Följande avsnitt ämnar redogöra för den tidigare forskning som finns inom denna studies fält – ungdomar och astrologi. I sökandet av tidigare forskning har vi haft för avsikt att sätta ungdomar i fokus, och utifrån det söka efter forskning med inriktning mot ungdomars syn och förhållningssätt gentemot olika fenomen. Forskning som valts ut har varit inriktade mot faktorer som kan påverka ungdomars attityder till astrologi samt hur olika krissituationer påverkar ungdomar och deras liv.
Under sökandets process använde vi oss av sökorden views on astrology, astrological belief, covid-19, mental health och financial crises, horoscopes, coping strategies med flera.
Sökorden valdes ut för att representera de områden som i denna studie identifierats som centrala. Samtliga sökord applicerades i relation till ungdomar. Databaserna vi använt oss av har varit Sociological Abstracts och ProQuest. Genom detta valdes tio internationella artiklar av både kvalitativ och kvantitativ art ut. Utifrån dessa artiklar kunde vi identifiera tre olika teman – ungdomar och astrologi, ungdomar och coronapandemin och ungdomar och finanskriser vilka samtliga presenteras nedan. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av den tidigare forskningen samt en diskussion kring denna studies bidrag till forskningsfältet.
2.1. Ungdomar och astrologi
Första temat under tidigare forskning har vi valt att döpa till ungdomar och astrologi. Här presenteras forskning som gjorts på ungdomars förhållande till astrologi.
Sjödin (2002:77) genomförde en studie som syftade till att ta reda på till vilken grad svenska ungdomar tror på övernaturliga fenomen, vidskepelse och annan spiritualitet. Studien var av kvantitativ karaktär och urvalet var svenska gymnasieelever mellan sexton och nitton år samt ett ytterligare urval med svenskar mellan sexton och 74 år. Data samlades in via en enkät med tretton påståenden som deltagarna fick ta ställning till med hjälp av en skala med
svarsalternativ.
Resultatet i studien visade att en stor del av deltagarna till en viss grad tror på övernaturliga fenomen. Ungefär 20% trodde på vidskepelser, psykokinesi, astrologi och reinkarnation. Mer än 50% trodde på utomjordligt liv och olika metoder för att förutspå framtiden. Tjejer trodde till större grad på olika former av övernaturliga fenomen än killar, förutom när det handlade om UFO:n. (Sjödin, 2002:78).
Lopez, Gaticales, Provido, Santelices och Arcinas (2021:351f) genomförde en kvantitativ studie som ämnade att undersöka filippinska universitetsstudenter och deras medvetna beteenderespons (eng. conscious behavioural response, CBR) gentemot astrologi på sociala medier i förhållande till demografi, stressnivå (SL) och känslighet inför Barnum-effekten (LSB). Barnum-effekten är ett psykologiskt fenomen som uppstår när individer tillskriver sig personlighetsbeskrivningar trots att beskrivningen i fråga är utformad på ett sätt som kan relatera till nästintill alla som läser den. Urvalet var ändamålsenligt och deltagarna behövde uppfylla särskilda kriterier – deltagarna behövde vara mellan 18 och 23 år gamla, studera på antingen high school eller college och ta del av astrologiinnehåll på sociala medier. Totalt deltog 406 personer i studien.
För att sammanfatta studiens resultat på ett kortfattat sätt kan man dra slutsatsen att Lopez et al (2021:361) fått fram att ju högre SL och CBR, desto högre LSB. I resultatet framgår det att de kvinnliga deltagarna hade högre SL och CBR än de manliga och därför kan de också anses ha mer LSB. Det betyder alltså att det främst är kvinnor som påverkas av det som postas om astrologi på sociala medier på grund av att de känner en hög grad av osäkerhet och låg grad av kontroll över de situationer som pandemin satt dem i. Ett samband har därmed påvisats
mellan svårighet att hantera krissituationer och benägenhet att tro på astrologi.
