Institutionen för pedagogik, didaktik och
utbildningsstudier.
Självständigt arbete 2 för grundskollärare F-3, 15 HP.
VT 2022
Fri bakom den röda masken?
Genusanalys och didaktisk diskussion med
utgångspunkt i bokserien Handbok för superhjältar
Nelly Benker och Jenny Fredriksson
Handledare: Olle Nordberg Examinator: Ylva Bergström
Sammanfattning
Detta är en kvalitativ studie som utgörs av en text- och bildanalys på bokserien Handbok för superhjältar. Innehållsanalysen görs ur ett genusperspektiv samt ur sociokulturellt perspektiv.
Studien är ett vidare arbete av vår tidigare studie “Gäller genuskontraktet? En kvantitativ text- och bildanalys av bokserien Handbok för superhjältar”.
Denna studies syfte är att studera hur olika genusnormer konstrueras av karaktärerna i bokserien Handbok för superhjältar och hur dessa genusnormer samspelar med olika sociala sammanhang i den fiktiva världen. Studiens resultat kan bidra med kunskap om vilka
genusnormer som blir synliga i böckerna vid en genusanalys och som lärare kan ha i
beaktning i arbetet med skönlitteratur i skolan. De frågeställningar som studien bygger på är Hur konstruerar karaktärerna i bokserien Handbok för superhjältar genus i sin skolmiljö?
Hur konstruerar karaktärerna i bokserien Handbok för superhjältar genus på sin fritid? och Vilka skillnader kan urskiljas i karaktärernas konstruerande av genus i skolan och på fritiden, i bokserien Handbok för superhjältar?
Teorier som studien utgår från är Lev Vygotskijs och Roger Säljös redogörelser för det sociokulturella perspektivet, Yvonne Hirdmans genusteori, genussystem och genuskontrakt samt Nikolajevas motsatsschema. Utifrån de sistnämnda teorierna som berör genus skapade vi i förra studien ett utvidgat analysverktyg som delar upp maskulint eller feminint kodade företeelser som vardera kön tillskrivs. Detta analysverktyg utgår även denna studie från för att kunna avgöra vad som anses kvinnligt och manligt i analysen av karaktärernas konstruerande av genus.
Studiens resultat visar att manliga karaktärer i den analyserade bokserien bryter genusnormer i mindre utsträckning och för det mesta följer könsstereotypa föreställningarna oberoende av plats. Detta liknar det mönster som Hirdman (2003) kallar genussystemet, då det visar att karaktärerna förhåller sig till den manliga normen. De kvinnliga karaktärerna i bokserien tenderar både följa och bryta dessa föreställningar beroende på plats, de visar könsstereotypt konstruerande av genus i skolan, och ett mer normbrytande genus på fritiden. Detta går i enlighet med platsen som bärare av normer, att platserna hem och skola bär på olika genusnormer vilka karaktärerna följer (Olwig, 2000). Studiens resultat visar att böckerna innehåller både könsstereotypa och normkritiska skildringar.
Nyckelord: Innehållsanalys, barnlitteratur, genusperspektiv, sociokulturellt perspektiv, didaktik
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 5
2. BAKGRUND ... 7
2.1SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV ... 7
2.2BARNLITTERATURENS FUNKTION OCH ROLL... 8
2.3ATT IDENTIFIERA SIG I LITTERATURENS VÄRLD ... 8
2.4SKOLANS ARBETE MED GENUS I LITTERATUR ... 9
2.5DIDAKTISK RELEVANS ... 10
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12
3.1SYFTE ... 12
3.2FORSKNINGSFRÅGOR ... 12
4. TIDIGARE FORSKNING ... 13
4.1GENUS SOM ETT GÖRANDE AV KÖN ... 13
4.2UTTRYCK FÖR GENUS I OLIKA RUM - OFFENTLIGT OCH PRIVAT ... 14
4.3TEXT, BILD OCH DESS MOTTAGARE ... 15
5. TEORI ... 17
5.1SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE ... 17
5.2GENUSTEORI ... 18
5.3GENUS GÖRS ... 18
5.4GENUSSYSTEM ... 19
5.5GENUSKONTRAKT ... 19
5.6MOTSATSSCHEMA FÖR KÖNSSTEREOTYPER ... 20
5.7SAMMANFATTNING AV TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 21
6. METOD ... 22
6.1FÖRTYDLIGANDE AV STUDIENS FORSKNINGSFRÅGOR ... 22
6.2INSAMLINGS- OCH ANALYSMETOD ... 22
6.3ARBETETS VALIDITET OCH RELIABILITET ... 24
6.4FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 24
6.5ARBETSFÖRDELNING ... 25
6.6URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 25
6.6.1 Urval och avgränsningar av böcker ... 25
6.6.2 Urval och avgränsning av karaktärer i böckerna ... 25
6.6.3 Avgränsning - manligt och kvinnligt ... 26
6.6.4 Avgränsningen fritid/privat och skola/offentligt ... 26
6.7HANDBOK FÖR SUPERHJÄLTAR PRESENTATION AV BÖCKERNA ... 26
7. RESULTAT OCH ANALYS ... 29
7.1YTTRE ATTRIBUT PÅ SKOLAN OCH FRITIDEN... 29
7.2YTTRE ATTRIBUT PÅ SKOLAN ... 29
7.2.1 Man och kvinna ... 29
7.3YTTRE ATTRIBUT PÅ FRITIDEN/PRIVAT ... 30
7.3.1 Kvinnliga ... 30
7.3.2 Manliga ... 32
7.4KVINNOR SOM BRYTER OCH MÄN SOM FÖLJER ... 33
7.5AKTIVITETER OCH KÄNSLOR PÅ SKOLAN OCH FRITIDEN ... 33
7.6AKTIVITETER OCH KÄNSLOR PÅ SKOLAN ... 33
7.7AKTIVITETER OCH KÄNSLOR PÅ FRITIDEN ... 35
7.7.1 Kvinnliga ... 35
7.7.2 Manliga ... 36
7.8KONSTRUKTIONEN AV GENUS OCH LISAS TRE OLIKA ROLLER ... 38
8. FÖRDJUPAD DISKUSSION OCH KONKLUSION MED DIDAKTISKA INSLAG ... 40
8.1MÄN SOM RÄTTAR IN SIG I LEDET ... 40
8.2PLATSEN - EN BÄRARE AV NORMER ... 41
8.3SOCIOKULTURELLT LÄRANDE AV LEKTIONSINNEHÅLL OCH GENUSNORMER ... 41
8.4DIDAKTISK DISKUSSION ... 42
9. VIDARE STUDIER OCH KRITISK REFLEKTION ... 44
10. REFERENSLISTA ... 45
1. Inledning
Under vårterminen 2021 skrev vi vårt självständiga arbete 1 Gäller genuskontraktet? En kvantitativ text- och bildanalys av bokserien Handbok för superhjältar. Detta arbete utgjordes av en studie där den skönlitterära bokserien Handbok för superhjältar analyserades ur ett genusperspektiv. Vi gjorde en text- och bildanalys med syfte att synliggöra och diskutera eventuella stereotypa könsroller och hur frekvent dessa framställdes i bokserien. Vi fann detta relevant att undersöka då samtliga böcker i bokserien har en tillhörande lärarhandledning och vi är medvetna om att böckerna därav bland annat är avsedda att användas- och används mycket i skolan. Studien skulle därför kunna bidra med värdefull kunskap och perspektiv för lärare att ta ställning till vid användning av skönlitteratur i undervisningen.
Den tidigare studien utgjordes av insamlings- och analysmetoder av kvalitativt slag men studiens insamlade data, själva resultatet, sammanställdes på ett kvantitativt vis. Detta kvantitativa resultat visade på en övervägande könsstereotypisk framställning av böckernas karaktärer. Resultatet uppnåddes genom att endast räkna manliga och kvinnliga karaktärer i böckerna kopplat till de olika feminina respektive maskulina företeelserna som återfanns i vårt analysverktyg. Däremot togs i undersökningen ingen hänsyn till olika situationer eller kontexter som utspelar sig i böckerna vilket eventuellt skulle kunna påverka resultatet, eller om inte annat ge en större förståelse för resultatet. I och med detta växte ett intresse för oss att undersöka detta vidare, för att se om det exempelvis finns några samband eller orsaker till viss del av studiens resultat, vilket vi inte hade utrymme att undersöka där och då. Detta mynnade därför ut i denna undersökning, som är mer kvalitativ och bringar ett kvalitativt resultat.
