En stor del av tidigare forskning kring digitala centralbanksvalutor (CBDC:s) har gjorts av olika centralbanker och kommitt´eer d¨ar ett stort fokus lagts p˚a de tekniska aspek-terna. Vi tar avst˚and fr˚an att ber¨ora de tekniska aspekterna, f¨orutom att e-kronan ¨ar registerbaserad, och riktar ist¨allet in oss p˚a den ekonomiska aspekten.
En ¨overgripande redovisning av eventuella implikationer f¨or penningpolitiken och mak-roekonomin vid inf¨orandet av en e-krona ges i Armelius, et al. (2018) d¨ar f¨orfattarna argumenterar f¨or att en universellt tillg¨anglig och icke-r¨anteb¨arande e-krona som ges ut enligt efterfr˚agan skulle skapa ett noll-r¨antegolv d¨ar styrr¨antans effekt f¨orsvagas. Vidare argumenterar de f¨or att e-kronan kan f˚a konsekvenser f¨or banksektorn om den kolliderar med finansiell stabilitet. En e-krona med samma karakt¨arsdrag som kontanter finner de of¨orenlig med of¨or¨andrad makroekonomisk risk och f¨orfattarna menar att en r¨anteb¨arande e-krona skulle vara en v¨ag att g˚a f¨or att d¨ampa efterfr˚agan vid behov.
BIS (2018); Meaning, et al. (2018) menar att en r¨anteb¨arande CBDC kan g¨ora pen-ningpolitik mer effektiv genom ett st¨arka genomslaget fr˚an styrr¨antan till bankernas utl˚aningsr¨anta. Armelius, et al. (2018) analyserar m¨ojligheten i ett svenskt samman-hang och finner att genomslaget de senaste 25 ˚aren har varit mindre ¨an ett till ett (1:1). En ¨okning av styrr¨antan med en procentenhet har lett till en ¨okning av bankernas utl˚aningsr¨anta p˚a 0,6 procentenheter under samma kvartal. Historiskt sett n¨ar styrr¨antan
¨okat i Sverige har utl˚aningsr¨antan allts˚a ¨okat med mindre m¨angd.
Armelius, et al. (2018) bed¨omer att med en r¨anteb¨arande e-krona kommer genomslaget av styrr¨antan till utl˚aningsr¨antan att ¨oka och vara n¨ara ett till ett (1:1). F¨orfattarna dis-kuterar ¨aven om e-kronan blir en direkt konkurrent till inl˚aning hos banker och Meaning, et al. (2018) f¨oresl˚ar att en motverkande effekt kan vara att bankerna svarar p˚a den ¨okade konkurrensen fr˚an CBDC:n genom att g¨ora det mer kostsamt att flytta tillg˚angar ut fr˚an banken. S˚adana effekter kan sakta ner genomslaget p˚a utl˚aningsr¨antan, och Armelius, et al. medger att det p˚a f¨orhand inte g˚ar att exkludera att det h¨ander i Sverige med e-kronan.
I Bank for International Settlements rapport fr˚an 2018 tas risker om bankflykter upp.
Om CBDC:n ¨ar tillr¨ackligt attraktiv kan det i, fr¨amst os¨akra tider, leda till att hush˚all
¨overf¨or stora summor fr˚an inl˚aning i bankerna till centralbanksfodringar ist¨allet. Detta kan
¨aventyra stabiliteten p˚a den finansiella marknaden om effekten ¨ar omfattande. Juks (2018) finner dock att effekten av aggregerade bankflykter kan hanteras givet en l¨amplig design p˚a e-kronan d¨ar t.ex. r¨antan varierar med tiden eller d¨ar e-kronan ges ut till allm¨anheten mot specifika tillg˚angar. Vidare finner Juks att den makroekonomiska effekten som tillkommer av bankernas ¨okade finansieringskostnad ¨ar begr¨ansad, och skulle kunna kompenseras med f¨or¨andringar i styrr¨antan.