Rectanus (1981:1) gjorde en kvantitativ studie där syftet var att undersöka ett möjligt samband mellan ungdomars tro på astrologi och locus of control. Locus of control, eller kontrollokus, beskriver vi mer ingående i en senare del av uppsatsen, men kortfattat så handlar det om individens tro på den egna förmågan att kontrollera sitt liv i förhållande till externa faktorer. Studien gjordes på 114 psykologistudenter vid American University (Rectanus, 1981:4).
Resultatet av Rectanus (1981:12f) studie visade att ju högre locus of control en person
besitter, desto större chans är det att denne också tror på astrologi. Vidare visade även studien på att ju mer komplex en person är, desto större chans är det att de tror på astrologi. Rectanus (1981:20) fann också att kvinnor är mer benägna än män att både tro på och ha kunskap om astrologi.
Lillqvist och Lindeman (1998:204) utförde en kvantitativ studie där syftet var att undersöka ett möjligt samband mellan tro på astrologi och individens självuppfattning samt förmåga att hantera svåra livskriser. Studien innefattade i det slutgiltiga skedet 50 medverkande, varav samtliga var studenter vid ett finskt universitet. Deltagarnas resultat delades in i två grupper, där den ena gruppen utgjorde astrologistudenter och den andra psykologi- och tyskastudenter.
Någon tidigare kunskap om astrologi var inte ett krav. För att mäta deltagarnas tro på
astrologi, självbild och erfarenheter av kriser eller svåra upplevelser användes separata skalor med påståenden där deltagarna själva fick fylla i till vilken grad de kände igen sig i de olika påståendena.
Resultaten visade att exponering för astrologisk information bekräftar individens
självuppfattning. De deltagare som studerade astrologi kände sig mer självsäkra och ansåg sig ha stor tur med sig i livet. Studien visade också på att intresset för astrologin växte om
individen befann sig i en otrygg period i livet eller om denne nyligen hade gått igenom en kris. Detta för att astrologin kan erbjuda svar på frågor som de själva inte kan besvara (Lillqvist & Lindeman 1998: 206f).
Sugarman et al (2011:3) genomförde en kvantitativ studie där syftet var att undersöka
amerikanska studenters tankar och kunskaper om vetenskap och pseudovetenskap. Deltagarna fick svara på en enkät med både öppna och slutna frågor. Studien påvisade att 22% av
studenterna tyckte att astrologi inte kan anses vara helt vetenskapligt. Resultatet visade också att 29% av studenterna inte tycker att planeternas position påverkar våra liv. I linje med detta framgår även att kvinnor har en större tendens än män att tro på astrologi. Studien påvisade även att det inte finns någon koppling mellan att tro på astrologi och att vara mindre mottaglig för vetenskapliga fakta (Sugarman et al, 2011:7).
2.2. Ungdomar och coronapandemin
Det andra temat som gått att identifiera under den tidigare forskningen har vi valt att hänvisa till som ungdomar och coronapandemin.
O’Connor, Wetherall, Cleare, McClelland, Melson, Niedzwiedz och Robb (2021: 326f) genomförde i Storbritannien en kvantitativ enkätstudie i tre omgångar under covid-19 nedstängningens första sex veckor. Studien syftade till att undersöka psykisk hälsa och välbefinnande hos vuxna i Storbritannien. Studien använde sig av ett nationellt icke-sannolikhetsurval av vuxna från 18 år och uppåt. Enkäten som deltagarna svarade på var utformad som en kvotundersökning, genom vilken forskarna använde en metod för urval av kvoter. Fokus låg vid ålder, socioekonomisk ställning och region i Storbritannien. Totalt svarade 3077 individer vid den första omgången, 2742 vid den andra omgången och 2604 vid den tredje omgången (O’Connor et al. 2021: 328).
