Varumarknaden

Vi kan se fr˚an det sammanst¨allda resultatet att centralbanken kan justera niv˚an av inve-steringar samt nettoexport genom att justera r¨antan p˚a e-kronan. P˚a kort sikt kommer r¨antejusteringar att p˚averka investeringar samt nettoexport. Detta p˚averkar den totala ef-terfr˚agan som kommer att justera den totala produktionen. Dessa effekter p˚averkar slutli-gen inflationen. P˚a medell˚ang sikt f¨oljer undantr¨angningseffekter som d¨ampar f¨or¨andringarna som r¨antejusteringen medf¨or. Vid medell˚ang sikt har varumarknaden funnit j¨amvikt d¨ar

produktionen motsvarar den naturliga niv˚an av produktion.

6.1.2 IS-MP-PC

Genom anv¨andandet av IS-MP-PC har vi kunnat analysera de samband och effekter som r˚ader p˚a varumarknaden mer genomg˚aende. Modellen hj¨alper ¨aven oss att knyta v˚ara resultat till v˚ara fr˚agest¨allningar. H¨ar presenterar vi mer djupg˚aende vad det ¨ar som orsakar f¨or¨andringar i inflationen, hur inflationen och r¨antan p˚a e-kronan ¨ar kopplad till produktionsniv˚an och vad som driver centralbanken beslutsfattande om e-kronans r¨anta.

Vi f˚ar i resultatet som f¨orv¨antat att justeringar av r¨antan p˚a e-kronan p˚averkar inflationen och ¨aven produktionsniv˚an p˚a medell˚ang sikt. Centralbanken kommer att str¨ava efter att s¨atta en r¨anta p˚a e-kronan som medf¨or att πt= π^∗.

V˚ara resultat av effekter p˚a varumarknaden och IS-MP-PC ¨overensst¨ammer med den Keynesianska teorin som vi har anv¨ant. Skillnaden ¨ar att vi visar effekterna p˚a varumark-naden och IS-MP-PC-modellen utifr˚an perspektivet av en r¨anteb¨arande e-krona. Det h¨ar

¨ar m¨ojligt d˚a vi antar att e-kronans r¨anta speglar styrr¨antan perfekt i normala tider vilket vi unders¨oker. Skillnaden mellan e-kronans r¨anta och styrr¨antan skulle i s˚a fall uppkomma vid behov d¨ar ett exempel ¨ar n¨ar centralbanken vill d¨ampa efterfr˚agan p˚a e-kronan f¨or att f¨orhindra bankspringningar.

Centralbanken l¨ar inte skilja p˚a sina metoder f¨or r¨antejusteringar i normala tider d˚a de f¨oljer en regel f¨or penningpolitik, utan e-kronan kommer d˚a fungera som en f¨orst¨arkning av styrr¨antan. Med detta i beaktning anser vi att v˚ara antaganden ¨ar rimliga och de leder oss till relevanta resultat. E-kronan och dess r¨anteeffekter skulle med stor sannolikhet

¨overensst¨amma mer med r˚adande makroteorin ¨an styrr¨antan d˚a den f¨ormodligen skulle ha st¨orre genomslagseffekt p˚a ekonomin.

Naturligtvis finns det en rad andra teorier och modeller som skulle vara till¨ampningsbara.

Exempel p˚a detta ¨ar avv¨agningen vi gjorde ang˚aende funktionen som best¨ammer central-bankens beslutsfattande (MP). Denna skulle ist¨allet kunna definieras utifr˚an Taylor-regeln vilket skulle g¨ora funktionen mer verklighetstrogen – och fortfarande ge samma ekonomis-ka impliekonomis-kationer (Whelan, 2020). Eftersom det ¨ar implikationerna vi studerar i slut¨andan

best¨amde vi oss f¨or att underl¨atta modelleringen genom att beh˚alla v˚ar befintliga regel.

Det skulle ¨aven vara l¨ampligt att analysera vidare hur konsumtionen p˚averkas till f¨oljd av minskade transaktionskostnader och r¨antejusteringar.

Med v˚ara avgr¨ansningar och v˚ara fr˚agest¨allningar som vi har st¨allt upp placerar vi oss i ett bra l¨age till att kunna besvara dessa enligt de befintliga teorierna och modellerna som anv¨ants i denna studie.

6.1.3 Overlappande generationsmodellen ¨

Vi l¨agger inte n˚agon stor vikt p˚a analysen av e-kronans f¨or¨andringsfaktor. Detta eftersom det underl¨attar analysen samt att nominella f¨or¨andringar i penningutbudet inte leder till reala f¨or¨andringar p˚a l˚ang sikt ¨ar ett vanligt antagande.