I vårt tidigare arbete utgick vi från Yvonne Hirdmans genusteori med inkluderande
genussystem och genuskontrakt samt Maria Nikolajevas motsatsschema i framställningen av genus (socialt kön). Detta är teorier som används även i denna uppsats, då vi utgår från samma teori kring skapandet av genus samt använder det analysverktyg vi konstruerat även för denna undersökning. Vi kommer också utöka teoridelen med ytterligare teori om
konstruktionen och reproduktionen av genus samt komplettera dessa teorier med ett sociokulturellt perspektiv. Detta för att belysa den sociala omgivningen och det sociala samspelets påverkan på genus som behövs för att besvara arbetets forskningsfrågor.
Sedan lång tid tillbaka har män och kvinnor tillskrivits olika egenskaper, stått under olika förväntningar och haft olika krav på sig utefter kön och detta är något som ännu syns i dagens samhälle (Kåreland, 2021, s. 223). Lena Kåreland menar att det verkar grundläggande för vårt samhälle att vi delar in människor utefter kön (Kåreland, 2021, s. 223). Hirdman (2003) redogör för begreppet genusteori som utgår ifrån att människan inte föds som kvinna eller man utan att det är något människan blir, genom sociala processer. Hon talar också om ett genussystem där kvinnan är underordnad mannen och att denna maktordning hålls vid liv genom att dessa normer och föreställningar om hur kvinnan respektive mannen förväntas vara återskapas av samhället, på olika plan (Hirdman, 1988, s. 1). Litteratur som används och läses i skolan kan förmedla sociala mönster, normer och värderingar som i sin tur kan påverka elevens förståelse för sin egen identitet men också sin omvärld (Peterson & Lach, 1990 s.
188–194). Här är skolans och lärarens roll av yttersta vikt för att förhindra att stereotypa, traditionella könsmönster vidareförs. Vi menar därför att denna studie kan bidra med värdefulla insikter och viktig kunskap som lärare kan nyttja när de använder dessa böcker i sin undervisning, men också i ett vidare perspektiv med relevans för annan
litteraturundervisning. Det centrala målet för genusforskningen är att motarbeta och hämma de fasta och stereotypa föreställningarna som finns om kön (Lykke, 2009, s. 9). Detta går även i linje med skolans uppdrag att bland annat motverka traditionella könsmönster (Skolverket, 2011).
Genom normkritiska glasögon kan rådande sociala normer i skolan tas upp till ytan. Dessa sociala normer leder till att individer delas upp i följare och avvikare av normen. För att skapa en skola som värnar om allas lika värde, vilket styrdokumenten beskriver, behöver normerna synliggöras och ifrågasättas.
2. Bakgrund
Detta kapitel bidrar med bakgrundsinformation för att skapa förståelse för vilken kontext denna undersökning görs i. Nedan kommer avsnitten sociokulturellt perspektiv,
barnlitteraturens funktion och roll, att identifiera sig i litteraturen, skolans arbete med genus i litteraturen och avslutas med didaktisk relevans. Informationen som tas upp berör det
sociokulturella perspektivets syn på lärande, barnlitteraturen historiskt sett samt ur ett nutida perspektiv, hur sociala normer förmedlas genom litteratur samt hur skolans uppdrag ser ut vad gäller arbetet med stereotypa könsmönster.
2.1 Sociokulturellt perspektiv
Under olika tidsperioder har olika perspektiv på lärande dominerat i den pedagogiska forskningen och debatten om skola och undervisning. Sedan millennieskiftet har det sociokulturella perspektivet tagit allt större plats i sättet att se på undervisningen och förstå dess villkor, detta framträder bland annat i så kallade kooperativa arbetssätt. Även på flera lärosäten dominerar ett sociokulturellt förhållningssätt till utbildning och undervisning. Det sociokulturella perspektivet ser till samspelet mellan individ och kollektiv (Säljö, 2022, s. 15).
Lärandet i skolan sker på två skilda sätt när det betraktas ur ett sociokulturellt perspektiv. Det ena sättet är lärandet som sker utifrån läroplanen och det andra är lärandet av sociala normer i samspel med andra. Säljö (2022, s. 149–150) poängterar problematiken med att likställa lärande som en konsekvens av undervisning. Han menar att lärande bör ses ur ett bredare perspektiv, där detta är något som sker hela tiden och på olika sätt (Säljö, 2013, s. 13–15). Det sociokulturella perspektivet tillämpas i denna studie för att belysa hur karaktärerna i bokserien samspelar och konstruerar sociala normer, som de lär sig av varandra och förhåller sig till.
Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärandet i samspel med andra och med hjälp av medierande redskap (Säljö, 2013, s. 28–29). De medierande redskapen är av materiella, språkliga och intellektuella slag (Säljö, 2013, s. 28). Säljö menar att människor alltid fungerar medierande för varandra (Säljö, 2013, s. 29). Även litteratur ses som ett medierande redskap.
I relation till denna studie kan man med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet ta fasta på att fiktiva karaktärer och skönlitteratur är medierande verktyg med betydelse för hur människor skapar sig en uppfattning om hur världen är beskaffad och kan förstås. Ett
medierande och lärande kan även ske genom mänsklig interaktion. Exempel på detta är då klasskamrater ger sitt medhåll åt en annan, då läraren ger en menande blick och då en elevs klädval blir ifrågasatt av andra elever. Sociala regler, normer och strukturer lärs ut konstant i skolan då vi interagerar med andra, trots att det inte står med i läroplanen.
Säljö (2013, s. 50) menar att institutionaliseringen lett till att människor skapar sig olika identiteter utefter förväntningar som finns i den aktuella kontexten. Han säger vidare att
“Barnet är givetvis barn i en mer allmän mening, men där det agerar i olika sammanhang, finns det olika förväntningar och olika sätt att bete sig som motsvarar förväntningarna.”
(Säljö, 2013, s. 50). De olika sammanhangen som personen verkar inom har olika
förväntningar som kan kopplas till genus. Olika förväntningar på kön kan vara bundet till ett specifikt sammanhang. Exempelvis kanske det finns en större förväntan på könsstereotypt
agerande i sammanhang där det finns strikta klädkoder utefter biologiskt kön. Med begreppet könsstereotyp menas de normer som finns i det aktuella samhället vad gäller förväntat
beteende kopplat till olika kön. Förväntan kan däremot se annorlunda ut i hemmet eller på mataffären. Det är viktigt menar Säljö (2013, s. 237), att skolan även ses som en social institution. I denna studie undersöks vilka genusnormer som finns i böckerna och hur de skiljer sig åt i de fiktiva karaktärernas olika sammanhang, dess skolmiljö och fritid.
2.2 Barnlitteraturens funktion och roll
Barnlitteraturen är gammal och när den först kom till råder det delade meningar om. Dess funktion har varierat mellan att vara fostrande och underhållande. Ann Boglind och Anna Nordenstam (2010, s. 53) menar att den roande och fostrande delen av barnlitteratur alltid varit närvarande men haft olika betoning under olika tidsperioder. Bokserien Handbok för superhjältar är en skönlitterär och underhållande bok ämnad för barn men kan även uppfattas ha fostrande inslag i och med den lärarhandledning som skapats för boken samt för dess budskap. Bokserien beskrivs som “en barnbok med tanke bakom” där författaren vill att dess innehåll ska skapa diskussion om mobbning i klassrummet (www.handbokforsuperhjaltar.se).
Det är dock viktigt att vara medveten om att böcker innehåller oändligt med information. Hur detta innehåll tolkas är upp till läsaren och behöver inte nödvändigtvis tolkas på det sätt som författaren hade i åtanke.
Barnlitteraturen kan sägas ingå i två olika system, barn- samt vuxensystemet. Detta för att barnlitteraturen författas av vuxna vilka besitter mer makt än barn och detta påverkar
oundvikligt böckernas innehåll (Boglind & Nordenstam, 2010, s. 15). Perry Nodelman (1996, s 82) menar att vuxna kan forma barnen medvetet genom litteraturen de skriver. Inom
litteraturforskningen under 1900-talet fanns ett fokus på att studera författarna bakom litterära verk. Innehållet i verken studerades utifrån författarens biografi i ett försök att se samband mellan författarens erfarenheter och det som framställs i böckerna (Kåreland, 2021, s. 199).
Forskning visar att författarens egna erfarenheter och uppfattningar mångt och mycket kan spegla av sig i dess litterära verk (Kåreland, 2021, s. 199). Därav kan kunskap om detta ge oss ytterligare insikter om ett verk och bland annat vilka normer det bär på, som denna studie ämnar undersöka.