Resultatet av studien genomförd av O’Connor et al. (2021: 331) visade att ungdomar mellan 18–29 år – särskilt kvinnor –, personer med lägre socioekonomisk bakgrund och personer med redan existerande psykiska problem utgjorde gruppen av individer vars psykiska hälsa synnerligen påverkats under pandemin. Medan ensamhet och depressiva symtom förblev stabila med negativt påverkade under de tre omgångarna, minskade symtom på ångest och nivån på känslan av nederlag. Resultatet visade även att ensamhet kan bli ett mer påtagligt problem för äldre vuxna såväl som för de med mer socialt missgynnade bakgrunder vid pandemins utveckling.
I en studie av Tullius och Beukema (2021: 89f) syftar författarna att undersöka ungdomars attityder till psykisk hälsa, hjälpsökande och interventioner gällande mental hälsolitteracitet (MHL), såväl i relation till coronapandemin som i allmänhet. Mental hälsolitteracitet (eng.
Mental health literacy) definieras som ”knowledge and beliefs about mental disorders which aid their recognition, management or prevention” (Jorm, 2000: 396).
Under coronapandemin har antalet ungdomar som upplever ett försämrat psykiskt välbefinnande och svårigheter att se en framtid på grund av social isolering samt jobbiga miljöer och situationer i hemmet ökat. Trots ökningen är det få ungdomar som söker professionell hjälp för sin psykiska hälsa (Tullius & Beukema, 2021: 89f). I sin studie
designad med mixed-method genomförde författarna onlinebaserade fokusgruppsdiskussioner och intervjuer samt enkäter. De 58 deltagarna, samtliga från Nederländerna och i åldrar från 13 till 19 år, blev kontaktade online genom sociala medier med början i april 2020.
Deltagarna besvarade frågor om deras psykiska hälsa innan, under och efter nedstängningar på grund av pandemin samt frågor om deras inställning gentemot stöd för- och utbildning om psykisk hälsa. Den insamlade empirin analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk analysprocess.
Studiens resultat visade att ungdomar upplevde att psykisk hälsa och välbefinnande inte uppmärksammas tillräckligt mycket i skolan. Ungdomarna upplevde även ett stigma och negativa attityder kring stöd och behandling av psykisk hälsa både under covid-19 och i allmänhet. Resultatet visade även att ungdomarna uttryckte en vilja normalisera samtalet om psykisk hälsa, utveckla sin kunskap om psykisk hälsa och ohälsa och om hur och var man söker hjälp (Tullius & Beukema, 2021: 90). Resultatet belyser hur kunskapen om psykisk hälsa måste öka för att individer ska ha nödvändiga kompetenser att kunna hantera sina egen och andras psykiska hälsa, inte minst under coronapandemin och andra krissituationer.
Ahmadi, Cetrez, Akhavan och Zandi (2021: 3f) utförde en studie av kvantitativ
forskningsdesign med syftade att undersöka om aspekter som ålder, kön, arbetssituation och bostadsort påverkar hur individer som arbetar eller studera inom en akademisk miljö hanterat de mentala påfrestningar som covid-19 orsakat. Studien utfördes i Sverige och undersöker meningsskapande coping ur ett kulturellt perspektiv.
Författarna beskriver coping som de ansträngningar och handlingar en individ gör för att hantera påfrestande situationer. Begreppet menar även att den kultur en individ är omgiven av har en stark påverkan på hur individen förhåller sig till sådana situationer. Följaktligen
beskrivs meningsskapande coping som copingmekanismer av en mer existentiell karaktär, exempelvis kan individen dra nytta av naturen eller söka kraft inom sig själv. Studien använder även RCOPE, ett teoretiskt mätverktyg vilken används för att bedöma en skala av både användbara och skadliga religiösa hanteringsmetoder (Ahmadi et al. 2021: 4f).