Sveriges Riksbank (2018) har i en artikel granskat hur e-kronan kan komma att f¨or¨andra Riksbankens ramverk f¨or penningpolitik. De avgr¨ansar p˚a s˚adant s¨att att allm¨anheten har full tillg˚ang till e-kronan och att kontanter kommer forts¨atta att existera s˚a l¨ange det finns en efterfr˚agan. I artikeln analyserar de b˚ade en icke-r¨anteb¨arande och en r¨anteb¨arande e-krona. De finner att inf¨orandet av e-kronan kommer att medf¨ora en ny punkt i Riksban-kens balansr¨akning, som ¨ar allm¨anhetens tillg˚angar av e-kronan. Vidare menar de att en r¨anteb¨arande e-krona m˚aste s¨attas i enlighet med styrr¨antan f¨or att f¨orhindra att akt¨orer kan kringg˚a den. De menar att r¨antan p˚a e-kronan inte kan vara h¨ogre ¨an styrr¨antan men den kan d¨aremot vara l¨agre. Detta kan antas vara osannolikt, men d˚a risken f¨or bank-flykter ¨okar skulle detta vara en bra strategi f¨or att begr¨ansa efterfr˚agan. Dessutom kan r¨antan p˚a e-kronan, f¨orutsatt att r¨antan s¨atts p˚a en l¨amplig niv˚a, skapa en mer effektiv bankmarknad d¨ar banker blir mer bundna till att f¨orh˚alla sig till den. D¨armed menar de s˚a som andra studier fr˚an andra institutioner att en r¨anteb¨arande e-krona kommer att kunna fungera som ett penningpolitiskt instrument. (Ness´en, et al., 2018).
4. Metod och modellering
I det h¨ar kapitlet presenterar vi den metod vi anv¨ander oss av f¨or att h¨arleda v˚ar resultat-del. Vi b¨orjar med att beskriva val av metod f¨or analysen p˚a kort till medell˚ang sikt och sedan p˚a l˚ang sikt. Vidare presenterar vi hur v˚ara modeller ¨ar uppbyggda d¨ar vi b¨orjar med att presentera modellen f¨or varumarknaden, f¨oljt av IS-MP-PC-modellen och slutligen den
¨overlappande generationsmodellen.
4.1 Metod
4.1.1 Kort till medell˚ ang sikt
F¨or att unders¨oka de makroekonomiska effekterna p˚a kort till medell˚ang sikt vid inf¨orandet av en r¨anteb¨arande e-krona anv¨ander vi oss av en modifierad Keynesiansk korsmodell som vi sedan anv¨ander f¨or att h¨arleda en IS-MP-PC-modell (Investment-Saving/Monetary Po-licy/Philips Curve) anpassad f¨or en r¨anteb¨arande e-krona.
En modell som anv¨ands f¨or att analysera Keynesiansk makroekonomi i stor omfattning
¨ar den klassiska IS-LM-modellen, men den baseras p˚a ett antal antaganden som kommit under kritik, bland annat antaganden om prisregiditeter och att den inte ger utrymme f¨or f¨orv¨antningar. LM-kurvan bygger p˚a att centralbanker har en viss nominell penningm¨angd i sikte medan i verkligheten bedriver centralbanker sin penningpolitik genom att f¨olja ett inflationsm˚al. Med IS-MP-PC-modellen byter vi ut LM-kurvan och dess antaganden mot MP-kurvan vilket har ett mer realistiskt antagande om att centralbanken f¨oljer infla-tionsm˚alet. (Romer, 2000).
En annan f¨ordel ¨ar att den penningpolitiska styrregeln ¨ar ett direkt antagande om central-bankens agerande, medan LM-kurvan m˚aste f¨orst h¨arledas fr˚an analysen p˚a penningmark-naden. Med det h¨ar tillv¨agag˚angss¨attet kan vi analysera hur produktionsniv˚an p˚averkas av r¨antef¨or¨andringar p˚a e-kronan samt analysera vad som driver centralbankens besluts-tagande. (Romer, 2000).
4.1.2 L˚ ang sikt
F¨or att unders¨oka de makroekonomiska effekterna p˚a l˚ang sikt vid inf¨orandet av en r¨anteb¨arande e-krona anv¨ander vi oss av en utvidgad ¨overlappande generationsmodell (OLG) d¨ar vi integrerat innehav av en r¨anteb¨arande e-krona i ekonomins mikrofunda-ment. OLG-modellen anv¨ands ofta f¨or att analysera f¨or¨andringar i allokering av resurser
¨over individers livstid. Den grundar sig p˚a livscykel-hypotesen vilket s¨ager att individer planerar sin konsumtion och sparande ¨over sin livstid. De g¨or detta genom att spara en del av sin konsumtion i perioder f¨or att kunna konsumera mer i andra perioder n¨ar de t.ex. har en mindre inkomst. (Groth, 2016; Modigliani, 1966).