Kåreland (2021, s. 223) skriver att det är grundläggande för vårt samhälle att dela in
människor efter kön. Författaren lever i detta samhälle, hen formas och påverkas oundvikligen av de strukturer och normer som existerar. Detta, i enlighet med redogörelsen ovan, kan med stor sannolikhet smitta av sig på litteraturens innehåll. Kåreland (2021, s. 28) lyfter att barnlitteratur speglar samhället och bekräftar sin samtid.
2.3 Att identifiera sig i litteraturens värld
Kåreland (2005, s. 12) betonar att skönlitteraturen inte kan ses som en direkt spegling av samhällets normer och strukturer, dessa ligger dock inbäddade i den. Det är därför ändå av vikt att studera hur genus konstrueras i verken för att synliggöra dem. Sharyl Bender Peterson och Mary Alyce Lach (1990, s. 188–194) menar att litteraturen förmedlar normer och
värderingar som påverkar läsarens förståelse både för sig själv och sin omvärld. Detta innefattar därmed förväntningar på de olika könen utefter vilka egenskaper och företeelser som räknas till manligt och kvinnligt kodade. Peterson och Lach (1990, s. 188–194) menar att litteraturen som barn möter ger dem representationer av hur de kan vara och hur de kan bli senare som vuxna.
Karaktärer och händelser som tar plats i böcker som läses av barn blir en indirekt del av deras erfarenhet kring sociala förväntningar på kön och därmed en viktig del i skapandet av barnets egna genus (Kåreland, 2005 s. 126). Vi menar att det därför är viktigt att se över hur genus konstrueras även i litterära fiktionsvärldar när dessa tas in i klassrummet och möts av elever.
Ska undervisningen bidra med en normkritisk syn på genus, kan det vara en idé att detta representeras i litteraturen eller åtminstone att det lyfts när den inte gör det.
2.4 Skolans arbete med genus i litteratur
Att arbeta med genus kan vara av särskild vikt i skolans tidigaste år eftersom föreställningar och attityder om pojkar och flickor grundläggs väldigt tidigt (Kåreland, 2021, s. 231). Barn undersöker tidigt hur de ser ut mellan benen och jämför om de liknar mamma eller pappa
(Gripsrud, 2002, s. 18). Redan där kan vi känna mer tillhörighet till ett av dessa två kön.
Christian Eidevald skriver i sin avhandling Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek (2009) om hur personal på förskolan omedvetet bemöter barnen olika beroende på kön. Detta sker bland annat i valet av böcker. De tidiga skolåren är en viktig social arena i identitetsutvecklingen hos barn, redan här lär de sig att anpassa sig efter regler och normer som där finns (Kåreland, 2021, s. 231).
Litteraturen kan spela en avgörande roll för hur elever uppfattar genus, i den finns mer eller mindre synliga uttryck för olika slags värderingar (Kåreland, 2005, s. 351). I och med att pojkar och flickor i barnlitteraturen ofta kan skildras på ett sätt som bekräftar samhällets rådande könsstereotyper kan den indirekt stärka traditionella könsmönster (Kåreland, 2005, s.
176). Med könsmönster menas en sammanställning av stereotypa förväntningar och föreställningar som riktas till specifika kön. Litteraturvetaren Magnus Persson konstaterar dock att värderingar inte ligger som färdigpackat i litteraturen utan de skapas och omskapas i mötet mellan boken, läraren och eleverna, i klassrummen (Kåreland, 2005, s. 351). Detta är viktigt att betona, att författaren i sig inte har ett ansvar utan att detta ligger i lärarens händer, hur hen använder materialet.
Vuxna, bland annat lärare och bibliotekarier har en viktig roll som litteraturförmedlare. Som lärare behöver man veta hur man kan arbeta med litteraturen på ett kreativt sätt tillsammans med eleverna. Detta har visat sig vara en större utmaning idag gentemot tidigare (Boglind &
Nordenstam, 2010, s. 307). Som lärare måste du verkligen fundera över vad texten gör med sin läsare, eftersom unga läsare inte har en särskilt stor livserfarenhet kan texten påverka mottagaren extra mycket (Rosenblatt, 2002, s. 39). Handbok för superhjältar har en tänkt målgrupp på 6–9 år, en åldersgrupp som innefattar läsare med en begränsad livserfarenhet.
Detta innebär enligt tidigare resonemang att texten som denna åldersgrupp läser kan påverka
dem väldigt mycket. Vi menar att det därför är relevant och angeläget att analysera denna bokserie och på vilka sätt den kan påverka sina läsare.
2.5 Didaktisk relevans
De vindar som blåser omkring oss, i samhället, kommer också påverka skolan då denna är en samhällsinstitution. Vindarna påverkar dess uppdrag och de förväntningar som finns på våra elever.
Genusdebatten har under de senaste årtiondena tagit stor plats i samhället. Trots detta, lever gamla könsstereotypa föreställningar kvar. Dessa föreställningar kan bidra med att skolan, som samhällsinstitution, reproducerar orättvisor och sociala hierarkier som bibehåller skillnader mellan människors värde, däribland beroende av kön. Frågor om stereotypa könsmönster är dock ifrågasatta av flera samhällsaktörer, bland annat av Skolverket som har integrerat detta i styrdokumenten. Den som är anställd i svensk grundskola har i uppdrag att inte bara undvika stereotypa könsmönster, utan även aktivt motarbeta dem. I kapitel 1 i Lgr11 under rubriken En likvärdig utbildning står det att:
Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt (Skolverket, 2011).
Det citerade stycket ovan belyser att det sociala samspelet i skolan påverkar vilka erfarenheter som skapas hos eleverna om manligt och kvinnligt. I den nya läroplanen för grundskolan 2022 finns även nya formuleringar i de inledande kapitlen som understryker vikten av ett normmedvetet förhållningssätt i svensk skola. Detta innebär att skolan ska synliggöra de normer som finns och aktivt motarbeta dem som fungerar begränsande för eleven.
Emilia Åkesson skriver för Skolverket i texten Finns normerna inbyggda i verksamheten? om skolans uppdrag att motverka stereotypa könsmönster och frågar sig om det ligger normer inbäddade i skolans verksamhet. Åkesson talar om hur skolan kan ses som ett nätverk, där olika material och människor både relaterar till och påverkar varandra (Åkesson, 2016, s. 4).
Hon menar att detta relaterande och påverkande både förmedlar och återskapar normer (Åkesson, 2016, s. 4). Det blir därför av vikt att synliggöra vilka normer som förmedlas och återskapas både i litteratur och socialt samspel som tar plats i olika undervisningssituationer.
Bokserien Handbok för superhjältar är skrivna för åldrarna 6–9 och samtliga har som tidigare nämnt en tillhörande lärarhandledning. På bokseriens hemsida står det uttryckligen att
böckerna och dess innehåll vill fungera grundande för diskussioner i skolans klassrum (www.handbokforsuperhjaltar.se). Böckerna är alltså skapade med intentionen att de ska kunna användas i undervisning för årskurserna F-3. Av egen erfarenhet används böckerna i skolklass och Stadsbiblioteket i Uppsala bekräftar att böckerna lånas ut i hög grad, 8990
gånger för tillfället. Det kan därför vara relevant att ställa sig frågan vilka normer bokserien innehåller.
3. Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med denna studie är att studera hur olika genusnormer konstrueras av karaktärerna i bokserien Handbok för superhjältar och hur dessa genusnormer samspelar med olika sociala sammanhang i den fiktiva världen. Studiens resultat kan bidra med kunskap om vilka
genusnormer som blir synliga i böckerna vid en genusanalys, som lärare kan ha i beaktning i arbetet med skönlitteratur i skolan.
3.2 Forskningsfrågor
1. Hur konstruerar karaktärerna i bokserien Handbok för superhjältar genus i sin skolmiljö?
2. Hur konstruerar karaktärerna i bokserien Handbok för superhjältar genus på sin fritid?
3. Vilka skillnader kan urskiljas i karaktärernas konstruerande av genus i skolan och på fritiden, i bokserien Handbok för superhjältar?
4. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras den tidigare forskning som anses relevant för studien. Den
forskning som presenteras är peer reviewed och materialet är noggrant utvalt för att ha tydlig koppling och stark relevans till studiens forskningsfrågor och dess syfte. Avsnitten är genus som ett görande av kön, uttryck av genus i olika rum, offentligt och privat samt text, bild och dess mottagare. Denna forskning ska belysa hur människan skapar sitt genus, hur platser bär på olika normer och förväntningar på människor som vistas där och hur litteratur förmedlar information om exempelvis genusnormer som tas emot av och påverkar läsaren. Dessa delar är värdefulla pusselbitar för studiens analys.
