och önskade vara som, karaktärer de ansåg ha kvinnligt kodade egenskaper (Brink, 2005, s. 161–167). Dessa egenskaper kunde vara söta, snälla och svaga. Pojkarna i studien valde däremot ut karaktärer de tyckte ha manligt kodade egenskaper, såsom läskiga och starka (Brink, 2005, s. 161–167).
En observation som Brink gjorde i elevgruppen var att genus vägde tyngst när det gällde faktorer för identifikation (2005, s. 161–167). Flickorna i studien kände sig närmare kopplade till karaktären Sofia, en medelålders kvinna, än med Skorpan eller Jonathan. Eleverna
identifierade sig därmed mer med en karaktär i medelåldern av samma kön, än med en jämnårig karaktär av motsatt kön. I elevens identifiering med litterära karaktärer fanns det en tydlig koppling mellan elevens kön och karaktärens genus. Hur karaktärer framställs och vilka genusnormer de konstruerar kan därför ha betydelse. Litteratur förmedlar normer, sociala mönster och värderingar som kan påverka läsares förståelse av sig själv men också av sin omvärld (Peterson & Lach, 1990, s. 188–194). Det här inkluderar förväntningar på de olika könen, manligt och kvinnligt, utefter företeelser och egenskaper som räknas till det ena eller det andra.
Moira von Wright, professor i pedagogik, har i en textanalys av sju läromedelsböcker med fokus på jämställdhet, däribland ur ett genusperspektiv visat att de flesta texterna vilade på en bristande genuskänslighet och genusmedvetenhet (von Wright, 1998, s. 62). Enligt von Wright bidrar detta till att traditionella könsstereotyper reproduceras. Detta är något som överensstämmer med en studie som Klas-Göran Karlsson presenterar i boken Att spegla världen, läromedelsstudier i teori och praktik (2011). Han skriver att läromedelsböcker som har granskats visar en överrepresentation av män och att böckerna därav genomsyras av en manlig norm samt att det finns exempel där kvinnan nedvärderas och förlöjligas (Karlsson, 2011, s. 43). Litteraturen, däribland läromedel, som barn och unga möter bringar dem representationer av hur de kan och bör vara nu men även senare som vuxna (Peter & Lach, 1990, s. 188–194). I relationen mellan läsaren och texten, är läsaren i en underordnad ställning till litteraturen hen läser (Selander, 2011, s. 82). Läromedel i skolan behöver inte nödvändigtvis utgöras av renodlade läroböcker. Även skönlitteratur kan användas som läromedel i undervisningen, som denna studies analyserade bokserie gör.
Britt-Marie Berge (2011) var, på uppdrag från regeringen, ansvarig för en delstudie i Skolverkets Graal-projekt där uppdraget omfattades av en analys av 24 läromedelsböcker.
Avsikten med studien var att undersöka om det fanns avvikelser från värdegrunden i läroplanen. Inriktningen var på jämställdhet och det skulle i synnerhet uppmärksammas om diskriminering på grund av kön var något som förekom i böckerna (Berge, 2011, s. 158).
Studiens resultat visar bland annat på en enorm underrepresentation av transpersoner samt på en överrepresentation av män och därav manlig norm i läroböckerna. Böckernas innehåll kan därför anses diskriminerande på grund av kön som studien ämnade undersöka. I relation till denna studie redogör Berge för lärarna och skolledningen som ytterst ansvariga för att värdegrunden och däribland jämställdhet integreras i skolans undervisning. Hon lyfter även att läroböcker med tveksamt innehåll dock kan ge viktiga insikter och även nå målen om jämställdhet, så länge läraren tillsammans med sina elever tar sig an böckernas innehåll med ett par kritiska genusglasögon på (Berge, 2011, s. 174). Detta är en aspekt värd att poängtera, att även de mest stereotypa böckerna kan verka fördelaktigt i ett undervisningssammanhang.
Det är även därför analyser av litteratur, som i denna studies slag, är nödvändiga för att synliggöra eventuella problematiska delar av innehållet och därav kunna använda det i undervisningen på bästa sätt.