Den fr¨amsta effekten vi f˚ar i resultatdelen f¨or den ¨overlappande generationsmodellen ¨ar undantr¨angningen av reala tillg˚angar vid inf¨orandet av en r¨anteb¨arande e-krona i model-lens mikrofundament. Vi f˚ar att undantr¨angningen av reala tillg˚angar ¨okar i r¨antekvoten

1+r^ekr_t+1

1+rt+1 vilket vi tolkar som att ju st¨orre avkastning p˚a e-kronan relativt till avkastning p˚a reala tillg˚angar, ju fler e-kronor v¨aljer individen att h˚alla, och d˚a ju st¨orre blir undan-tr¨angningen. Eftersom vi antar att tillg˚angarna inte skiljer sig ˚at, d.v.s. att de b˚ada ¨ar riskfria och har likv¨ardig likviditet, ¨ar utfallet rimligt eftersom den nyttomaximerande individen kan ¨oka sin konsumtion om mer av tillg˚angen med relativt h¨ogre avkastning v¨aljs.

I scenariot d¨ar individen ˚atnjuter en positiv eller negativ abnormal avkastning av att h˚alla e-kronor, d.v.s. n¨ar r¨antekvoten ^1+r_1+r^ekrt+1

t+1 6= 1, f˚ar vi individens funktion f¨or sparade tillg˚angar (5.22) d¨ar m¨angden e-kronor best¨ams av individens t˚almodighet samt skillnaden p˚a avkastningen mellan tillg˚angarna. I scenariot med en normal avkastning p˚a e-kronan, d.v.s. n¨ar r¨antekvoten ¨ar lika med 1, ˚atnjuter individen samma avkastning p˚a att h˚alla e-kronor som p˚a reala tillg˚angar. I resultatet ledde det till den reducerade funktionen f¨or sparade reala tillg˚angar (5.26).

H¨ar st˚ar individen inf¨or valet av att spara reala tillg˚angar eller e-kronor d¨ar valet inte har n˚agon p˚averkan p˚a individens konsumtionsniv˚a, och d˚a nytta. Tillg˚angarna ¨ar med andra

ord perfekta substitut och vi f˚ar problem med h¨ornl¨osningar d¨ar nyttan maximeras vid valfri sammans¨attning av tillg˚angar. D˚a kapitalstocken i en period ¨ar den unga generatio-nens sparade tillg˚angar i perioden innan f˚ar vi ett ambigu¨ost resultat d¨ar kapitalstocken i en period kan anta ett v¨arde mellan 1 eller 0.

En m¨ojlig ˚atg¨ard f¨or h¨ornl¨osningen skulle kunna vara att inkorporera e-kronan i individens nyttofunktion d¨ar n˚agon slags egennytta av att h˚alla pengar skulle g¨alla. Vi kan ¨aven t¨anka oss att man skulle kunna differentiera tillg˚angar och e-kronor mer d¨ar e-kronor ˚atnjuter en slags premium, ¨ar mer likvida, eller d¨ar e-kronor beh¨ovs f¨or att g¨ora vissa transaktioner.

I v˚ar utvidgning av modellen g¨or vi ett simpelt antagande att e-kronan konsumeras f¨or nytta men vi anser att analysen fortfarande h˚aller, ¨aven med simplifierande antaganden.

Ett antagande vi inte gjorde men som skulle underl¨atta f¨or den analysen ¨ar att det finns en exogent given m¨angd e-kronor i varje tidsperiod och r¨antekvoten best¨ammer d˚a hur den m¨angden ¨okar eller minskar. Vi hade ¨aven kunna s¨atta restriktionen att r¨antekvoten inte f˚ar vara lika med ett, men vi anser det skulle vara orealistiskt d˚a ett rimligt antagande

¨ar att alla r¨antor likst¨alls med varandra under loppet av en generation.

Vidare till kapitalackumulationen leder undantr¨angda tillg˚angar till minskad tillv¨axt. I modellen ¨ar e-kronans r¨anta ett verktyg f¨or att p˚averka hur kapitalet utvecklas mellan tv˚a tidperioder och ett intressant resultat ¨ar att staten kan finansiera r¨antan p˚a olika vis. De kan antingen finansiera den med skatter f¨or den unga generationen eller med budgetunderskott.

Statens budgetrestriktion antas vara intertemporal och d˚a den inte beh¨over uppfyllas i varje tidsperiod ¨ar det m¨ojligt f¨or staten att i flera sekventiella tidsperioder finansiera e-kronan med budgetunderskott, s˚a l¨ange nuv¨ardet av framtidens int¨akter t¨acker utgifterna.

En intressant fr˚aga ¨ar varf¨or inte alla generationer l¨amnar en stor nota efter sig; ¨aven om staten ¨ar kontinuerlig b¨or beslutsfattarna existera i samma tidsperiod och maximera sin egen nytta?