4.1 Genus som ett görande av kön
Judith Butlers resonemang om kön innefattar två centrala kategorier vilka kan översättas till genealogi och performativitet (Butler m.fl., 2005, s. 9). Det genealogiska syftar till att kön/genus inte grundar sig i några naturliga skillnader mellan kvinnor och män (Butler m.fl., 2005, s. 9). Det performativa innebär att kön/genus bör ses som ett verb, att kön/genus inte innebär att vara utan att göra (Butler m.fl., 2005, s. 9). Performativitet trycker på att
kön/genus inte är ett färdigt tillstånd utan en aktiv process av sociala praktiker (Butler m.fl., 2005, s. 14).
Flera könsteoretiska forskare menar att kön inte är ett statiskt tillstånd hos en person, utan något som skapas hela tiden. De menar att kön är något som görs. I boken Att göra kön av Helene Thomsson och Ylva Elvin-Nowak lyfter Thomsson (2003, s. 21) att flera
könsteoretiker inte anser att människor föds kvinnliga eller manliga. Hon menar att människor föds med fysiska kroppar med olika karaktärsdrag där allmänheten valt ut en särskiljande faktor som bestämmer huruvida det är en pojke eller flicka som fötts (Thomsson, 2003, s. 21).
Judith Butler menar att det är efter detta konstaterande som själva görandet av kön påbörjas (Butler m.fl., 2005, s. 111).
Elvin-Nowak och Thomsson (2003) redogör för liknande tankar om kön som ett verb.
Thomsson ifrågasätter samhällets syn på kön som något inneboende i ens innersta identitet (Thomsson, 2003, s. 21). Hon menar att återskapandet av genusnormen att kvinnor ska vara feminina och män maskulina grundar sig i behovet av personlig bekräftelse vilken är obehaglig att leva utan (Thomsson, 2003, s. 17, 25). Begreppet genusnorm innebär med en enkel förklaring vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Elvin-Nowak (2003, s. 107) menar att barn lär sig att göra könet på rätt sätt genom att betrakta sin omvärld och lära sig vad som är flicka och vad som är pojke. Detta lärs bland annat ut genom hur karaktärer i böcker tillskrivs olika egenskaper och roller (Elvin-Nowak, 2003, s. 107). Elvin-Nowak (2003, s. 109) förklarar drivkraften bakom återskapande av genusnormer “Att göra kön på rätt sätt är väldigt viktigt för självkänslan och för känslan att vara en tillräcklig och värdig
person.”.
4.2 Uttryck för genus i olika rum - offentligt och privat
I boken Speglingar av rum: om könskodade platser och sammanhang (2005), av Tora Friberg, sammanställs forskning om hur olika platser och rum bär på olika könskodning. Friberg (2005) redogör för hur kön skapas och reproduceras på olika fysiska platser och vilka föreställningar, maktrelationer och sociala praktiker som medverkar i en sådan process.
En förklaring till att olika platser bär på olika innebörder, att de kan uppfattas som mer manliga eller kvinnliga, sträcker sig långt tillbaka i tiden. Hemmet, som tillhör den privata sfären har länge setts som den centrala platsen för kvinnan, det är hon som ansetts stå för skötsel av hemmet, barnen och familjen (Halldén, 2005, s. 179). Mer offentliga platser som bland annat arbetsplatsen har sedan lång tid tillbaka intagits av män. Friberg (1990, s. 98) lyfter att många offentliga platser är byggda av män just för män och därav kan anses manligt kodade. Det är vedertaget att männen tidigare skulle arbeta för att försörja familjen medan kvinnan tog hand om hushållet. Detta är ju inte riktigt fallet idag men uppdelningen i bland annat: kvinnor som passiva och omvårdande samt män som mer utåtriktade och aktiva finns fortfarande med oss idag, även om det är i mer uppluckrade former (Friberg, 2005, s. 11).
Med denna information skulle det kunna sägas att olika platser likt människan tillskrivs olika egenskaper utefter kön och att individen därav kan identifiera sig mer eller mindre med en plats. Det danska och norska begreppet sted som kan liknas med svenskans ord plats diskuteras av Kenneth Olwig (2000). Olwig menar att begreppet inte enbart ska ses som en fysisk plats utan även som en metafor för olika ställning i samhället. När man intar en plats knyts man också till specifika förväntningar och roller som är kopplade till platsen (Olwig, 2000).
Som beskrivits tidigare är de första skolåren en viktig social arena i identitetsutvecklingen hos barn där de lär sig att anpassa sig efter regler och normer som finns (Kåreland, 2021, s. 231).
Gunilla Halldén (2005, s. 173) talar om begreppet emplaced, vilket innebär att människan jämt och ständigt är under påverkan av en plats, att och hur individens självbild och identitet utvecklas och påverkas i relation till olika platser. Platsen kan alltså påstås vara ”laddad med”
innebörder som påverkar människan, samtidigt som människan påverkar de innebörder vi förknippar med de platsen hen befinner sig på (Halldén, 2005, s. 173).
Lena Pettersson (2005) redogör för att i organisationer där människor möts, på bland annat arbetsplatser så som skolan reproduceras traditionella genusrelationer. Hon beskriver även att dessa upprättade och väl etablerade könsordningar visat sig vara väldigt svåra och tröga att förändra (Pettersson, 2005, s. 168). Man har också kunnat urskilja att föreställningar om könsordning visar på ett stabilt mönster av kvinnlig underordning och manlig överordning (Pettersson, 2005, s. 169).
Detta avsnitt avslutas med ett citat från inledningen i boken Speglingar av rum: om
könskodade platser och sammanhang för att poängtera vikten av att även se till hur platsen, det rum där man befinner sig och den historia den bär på, kan påverka individen.
“Om vi i forskning, planering och utbildning inte frågar oss vem som skapat detta rum, vem som finansierat det, vem som byggt det, vem som använder det, hur kvinnor och män representeras, vems erfarenheter som tas tillvara, vilka ideologier som ligger bakom skapandet, vems historia som skrivs, vilket kulturarv som bevaras, så osynliggör vi och blundar för verkligheten” (Friberg, 2005, s. 10).
I denna studie tas det i beaktning vilka genusnormer som framträder och konstrueras av karaktärerna på de olika platserna skola och fritid i böckerna samt hur dessa skiljer sig åt.
4.3 Text, bild och dess mottagare
I en studie av Lars Brink (2005, s. 155–180) intervjuades elever i en årskurs 3 efter det att de hade lyssnat till boken Bröderna Lejonhjärta, vid skolundervisningens högläsning.
Huvudfokus i intervjuerna ligger på frågor om kön och identifikation. Studien visar att eleverna identifierar sig med olika karaktärer i boken beroende på vilka könskodade
egenskaper eleven kunde urskilja hos dem. Flickorna identifierade sig med, och önskade vara som, karaktärer de ansåg ha kvinnligt kodade egenskaper (Brink, 2005, s. 161–167). Dessa egenskaper kunde vara söta, snälla och svaga. Pojkarna i studien valde däremot ut karaktärer de tyckte ha manligt kodade egenskaper, såsom läskiga och starka (Brink, 2005, s. 161–167).
En observation som Brink gjorde i elevgruppen var att genus vägde tyngst när det gällde faktorer för identifikation (2005, s. 161–167). Flickorna i studien kände sig närmare kopplade till karaktären Sofia, en medelålders kvinna, än med Skorpan eller Jonathan. Eleverna
identifierade sig därmed mer med en karaktär i medelåldern av samma kön, än med en jämnårig karaktär av motsatt kön. I elevens identifiering med litterära karaktärer fanns det en tydlig koppling mellan elevens kön och karaktärens genus. Hur karaktärer framställs och vilka genusnormer de konstruerar kan därför ha betydelse. Litteratur förmedlar normer, sociala mönster och värderingar som kan påverka läsares förståelse av sig själv men också av sin omvärld (Peterson & Lach, 1990, s. 188–194). Det här inkluderar förväntningar på de olika könen, manligt och kvinnligt, utefter företeelser och egenskaper som räknas till det ena eller det andra.
