Tidsspecifika faktorer

Då tidigare forskning, bland annat Timmermann (2007), kommit fram till att individen påverkas av det som är specifikt för tidsperioden behöver studiens

livscykelmodell inte representera individer från andra generationer än det urval som studerats. Det som tenderar vara specifikt för samhället idag är att individen påverkas av människor i sin omgivning, bland annat genom sociala medier. Individen vill därför äta ute på restaurang, resa och renovera huset för att visa andra att de har det gott ställt. Detta tyder på en låg grad av självkontroll där många vill tillfredsställas kortsiktigt (Thaler och Shefrin, 1981). När kortsiktig konsumtion prioriteras tenderar individen att inte ta till sig information eller ta beslut avseende pensionssparandet, då det ligger långt fram i tiden och individen hellre vill tillfredsställas på kort sikt (Trope och Liberman, 2003; Thaler och Shefrin, 1981). Vidare innebär det att individen undviker att upprätta ett pensionssparande och “pensionskontot” i ett mental accounting-perspektiv får ett litet eller obefintligt utrymme i individens ekonomi, då det är lågt prioriterat.

Då individernas ansvar för pensionssparande dessutom är större än tidigare, bland annat på grund av ökad livslängd, blir det svårt för studiens urval att efterlikna sina föräldrars strategier för pensionssparandet. Detta är något som Webley och Nyhus (2006) samt Lusardi och Mitchell (2010) menar är en vanlig företeelse vid ekonomiska beslut. Att efterlikna sina föräldrars ekonomiska beteende kan leda till en missbedömning av hur mycket som behöver sparas och när sparandet ska påbörjas.

Allt detta tyder på att respondenternas pensionssparande kan speglas av tidens låga självkontroll och att individen tenderar att underskatta hur mycket som behöver sparas till pensionen. Eftersom individen är uppvuxen med detta och att det finns i omgivningen kan det leda till att denne inte är medveten om sitt beteende. Längre fram i tiden kan individer influeras av andra aspekter i samhället som gör andra kognitiva motivationsfaktorer relevanta för pensionssparandet.

7 Slutsats

Då ansvaret för att upprätta ett eget pensionssparande är större än tidigare bör individen prioritera pensionssparandet högre och vikten av att börja spara vid en yngre ålder ökar. Denna studie avser därför att studera hur specifika händelser under livscykeln påverkar betydande kognitiva motivationsfaktorer, med hänsyn till viljan och möjligheten, avseende pensionssparandet.

Studiens livscykelmodell i jämförelse med Modigliani och Jappellis (2005) modell antyder att pensionssparandet påbörjas senare i livet. Detta beror på att studiens respondenter påverkas av specifika händelser under deras livscykel. Dessa händelser påverkar individens inkomst och konsumtion, som i sin tur har en effekt på pensionssparandet. Inkomsten är som lägst när individen studerar och har därefter en uppåtgående trend, med undantag för när individen bildar familj och eventuellt behöver vara föräldraledig eller arbeta deltid. En större familj bidrar samtidigt till en högre konsumtion, vilket leder till att möjligheten att pensionsspara minskar. När barnen blir större och så småningom flyttar hemifrån minskar konsumtionen. Samtidigt ökar inkomsten, vilket bidrar till en ökad möjlighet att pensionsspara.

Under studietiden möter den låga graden av möjlighet en lägre vilja, på grund av att det är långt kvar till pensionen. Detta innebär också att undvikandet av information och beslut är som störst. På grund av den låga självkontrollen prioriteras annat, som leder till att individen inte lägger något fokus på “pensionskontot” ur ett mental

accounting-perspektiv. När individen börjar arbeta kan viljan att pensionsspara öka

något, dock är individen fortfarande ung och de kognitiva motivationsfaktorerna påverkar fortfarande pensionssparandet negativt. Pensionssparandet kan då öka något, men inte i den utsträckning möjligheten ger utrymme till.

När individen bildar familj ökar självkontrollen och vikten av att dela upp ekonomin blir större. Dock tenderar familjen att prioriteras så högt att de kognitiva motivationsfaktorerna inte får en positiv betydelse för pensionssparandet i den utsträckning det skulle kunna, vilket medför att viljan att pensionsspara minskar.

I och med att individen blir äldre och närmar sig pensionen är graden av undvikande av information och beslut lägre än tidigare. Viljan att få en bra ekonomi som pensionär blir större och ökar pensionssparandet. Genom att barnen dessutom blir äldre och så småningom flyttar ut kan pensionssparandet prioriteras högre på grund av en ökad möjlighet. Ett större faktiskt utrymme innebär också att alternativkostnaden får mindre betydelse, då det inte längre är en fråga om att spara eller konsumera. I detta stadie påverkar studiens alla kognitiva motivationsfaktorer pensionssparandet positivt och ökar således pensionssparandet till sin högsta nivå.

Dock visar studiens resultat och analys att det finns individer som har en hög grad av självkontroll tidigt i livet, som resulterar i att de börjar pensionsspara innan de bildat familj. Dessa personer låter sig inte påverkas av livscykelns specifika händelser i lika hög grad. Detta kan bero på att de har en högre grad av vilja och inte låter möjligheten påverka pensionssparandet, till skillnad från de med en lägre grad av självkontroll.

Mental accounting samt undvikande av information och beslut tenderar att påverkas

av individens prioriteringar under livets olika stadier. Att pensionssparandet bortprioriteras kan bero på individens grad av självkontroll, vilket tyder på att det är denna faktor som har störst betydelse för pensionssparandet i denna studie. Dock är inte viljan tillräckligt hög när individen bildar familj och därför får självkontrollen inte lika stor betydelse vid denna tidpunkt. Detta stadie i livet är studiens mest omdiskuterade och antyds vara det som har störst betydelse för att pensionssparandet bortprioriteras.

För att motverka de svårigheter som individen bemöter vid bildandet av familj och att behöva spara stora summor senare i livet bör ett pensionssparande upprättas så snart individen kommer ut i arbetslivet. Summan som sparas behöver inte vara stor, det viktigaste är att skapa en rutin innan andra saker i livet inträffar som tenderar att skjuta upp pensionssparandet. För att få unga personer att ta till sig informationen krävs en obligatorisk genomgång av pensionssystemet och

betydelsen av att upprätta ett eget pensionssparande, det räcker inte med att eftersträva en generell financial literacy.