Sammanlagt 277 studenter och individer anställda inom olika universitet i Sverige fick i denna studie delta i en online-baserad enkät. Enkäten baserades på en anpassad version av RCOPEs delar; mening, komfort/andlighet, kontroll, intimitet/andlighet och livsförvandling (Ahmadi et al. 2021: 6).
Studien av Ahmadi et al. (2021) visade att sekulära existentiella meningsskapande copingmetoder – oavsett kön, åldersgrupp, arbetssituation och bostadsort – var mest förekommande. Informanternas enkätsvar visade även att copingmetoder som relaterar till naturen användes mest när det gäller sekulärt existentiellt meningsskapande coping. Slutligen illustrerade studien att individer som studerar eller arbetar inom universitet i Sverige var minst benägna att använda religiösa copingmetoder för att hantera covid-19.
2.3. Ungdomar och finanskriser
Det tredje och sista temat som vi valt att framhäva ur den tidigare forskningen handlar om ungdomar inom ramen för finanskriser. Många studier har genomförts för att undersöka hur ungdomar i olika länder påverkas av och förhåller sig till de ekonomiska kriser som länder befann sig i under framför allt 2007–2008 i syfte att förstå hur ungdomar hanterar kriser.
Stein et al (2013: 202f) har med sin kvantitativa studie syftat till att undersöka olika typer av ekonomisk påfrestning och finansiella och religiösa hanteringsstrategier som rapporteras av unga vuxna på universitet i mellanvästra USA, samt att undersöka om dessa ekonomiska påfrestningar bidragit till finansiella och religiösa hanteringsstrategier, med hänsyn till studenternas rapporter om psykisk hälsa och välbefinnande.
Studiens resultat tyder på ett direkt samband mellan upplevd ekonomisk press och psykiskt välbefinnande bland universitetsstudenterna. Unga vuxna som rapporterade ett ökat behov av att genomföra ekonomiska justeringar rapporterade högre nivåer av ångest och nedstämdhet jämfört med studenter som behövde göra färre ekonomiska anpassningar. Studenter som ansåg att finanskrisen var resultatet av ett straff från Gud rapporterade högre nivåer av nedstämdhet. Studien fann inga självrapporterade användningar av positiva religiösa meningsskapande strategier för att hantera finanskrisen, men uppger att det möjligt att studenterna förlitat sig på andra former av religiös coping, exempelvis genom att söka spirituellt stöd och tillhörighet (Stein et al 2013: 207f).
Stavrianea och Kamenidou (2016: 59ff) genomförde i Grekland en kvantitativ studie som ämnade att belysa ungdomars attityder gentemot religion, kyrkan och finanskrisen. Grundat i omfattande kvalitativ och litterär forskning skapade forskarna en strukturerad webbaserad enkät. Enkäten var utformad som en sjuskalig likertskala för att mäta ungdomarnas attityder till kyrkan, religion/tro och finanskrisen. Studiens deltagare var födda mellan ungefär 1994 och 2009. Deltagarna var således mellan 18–22 år gamla. Samtliga deltagare var tvungna att vara grekiska samt komma från kristet ursprung. Studiens resultat visade att ungdomar med tillhörighet i generation z känner en betryggande tillhörighet i kyrkan i och med det
emotionella och sociala stöd som de finner i den gemenskap som religionen skapar.
2.4. Sammanfattning av den tidigare forskningen
Sammanfattningsvis har alla tidigare artiklar varit av en kvantitativ karaktär där mätningar gjorts för att få fram statistik om människans tro på astrologi och annan spiritualitet. Ingen av artiklarna har fokuserat särskilt mycket på den enskilda individen, utan intresset har tydligt varit på att få fram siffror och statistik som kan användas för att generalisera resultatet.
Dessutom har all tidigare forskning gjorts med ett psykologiskt fokus där mätningarna gjorts baserat på främst psykologiska begrepp som referensram.