Moira von Wright, professor i pedagogik, har i en textanalys av sju läromedelsböcker med fokus på jämställdhet, däribland ur ett genusperspektiv visat att de flesta texterna vilade på en bristande genuskänslighet och genusmedvetenhet (von Wright, 1998, s. 62). Enligt von Wright bidrar detta till att traditionella könsstereotyper reproduceras. Detta är något som överensstämmer med en studie som Klas-Göran Karlsson presenterar i boken Att spegla världen, läromedelsstudier i teori och praktik (2011). Han skriver att läromedelsböcker som har granskats visar en överrepresentation av män och att böckerna därav genomsyras av en manlig norm samt att det finns exempel där kvinnan nedvärderas och förlöjligas (Karlsson, 2011, s. 43). Litteraturen, däribland läromedel, som barn och unga möter bringar dem representationer av hur de kan och bör vara nu men även senare som vuxna (Peter & Lach, 1990, s. 188–194). I relationen mellan läsaren och texten, är läsaren i en underordnad ställning till litteraturen hen läser (Selander, 2011, s. 82). Läromedel i skolan behöver inte nödvändigtvis utgöras av renodlade läroböcker. Även skönlitteratur kan användas som läromedel i undervisningen, som denna studies analyserade bokserie gör.
Britt-Marie Berge (2011) var, på uppdrag från regeringen, ansvarig för en delstudie i Skolverkets Graal-projekt där uppdraget omfattades av en analys av 24 läromedelsböcker.
Avsikten med studien var att undersöka om det fanns avvikelser från värdegrunden i läroplanen. Inriktningen var på jämställdhet och det skulle i synnerhet uppmärksammas om diskriminering på grund av kön var något som förekom i böckerna (Berge, 2011, s. 158).
Studiens resultat visar bland annat på en enorm underrepresentation av transpersoner samt på en överrepresentation av män och därav manlig norm i läroböckerna. Böckernas innehåll kan därför anses diskriminerande på grund av kön som studien ämnade undersöka. I relation till denna studie redogör Berge för lärarna och skolledningen som ytterst ansvariga för att värdegrunden och däribland jämställdhet integreras i skolans undervisning. Hon lyfter även att läroböcker med tveksamt innehåll dock kan ge viktiga insikter och även nå målen om jämställdhet, så länge läraren tillsammans med sina elever tar sig an böckernas innehåll med ett par kritiska genusglasögon på (Berge, 2011, s. 174). Detta är en aspekt värd att poängtera, att även de mest stereotypa böckerna kan verka fördelaktigt i ett undervisningssammanhang.
Det är även därför analyser av litteratur, som i denna studies slag, är nödvändiga för att synliggöra eventuella problematiska delar av innehållet och därav kunna använda det i undervisningen på bästa sätt.
5. Teori
I detta kapitel redogörs det för de teorier som denna undersökning tar sitt avstamp ifrån.
Avsnitten i kapitlet är sociokulturellt perspektiv på lärande, genusteori, genus görs, genussystem, genuskontrakt och motsatsschema för könsstereotyper. Det sociokulturella perspektivet tillämpas i delar av studien där det sociala samspelet tas i beaktning. Teorierna om genus tillämpas dels för att kunna avgränsa studien genom att bland annat göra skillnad på och förklara biologiskt och socialt kön, dels för att synliggöra hur karaktärer av olika kön förhåller sig till sitt sociala kön.
5.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande
Denna undersökning kommer att utgå från ett sociokulturellt perspektiv som baseras främst på Lev S. Vygotskijs och Roger Säljös forskning om lärande.
Inom det sociokulturella perspektivet är Lev. S. Vygotskij ett välkänt namn. Vygotskij grundade det som idag kallas sociokulturellt perspektiv på socialisation och lärande. Han verkade under tidigt 1900-tal som pedagog och psykolog och har tagit fram många teorier om hur människors lärande och utveckling sker som används än idag. Vygotskij (1978) menade att människor är sociokulturella varelser som lär sig i interaktion med varandra. Han tänkte att människan tar till sig de kunskaper som finns i den sociala omgivningen först genom
interaktion med andra, för att sedan behärska och nyttja kunskapen (1978, s. 57). Vygotskij skapade en teoretisk grund där perspektivet kunde vidareutvecklas. Roger Säljö är professor i pedagogik och en välkänd forskare inom det sociokulturella perspektivet i koppling till skolan. Säljö är verksam idag och hans forskning är därför mer aktuell att fortsatt utgå från i denna studie. Säljö menar att lärande ska ses som ett brett begrepp vilket innefattar både lärandet som sker till följd av organiserad undervisning och det lärande som sker spontant i samspel med andra (2013, s. 13, 15). Vidare förklarar Säljö sin syn på det sociokulturella perspektivet som att det ska ge svar på frågor som rör hur människan tillägnar sig de
kunskaper som är skapta i ett samhälle, hur hen lär sig att tillämpa dem i olika situationer och hur dessa kunskaper lever vidare (Säljö, 2013, s. 20). Dessa kunskaper innefattar både
praktiska färdighetskunskaper och kunskaper vad gäller sociala normer och regler i den grupp som individen verkar inom. Kunskaperna förs vidare och konstrueras genom mediering.
Mediering är användandet av medierande verktyg som kan vara av fysisk, intellektuell och språklig karaktär. Vi människor fungerar som medierande verktyg för varandra när vi berättar om eller ger respons på omvärlden för en annan (Säljö, 2013, s. 37).
En viktig del i den teori som denna uppsats utgår ifrån är att lärande sker i samspel och socialisation med andra. Detta samspel sker i två olika kategorier av socialisation, primär och sekundär socialisation. Den primära socialisationen sker i den närmsta kretsen, med familj och vänner. Säljö (2013, s. 14) menar att det är i denna socialisation vi blir präglade på djupet och lär oss att uttrycka oss emotionellt och börjar bekanta oss med regler för socialt samspel.
Den sekundära socialisationen tar plats i grupper utanför den närmsta kretsen. Dessa grupper är ofta sammansättningar av individer med olika bakgrund som förs samman i en
samhällsinstitution (Gripsrud, 2002, s. 17). Den sekundära socialisationen tar vid där den
primära slutar och lär oss om vilka vi är och vilka förväntningar som finns på oss (Gripsrud, 2002, s. 17). Exempel på sammanhang för sekundär socialisation är idrottsförening, skola eller arbetsplats. Säljö poängterar att vi idag påverkas mycket av den sekundära
socialisationen i och med att vi spenderar mycket av vår tid i dessa grupper (Säljö, 2013, s.
14).
5.2 Genusteori
Genusteori handlar om hur människan, individer, blir till kvinna eller man (Hirdman, 2003).
Enligt teorin föds vi inte till man eller kvinna utan det är något människan blir genom en social process. Nina Lykke, professor i genusvetenskap (2009, s. 32) redogör för begreppet biologisk determinism som innebär att man ser skillnader mellan könen som direkt kopplade till det biologiska, de medfödda skillnaderna. Detta kan alltså sättas emot Hirdmans (2003) genusteori. I detta sammanhang blir Hirdmans (1998, s. 3) förklaring till begreppet gender, svenskans genus relevant; “gender är således ett begrepp man använder för att skilja kultur från biologi. Det är det tillskapande”
Att göra upp med stereotypa och fastlåsta föreställningar om kön är ett centralt mål för genusforskningen (Lykke, 2009, s. 9). Begreppet kön kan uppfattas rörligt eftersom genusforskningen många gånger erbjuder flera sätt att förstå sig på begreppet. På grund av detta har det varit viktigt för genusforskningen att skapa en plattform som möjliggör en diskussion om sociokulturellt kön, de vill säga genus, som något man kan skilja från det biologiska könet (Lykke, 2009, s. 9).
5.3 Genus görs
I forskningen som redogörs för i detta avsnitt används begreppet kön både för det vi menar är biologiskt och det sociala. I detta arbete används dock begreppet genus för socialt konstruerat kön och kön för biologiskt kön, just för att kunna särskilja dem. Särskiljandet är nödvändigt för denna studies ändamål.
Judith Butlers syn på genus är att biologiskt kön likväl som genus ingår i samma sociala konstruktion. Hon menar att vi valt ut specifika särskiljande drag hos den fysiska
människokroppen som i sin tur delar upp oss i binära kön och att dessa särskiljande drag därmed är socialt konstruerade (Butler m.fl., 2005, s. 10). Kön/genus utmärks av ett görande, att se begreppet som ett verb anser Butler ge oss en större förståelse för hur vi människor skapar kön/genus i alla aspekter av våra liv (Butler m.fl., 2005). Görandet av kön följer individen från födsel upp till vuxen ålder. Butler menar att vi från det att vi tilldelats identiteten flicka eller pojke återskapar normerna som är tillskrivna det könet (Butler m.fl., 2005, s. 111). Hon menar att exempelvis en flickas förkroppsligande av femininitet inte är resultatet av ett val, utan resultatet av att tvångsmässigt citera en norm (Butler m.fl., 2005, s.
111).
5.4 Genussystem
Hirdman (2003) redogör för ett genussystem som bygger på två grundläggande principer. Den första principen är isärhållandet mellan det manliga och kvinnliga könet. Med isärhållandet menas att de egenskaper som män respektive kvinnor tillskrivs är varandras motsatser, som i sin tur leder till att könen hålls isär (Hirdman, 2003, s. 66). Den andra principen är manlig överordning. Manlig överordning innebär att det är mannen och det manliga som utgör normen (Hirdman, 2003, s. 59). I detta genussystem, där mannen utgör normen, redogör Hirdman för ett maktsystem där kvinnan är underordnad mannen (Hirdman, 1988, s. 1).
Denna maktordning upprätthålls genom att dessa normer om hur kvinnor och män bör agera och vara återskapas och upprepas av samhället kontinuerligt (Hirdman, 1988, s. 1).
Detta isärhållande mellan det som anses manligt och kvinnligt kan även uppenbara sig genom mer visuella aspekter såsom färg. I studier av Fanny Ambjörnsson (2021), som är forskare och professor i genusvetenskap, redogör hon för hur olika färger anses vara manligt respektive kvinnligt kodade. I studierna, som bygger på intervjuer av barn och dess
vårdnadshavare, har färg på bland annat kläder visat sig vara en stark markör för båda parter när det gäller kön (Ambjörnsson, 2021). Könen man och kvinna visade sig tydligt tillskrivas olika färger där bland annat grön, blå och andra mörka färger ansågs maskulina medan bland annat färgerna röd och rosa ansågs feminina (Ambjörnsson, 2021, s. 21, 26–27). I hennes undersökningar visade det sig att pojkar och män tydligt tog avstånd från de färger som är feminint kodade, detta för att inte verka tillhöra det kvinnliga könet och dess låga status (Ambjörnsson, 2021, s. 61, 105).
5.5 Genuskontrakt
I det maktsystem där mannen är överordnad kvinnan menar Hirdman (2001) att man kan synliggöra något som benämns som genuskontraktet. Genuskontraktet är inte som det låter, ett köpslående av två jämnstarka parter, utan ett slags eftersträvansvärt ideal för båda könen att rätta sig efter och som framkommit av den part, mannen, som definierar den andra, kvinnan (Hirdman, 1988, s. 15). Även om genusforskare håller könen isär och belyser egenskaper som är motsatser till varandra, så analyseras det även hur de olika tillskrivna egenskaperna
samspelar och förhåller sig till varandra i genusskapandet.
Hirdman (1988, s. 15–16) menar att genuskontraktet utgörs av föreställningar om hur den ideala relationen mellan det manliga och kvinnliga könet bör vara, både på individuell- och samhällsnivå. I Hirdmans genuskontrakt återfinns det bestämmelser för sådant som arbetet där det bestäms vilket kön som ska göra vad och vilka verktyg som hör till vem (Hirdman, 1988, s. 16). Det finns även bestämmelser vad gäller utseendet, där det bestäms vilket kön som bär vilka kläder, i vilka färger eller hur långt håret bör vara hos de olika könen (Hirdman, 1988, s.
16). Hirdman (2001, s. 97) menar att det finns en “kamp mellan gott och ont” som bor inom männen. Kontraktsmannen har utrymme att antingen vara den trygga familjeförsörjaren eller krigaren och våldsutövaren. Hirdman förklarar att kvinnans roll i genuskontraktet är snävare än mannens, då kvinnan förväntas vara mannens trygga hamn och barnens ömma moder (Hirdman, 2001, s. 90–91, 123).
5.6 Motsatsschema för könsstereotyper
Det genuskontrakt som Hirdman (2001, 1988) beskriver visar på en uppdelning av egenskaper och attribut som tillskrivs vardera kön. Denna uppdelning mellan könen och dess tillskrivna egenskaper är något som även Nikolajeva redogör för i hennes motsatsschema för
könsstereotyper (Nikolajeva, 2017, s. 193, tabell 5.1). Nikolajeva har skapat ett schema med olika motsatser för att visa på egenskaper som är stereotypa för de olika könen, man och kvinna, i litterära verk (Nikolajeva, 2017, s. 193, tabell 5.1). Hon redogör för vad som menas med persongestaltning, där hon bland annat förklarar hur könsstereotyper förekommer i barnlitteraturen. Hon beskriver bland annat att det i vår kultur är det manliga/maskulina som är normen, och likt Hirdmans teorier om mannen som överordnad, det underförstått
överlägsna (Nikolajeva, 2017, s. 191–192). Motsatsschemat utgår från att manliga och kvinnliga egenskaper är varandras motsatser, det bör dock poängteras att detta inte speglar någon absolut sanning samt att det inte är omöjligt för kvinnliga karaktärer att besitta manliga egenskaper och vice versa, utan detta pekar endast på väldigt stereotypa uppfattningar.
Tabell 5.1 Schema för “kvinnliga” respektive “manliga” egenskaper (Nikolajeva, 2017, s.
193).
Män/pojkar Kvinnor/flickor
starka vackra
våldsamma aggressionshämmade
känslokalla, hårda emotionella, milda
aggressiva lydiga
tävlande självuppoffrande
rovgiriga omtänksamma, omsorgsfulla
skyddande sårbara
självständiga beroende
aktiva passiva
analyserande syntetiserande
tänker kvantitativt tänker kvalitativt
rationella intuitiva
Tabell 5.1 ovan visar på en uppdelning i egenskaper som tillskrivs respektive kön, där vissa egenskaper sätts i kontrast till varandra.
5.7 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter
Detta arbete utgår från teorier om sociokulturellt lärande och genus. Det sociokulturella perspektivet innefattar idéer om sociala sammanhang såsom primär och sekundär socialisation samt hur lärande sker. Dessa ska se till hur karaktärerna som analyseras i böckerna ingår i olika socialisationsgrupper, vilka kan ha olika normer och förväntningar på dem som ingår i den. Den sociokulturella synen på lärande ser till hur personer lär sig i samspel med andra, detta innefattar lärandet av de sociala normer som finns inom gruppen. Genusperspektivet belyser det sociala könet och hur det är något som skapas i olika handlingar. Genusskapandet präglas av isärhållandet av de biologiska könen, vilket leder till att olika förväntningarna vilar på dem. Detta gäller både egenskaper och yttre attribut, att män ska tillägna sig de som anses maskulint kodade och kvinnor de feminint kodade. Det bygger även på den manliga normen och kvinnlig underordnad, som sedan upprätthålls av individen för att passa in i samhället. I denna studie används dessa teorier i analysen av böckerna genom att se till hur karaktärerna förhåller sig till genusnormer och huruvida det kan skilja sig beroende på det sociala
sammanhang, de platser, de befinner sig i/på.
6. Metod
Detta kapitel inleds med ett förtydligande av studiens forskningsfrågor, metoder och verktyg som använts för att samla in och analysera information. Sedan följer information om vilka åtgärder som tagits för att stärka arbetets reliabilitet och validitet. Det redogörs även för forskningsetiska aspekter, arbetsfördelning, vilka urval och avgränsningar som gjorts i det som analyseras och slutligen återges handlingen i de analyserade böckerna.
Undersökningen är av kvalitativt slag och har därmed inte för avsikt att mynna ut i ett mätbart resultat. Bryman (2018, s. 454) förklarar kvalitativ forskning som “en forskningsstrategi där tonvikten oftare ligger på ord än siffror”. Ett utmärkande drag för kvalitativa undersökningar är att ta hänsyn till vilken kontext olika skeenden tar plats i (Bryman, 2018, s. 480). Detta är något som undersökningen lägger stor vikt vid, alltså inte bara att något sker utan även var och med vem.
6.1 Förtydligande av studiens forskningsfrågor
Den första forskningsfrågan Hur konstruerar karaktärerna i bokserien Handbok för
superhjältar genus i sin skolmiljö? ämnar analysera hur karaktärerna utefter analysverktyget är klädda, beter sig och vilka egenskaper de har när de befinner sig i skolan. Samt hur detta konstruerar genus, det vill säga förstärker de sociala föreställningar som finns om hur män eller kvinnor ska vara beroende på dess kön. Den andra forskningsfrågan Hur konstruerar karaktärerna i bokserien Handbok för superhjältar genus på sin fritid? ämnar analysera hur karaktärerna utefter analysverktyget är klädda, beter sig och vilka egenskaper de har när de befinner sig i den privata sfären, på sin fritid. Samt hur detta konstruerar genus, det vill säga förstärker de sociala föreställningar som finns om hur män eller kvinnor ska vara beroende på dess kön. Den tredje forskningsfrågan Vilka skillnader kan urskiljas i karaktärernas
konstruerande av genus i skolan och på fritiden, i bokserien Handbok för superhjältar? avser undersöka om det finns några skillnader i hur karaktärerna konstruerar genus på de olika platserna och vilka dessa i sådana fall är. Här analyseras alltså om karaktärerna ser ut och beter sig på olika sätt på dessa olika platser, om de beter sig på ett sätt i skolan som skiljer sig från hur de ser ut och beter sig på fritiden. Denna forskningsfråga utgör därav en jämförelse mellan resultaten på forskningsfråga 1 och 2.