I första temat som handlar om ungdomar och astrologi ville vi klargöra vilken tidigare forskning som fanns om ungdomars förhållande till astrologi delvis i Sverige, bland
ungdomar generellt och i det moderna samhället. I temat ungdomar och astrologi är samtliga artiklar överens om att det främst är kvinnor som är benägna att tro på astrologi och andra vidskepelser, där enda undantaget är tro på utomjordingar eller UFO:n. Det är dock viktigt att notera att studierna i detta tema är på den äldre sidan. Med det vill vi påpeka att resultaten gällande män och kvinnor inte nödvändigtvis är relevanta idag. Detta är däremot inget som denna uppsats kommer att lägga fokus på då den inte är av en könsjämförande karaktär. Här konstaterades också ett samband mellan svårigheter att hantera krissituationer och benägenhet att tro på astrologi. En individ som känner sig stressad, osäker eller befinner sig i en
utmanande situation tror i högre grad på astrologi eller någon form av spiritualitet. Kortfattat kan vi alltså dra slutsatsen att krissituationer kan ha en inverkan på människans tro.
Andra temat döpte vi till ungdomar och coronapandemin och här samlades forskning som gjorts på unga vuxnas psykiska hälsa under coronapandemin in. Sammanfattningsvis konstaterades i samtliga studier att ungdomar vittnar om försämrad psykisk hälsa i samband med coronapandemins utbrott. Framför allt drabbades kvinnor och personer som redan innan pandemins utbrott lidit av psykiska problem av de restriktionerna och nya bestämmelserna som efterföljde. Studierna pekar på att många ungdomar har känts sig nedstämda och i sämre skick än innan pandemin bröt ut. Studierna under detta tema bidrar även med en ytterligare bild av hur ungdomar hanterat den oro som coronapandemin orsakat, och vilka olika hanteringsmetoder som är mest förekommande.
Tredje och sista temat under rubriken tidigare forskning döptes till ungdomar och finanskriser där syftet var att utvinna information ur studier som gjorts om ungdomar i tidigare nationella och internationella kriser. Vi valde finanskriser som utgångspunkt då det är ett aktuellt problem för den moderna världen precis som coronapandemin. I temat framgick att
finanskriser har en negativ inverkan på unga människors psykiska hälsa. De kan bidra till en känsla av nedstämdhet hos de ungdomar som har begränsade tillgångar. När det kommer till religiöst stöd framgår det att ungdomar som redan tillhör en religiös gemenskap kan ta
tillflykt till sin tro och den gemenskap som ges i det religiösa rummet. De ungdomar som inte har en tidigare religiös tillhörighet uppger inte att de tagit hjälp av eller tillflykt till religion under finanskrisen, däremot kan det ha förekommit sökande efter andra spirituella stödformer.
2.5. Denna studies bidrag till forskningsfältet
Övervägande majoriteten av den tidigare forskning vi hittat har varit av en kvantitativ karaktär. Eftersom vår studie använder sig av en kvalitativ metod ser vi också en särskild nytta med vår studie i och med att den kan bidra med en djupare inblick i ett område som tidigare främst belysts i ett kvantitativs perspektiv.
Dessutom finns en mycket liten andel forskning om fenomenet inom ramen för en svensk kontext. Det närmaste vi kom en svensk studie är den från Sjödin (2002) men ingen nyare än så. Sjödins studie är dessutom kvantitativ. Det finns en risk att Sjödins (2002) resultat inte kan tillämpas på dagens unga vuxna. Även om det kan vara så att resultatet inte skiljer sig
märkvärt mellan ungdomar då och nu så finns här en möjlighet att undersöka det. Där vill vi fylla en lucka med vår forskning genom att uppdatera resultatet och sätta det i en modern kontext.
Majoriteten av den forskning vi hittat är också främst genomförd med ett psykologisk fokus.
Detta har fått oss att reflektera kring en möjlig forskningslucka om området inom sociologisk forskning. Med vår studie skulle vi i så fall påbörja arbetet med att fylla denna lucka.