6.2 Insamlings- och analysmetod
I arbetets uppstart utfördes en narrativ litteraturgenomgång. Detta innebär att ta del av litteratur som berör de områden vilka den aktuella undersökningen ska behandla (Bryman, 2018, s. 130). För att samla in data från bokserien att analysera används text- och bildanalys.
Detta för att kunna visa på nyanser i information i både text och bild när de samspelar.
Viktiga tolkningar skulle kunna utelämnas om enbart den ena eller det andra utgör källan för insamlade data.
Analysmetoden som valts är kvalitativ innehållsanalys. Bryman (2018, s. 357) menar att kvalitativ innehållsanalys är mer ett sätt för att angripa ett dokument snarare än en forskningsmetod. Detta tillvägagångssätt ska synliggöra bakomliggande teman i det som
undersöks (Bryman, 2018, s. 358). För att nå fram till ett resultat kommer det utvidgade analysverktyget i Tabell 1 nedan verka avgörande i analysen av karaktärernas konstruktion av genus på de olika platserna, skolan och fritiden. Det utvidgade analysverktyget skapade vi i vår tidigare studie Gäller genuskontraktet? En kvantitativ text- och bildanalys av bokserien Handbok för superhjältar. Analysverktyget bygger på forskning av Nikolajeva, Hirdman och Ambjörnsson om vad som anses manligt respektive kvinnligt som det redogörs för i denna studies teorikapitel.
Bryman (2018, s. 367–368) talar om begreppet kodning som är en central utgångspunkt för många undersökningar av kvalitativt slag. Denna undersökning kodar materialet utifrån analysverktyget vilket ger kodningen bättre förutsättningar att vara objektiv och stabil över tid. Analysverktyget ämnar ta upp olika aspekter i böckerna vilket ska göra analysen nyanserad. Det tar med både yttre attribut såsom färg och kläder samt olika ageranden, egenskaper och känslor. Bokseriens text och bild analyseras utifrån forskningsfrågorna vilka ämnar ta hänsyn till den kontext som karaktärerna befinner sig i. Dessa kontexter, i form av plats och dess innebörd, utgör grunden för resultatets uppdelning. Det är formuleringarna i forskningsfrågorna som avgör vad som analyseras i böckerna och dessa forskningsfrågor utformades innan analysen av böckerna inleddes.
Tabell 1 Utvidgat analysverktyg - kompletterat schema för “kvinnliga” respektive “manliga”
egenskaper utifrån Nikolajeva, Hirdman och Ambjörnsson;
Maskulint kodat Feminint kodat Blått, grönt, grått, mörka färger Rosa, rött, färgglada färger
Byxor Kjol, klänning
Våldsamma Aggressionshämmande
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Starka Vackra
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppfostran
Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla
Skyddande Sårbara
Självständiga Beroende
Aktiva Passiva
Analyserande Syntetiserande
Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt
Rationella Intuitiva
Tabell 1 ovan visar på en uppdelning av färger, kläder och egenskaper som tillskrivs respektive kön, där vissa sätts i kontrast till varandra.
6.3 Arbetets validitet och reliabilitet
Ett arbetets validitet och reliabilitet är viktigt för att inte tappa trovärdighet och kvalitet. Med god validitet menas att det som är tänkt att undersökas faktiskt är det som undersöks (Bryman, 2018, s. 465). Reliabiliteten menar Thurén (2019, s. 48) ska syfta till pålitligheten i ett arbete.
En god reliabilitet ser till att måttet är stabilt och stämmer över tid och rum. Det vill säga att yttre faktorer, såsom att andra ögon analyserar stoffet eller att analysen sker vid en annan tidpunkt, inte ska orsaka en förändring i resultatet.
Validiteten och reliabiliteten i innevarande studie har stärkts genom olika åtgärder som följer.
Analysen av böckerna utgår från ett analysverktyg med tydliga kriterier för vad som räknas som maskulint och feminint, detta gör det tydligt för både läsare och författare av arbetet angående vad som menas med manligt och kvinnligt kodade egenskaper. Två personer har analyserat både bild och text vid olika separata tillfällen, för att tolkningen av bild och text inte enbart ska vara bero på en enskild individs tolkning. Detta ska stärka resultatets
tillförlitlighet. Exempel på bilder och hur de tolkats utefter analysverktyget har tagits med i resultatet av arbetet. Det ger en större transparens gentemot läsaren för att denne ska få en inblick i hur analysen har gått till. Tolkning av bilder och dess uttryck kan vara subjektivt, det är därför viktigt att läsaren får tillgång till dessa när resultatet presenteras. Läsaren ges då möjlighet att göra en egen bedömning av resultatets giltighet. Arbetet har för syfte att förklara arbetsgången och dess verktyg så pass tydligt att undersökningen skulle kunna göras om av en utomstående och bringa samma eller liknande resultat.
Studien bygger på att tolkningar görs av böckernas bilder och text. Dessa tolkningar görs med stöd av det utvidgade analysverktygen (Tabell 1) vilket bygger på forskning inom området.
Det finns dock alltid en risk att vissa personliga tolkningar kan spela in i resultatet trots att dessa har minimerats genom att noggrant följa de teorier, perspektiv och verktyg som redovisas i studien. Att en metod valts ut för studien innebär även att andra valts bort, vilka hade kunnat synliggöra andra aspekter av verken som nu inte kommer inkluderas i just detta arbete. Den metod som valts är dock den som passar denna studies forskningsfrågor bäst.
6.4 Forskningsetiska aspekter
De forskningsetiska aspekter som anges av Vetenskapsrådet (2017) har hållits i åtanke under detta arbete. Det har dock inte gjorts några specifika tillämpningar i denna undersökning.
Däremot är vissa kriterier allmänna för all forskning och dessa har tagits hänsyn till.
6.5 Arbetsfördelning
Hela studien präglas av ett gediget samarbete. För att ge exempel på någon slags fördelning i arbetet så har Jenny bland annat arbetat mer på avsnittet “Sociokulturellt perspektiv” i bakgrundskapitlet medan Nelly arbetat mer med avsnittet “Skolans arbete med genus” i samma kapitel. Under tidigare forskning har Nelly exempelvis skrivit mer på delen “Uttryck av genus i olika rum - offentligt och privat” medan Jenny skrivit mer vid rubriken “Genus som ett görande av kön”. Många delar är däremot skrivna mycket tillsammans därför blir det svårt att göra ytterligare uppdelning av studiens arbete.
6.6 Urval och avgränsningar
6.6.1 Urval och avgränsningar av böcker
Bryman (2018, s. 496) redogör för målstyrt urval vilket innebär att man på ett strategiskt vis väljer ut det material som analyseras i en studie. Detta ger en garanti på att det utvalda materialet är relevant och nödvändigt för att besvara de forskningsfrågor studien besitter (Bryman, 2018, s. 496). Studiens forskningsfrågor ämnar behandla bokserien Handbok för superhjältar som är författad av Elias Våhlund samt illustrerad av Agnes Våhlund. Alla böcker som finns tillgängliga i bokserien har valts för analys. Dessa är Handbok för superhjältar Del 1: Handboken (Våhlund, 2017a), Del 2: Röda masken (Våhlund, 2017b), Del 3: Ensam (Våhlund, 2018a), Del 4: Vargen kommer (Våhlund, 2018b), Del 5: Försvunna (Våhlund, 2020) samt Del 6: Utan hopp (Våhlund, 2021). Att samtliga böcker analyseras är för att samla så mycket underlag som möjligt och därav få det mest rättvisa resultatet genomförbart vilket stärker studiens reliabilitet. Anledningen till att denna bokserie
analyseras har sin grund i vår tidigare studie Gäller genuskontraktet? En kvantitativ text- och bildanalys av bokserien Handbok för superhjältar. Det är av samma anledningar som
bokserien analyseras även i detta arbete. Dessa är dels att vi stött på böckerna återkommande gånger när vi själva vistats i skolmiljö, dels att böckerna är väldigt populära bland
målgruppen (6–9 år). Vi kontaktade Uppsala stadsbiblioteket för att ta del av
utlåningsstatistiken på bokserien, som bekräftade att boken lånats ut i hög grad hos dem, 8990 gånger för tillfället vilket konstant ökar. Böckerna har även tillhörande lärarhandledning vilket ger indikationer på att de är avsedda användas i skolan, detta är även något som bekräftas på bokseriens officiella hemsida där det står att böckerna har en strävan att fungera som underlag för diskussioner i skolan (www.handbokforsuperhjaltar.se).
6.6.2 Urval och avgränsning av karaktärer i böckerna
I analysen av hur karaktärerna konstruerar genus fokuseras det på några specifika karaktärer.
Dessa karaktärer är Robert, Nick och Max (manliga) samt Lisa (kvinnlig, huvudkaraktär).
Anledningen till att detta urval görs är för att dessa karaktärer tar störst plats i böckerna och befinner sig i både skolmiljö och den privata sfären i. Detta är relevant för undersökningens syfte, att se till skillnaden av olika köns genuskonstruktion i skola och på fritid. För att visa på viss variation i karaktärernas skapande av genus nämns även andra karaktärer, om än i mindre utsträckning, så som skurken Rebecka, Lisas mormor med flera.
6.6.3 Avgränsning - manligt och kvinnligt
Denna studie utgår från binära biologiska kön, man och kvinna, som kopplas samman med sociala kön, maskulint och feminint genus. Vad gäller den biologiska uppdelningen av kön speglar detta inte kön i vardaglig bemärkelse eller människors könstillhörighet, vilket skulle behöva innefatta ett större spektrum av kön. Kön är ett komplext begrepp som kan utgöras av många faktorer, vilka inte har tagits hänsyn till i definieringen av de analyserade
karaktärernas kön. Detta är en avgränsning som görs för att dels passa arbetets storlek, dels för att visa på ett tydligt resultat. I denna undersökning bestäms karaktärernas kön som man och kvinna utefter pronomen, namn och kroppsliga attribut som kan ge en indikation om biologiskt kön. Även karaktärernas skoluniform fungerar som en indikator på kön i
undersökningen. Skoluniformen finns i två uppsättningar, en med tillhörande byxor och en med kjol. Dessa plagg är enligt analysverktyget maskulint respektive feminint kodat och likt binära kön uppdelat i två. Elever utanför den fiktiva världen som bär skoluniform tilldelas ofta en uppsättning kläder utefter biologiskt kön, där flickor bär kjol och pojkar byxor. Ett antagande om biologiskt kön görs därför utifrån vilken uppsättning av kläder en karaktär tilldelats i skolmiljö.
6.6.4 Avgränsningen fritid/privat och skola/offentligt
Denna studie undersöker genuskonstruktion i skola och på fritid. Platsen skola definieras av olika faktorer. Den definieras bland annat av skolbyggnaden, men även andra platser utanför hemmet räknas in där karaktärerna har på sig skoluniform och antingen är på väg till eller från skolan. Detta val har tagits med motivationen att många scener utspelar sig på dessa färdvägar till och från skolan. Att karaktärerna rör sig på fritiden bestäms med den enkla definitionen:
när de inte befinner sig i skolan. Alltså, när karaktärerna befinner sig på en plats som inte stämmer in i ovanstående definition av skolmiljö. Detta är då karaktärerna antingen är hemma eller utan skoluniform på annan plats. Valet av denna relativt stora avgränsning för fritid beror delvis på att undersökningen intresserar sig främst för att se skillnad i konstruerat genus i skolan och i icke-skolan. Det beror även på att karaktärerna främst befinner sig tillsammans med de som ingår i deras primära socialisation när de befinner sig i miljöer utanför skolan.
Skillnaden mellan primär och sekundär socialisation, som lyfts fram i det sociokulturella perspektivet, är även en viktig aspekt i undersökningen. Detta synliggörs med dessa definitioner av platser.
6.7 Handbok för superhjältar presentation av böckerna
Bokserien Handbok för superhjältar är författad av Elias Våhlund och illustrerad av Agnes Våhlund för barn i åldrarna 6–9 år. Samtliga böcker har en tillhörande lärarhandledning skriven av Malin Wedsberg. Wedsberg har skrivit flera böcker och läromedel, däribland Livet i bokstavslandet, Barnens första bok och faktaböcker tänkta för grundskolans lägre årskurser.
Nedan följer beskrivning av böckernas handling, texten är direkt citerad från Handbok för superhjältars officiella hemsida (www.handbokforsuperhjaltar.se).
Del 1: Handboken
Lisa måste bo hos sin mormor i några månader eftersom hennes mamma jobbar i en annan
henne konstant för hennes utstående öron, och varje kväll somnar Lisa med händerna tryckta mot öronen, för att de förhoppningsvis ska sluta stå ut så mycket. En dag när Lisa, i vanlig ordning, blir jagad av killgänget rymmer hon in på biblioteket. Där, längst ner på en hylla, står en bok som liksom lyser. Lisa dras till hyllan och får fram boken som har det besynnerliga namnet "Handbok för Superhjältar" (www.handbokforsuperhjaltar.se).
Del 2: Röda masken - Vinnare av Årets barndeckare 2018!
Om man drömmer om något tillräckligt länge kommer det en dag att bli verklighet. Lisa har klarat av sitt första superhjälteuppdrag, men det känns som om hon bara drömt det. För i hennes vardag är allt som vanligt: hon vantrivs i skolan och killgänget är värre än någonsin.
De ger sig på de svagaste och mobbar alla, inklusive Lisa. Varje ledig stund läser Lisa i boken hon hittade på biblioteket, Handbok för superhjältar (www.handbokforsuperhjaltar.se).
Del 3: Ensam
"Ensam är inte stark" - Att vara superhjälten Röda Masken har förändrat allt för Lisa. Hon har fått självförtroende och vågar för första gången i sitt liv säga ifrån men i skolan hon är
fortfarande lika ensam. Om kvällarna flyger hon ut över staden och bekämpar brottslingar.
Varenda rånare och tjuv är rädda att möta superhjälten. Alla utom stadens farligaste skurk, Wolfgang. Han är inte det minsta rädd och han har svurit att fånga in Röda Masken. Kommer Lisa hinna sätta Wolfgang bakom lås och bom innan han fångar henne?
(www.handbokforsuperhjaltar.se).
Del 4: Vargen kommer
"En superhjälte får aldrig avslöja sin riktiga identitet". Stadens farligaste skurk, Wolfgang, har kidnappat borgmästaren och vill ha Röda masken i utbyte. Han har länge velat fånga Lisa, och nu verkar han ha kommit på precis hur han ska göra. Lisa vet inte vad hon ska ta sig till ska hon rädda sig själv eller överlämna sig för att rädda borgmästaren? Men hjälp dyker upp från oväntat håll. Frågan är bara om Lisa kan lita på sina nya vänner
(www.handbokforsuperhjaltar.se).
Del 5: Försvunna
"Bara de riktigt starka vågar visa sig svaga" - Det har gått en dryg månad sedan Rosenhills stora skurk, Wolfgang, hamnade bakom lås och bom. Fast det betyder inte att Lisa och Max, stadens egna superhjältar, kan ta ledigt. Fortfarande finns det några få skurkar som tror att de kan överlista superhjältarna. Men så en dag händer något som till och med Lisa och Max har svårt att lösa: Det börjar försvinna barn på nätterna. Ett efter ett försvinner spårlöst. Folk blir allt mer rädda och arga, och de undrar varför superhjältarna inte hittar barnen. Samtidigt försöker Lisa lära Nick och Robert superhjältekrafter, men inte heller det går bra (www.handbokforsuperhjaltar.se).
Del 6: Utan hopp
"Rädda människor kan bli farligare än det de är rädda för"
Rosenhill är i chock. Sju barn är försvunna och det finns inga spår efter dem. Alla är rädda, och folk blir mer och mer arga på både polisen och Röda masken. Varför gör de inget? Och vad är det för superhjälte som inte kan hitta barnen? Samtidigt kämpar Lisa med att träna Nick, Robert och Max. Sedan hon visade Handboken för sina vänner har Robert och Max lärt sig jättemycket, men det blir hela tiden fel för Nick. Vad händer om han ger upp? Och vad
händer med Lisa om hon varken hittar de försvunna barnen eller lyckas hålla ihop sitt superhjältegäng? (www.handbokforsuperhjaltar.se).
