Hur  tjänas  pengar  på  värdet  för  kunden  och  vad  krävs  för  att  leverera  värde  till

Från  detta  går  det  att  sammanfatta  att  kunden  är  avgränsad  till  organisationer   inom  privat  eller  offentlig  sektor  vilka  har  någon  form  av  behov  som  är  möjligt   att  uppfylla  med  hjälp  av  en  app.  Det  är  uppfyllandet  av  något  behov  som  kunden   värdesätter  och  är  beredd  att  betala  för.  

7.3.3  Hur  tjänas  pengar  på  värdet  för  kunden  och  vad  krävs  för  att  leverera   värde  till  en  acceptabel  kostnad?  

Dessa   två   frågor   slogs   ihop   eftersom   de   dels   innehåller   ekonomiska   aspekter   vilka  inte  ingår  i  detta  arbete,  samt  att  de  i  diskussionen  gick  in  i  varandra  i  stor   grad.  

Eftersom  värdet  ansågs  ligga  i  att  identifiera  behov  hos  kunden  måste  dessa  även   verifieras  och  säljas  in  till  kunden.  För  att  enklast  göra  det  ansåg  deltagarna  att   ett  färdigt  erbjudande  med  en  fungerande  app  att  visa  och  presentera  vore  bäst.   För   att   åstadkomma   detta   krävs   dock   investerade   pengar   i   utvecklingen   av   erbjudandet   och   dess   komponenter,   däribland   appen.   Genom   att   utveckla   erbjudandet   innan   det   är   sålt   riskerar   företaget   att   lägga   pengar   på   ett   erbjudande  som  sedan  inte  går  att  sälja.  För  att  bemöta  det  och  öka  möjligheten   att   tjäna   pengar   och   leverera   värde   ansåg   deltagarna   att   en   bedömning   skulle   krävas  från  fall  till  fall  hur  långt  erbjudandet  skulle  utvecklas.  Avancerade  appar   som   kräver   större   investeringar   att   utveckla   eller   som   kräver   någon   form   av   tillgång   till   skyddad   information   hos   kunden   borde   presenteras   i   ett   tidigare   skede   för   kunden.   De   appar   som   bedöms   enklare   skulle   kunna   utvecklas   till   åtminstone  en  fungerande  prototyp  för  att  presentera.  Möjligheten  att  visa  upp   appen   och   dess   funktioner   ansågs   som   en   stor   fördel   vid   presentation   och   försäljning   till   kunden   då   det   skulle   vara   lättare   att   visa   hur   det   identifierade   behovet  uppfylls.  

Tidigt   kom   även   diskussionen   in   på   problematiken   med   att   sälja   till   den   offentliga   sektorn.   Deltagarna   hade   tidigare   erfarenheter   av   att   sälja   till   den   offentliga   sektorn   och   riskerna   som   finns   med   offentlig   upphandling.   Eftersom   alla   kunder   inom   den   offentliga   sektorn   skulle   behöva   gå   igenom   en   offentlig   upphandling  måste  de  lämna  ut  en  kravspecifikation  på  vad  de  efterfrågar  för  att   vem   som   helst   ska   kunna   få   möjlighet   att   vara   med   och   konkurrera.   Detta   innebär   att   det   identifierade   behovet   ges   bort   till   vem   som   helst   att   uppfylla.   Risken   att   någon   annan   då   skulle   kunna   uppfylla   samma   behov   till   en   lägre   kostnad  bedömdes  som  stor.  Även  om  deltagarna  ansåg  att  det  finns  möjligheter   att  gå  runt  problematiken  var  det  tillräckliga  skäl  för  att  kunder  i  den  offentliga  

sektorn   var   av   underordnat   intresse   jämfört   med   den   privata.   Problematiken   med  att  app-­‐idén  tas  av  kunden  och  presenteras  för  en  alternativ  utvecklare  som   kan   producera   den   till   lägre   kostnad   ansågs   finnas   även   inom   den   privata   sektorn  men  bedömdes  som  betydligt  lägre.  

För   att   identifiera   behov   ansågs   det   vara   viktigt   att   initialt   arbeta   aktivt   med   behovsidentifieringen.   De   anställda   i   fallstudieföretaget   ska   alltså   under   arbetstid   och   i   sin   vardag   identifiera   behov   inom   olika   verksamheter   för   att   sedan  utveckla  dessa  för  att  sedan  kunna  sälja  in  dem.  Som  exempel  togs  att  en   anställd   kanske   är   hemma   och   bygger   en   altan   när   brädorna   tar   slut.   Väl   på   brädgården  visar  det  sig  att  just  det  virket  som  behövdes  var  slut,  vilket  så  klart   är  frustrerande.  Ur  det  kan  då  behovet  hos  brädgården  av  att  kunna  erbjuda  sina   kunder  en  möjlighet  att  på  ett  enkelt  sätt  hemifrån  kontrollera  om  det  virke  som   behövs  finns  inne.  Det  bygger  då  på  att  det  finns  ett  system  för  att  hålla  koll  på   aktuellt  lager.  Appen  kan  sedan  byggas  ut  med  information  om  öppettider  med   mera.  Detta  menar  deltagarna  är  det  sätt  som  kommer  att  krävas  att  arbeta  på  då   de   ansåg   att   ett   behov   måste   kunna   tillfredsställas   för   att   kunden   ska   vara   intresserad.  

Det   är   ett   sätt   att   arbeta   för   att   identifiera   och   uppfylla   behov   hos   kunder,   det   andra   vore   att   sälja   tjänsten   att   identifiera   och   leverera   en   lösning   på   ett   känt   eller  okänt  behov.  Detta  ansågs  dock  inte  möjligt  i  ett  initialt  skede  eftersom  det   skulle  kräva  att  kunderna  ser  appar  som  ett  prioriterat  område  att  investera  i  för   att   förbättra   sin   verksamhet.   Deltagarna   ansåg   att   efterfrågan   inte   finns   i   dagsläget  för  en  sådan  tjänst  utan  efterfrågan  måste  aktivt  byggas  upp  genom  att   kontakta   kunder   med   färdiga   idéer.   Lyckas   dock   en   efterfrågan   skapas   så   att   kunderna   aktivt   börjar   söka   sig   till   företaget   så   ansågs   det   som   en   möjlig   förändring  av  verksamheten  där  kunden  kommer  med  ett  behov  eller  önskan  om   att  uppfylla  ett  behov.  

Ska   verksamheten   inriktas   på   att   leverera   appar   som   bidrar  till   någon   form   av   mervärde   till   kundernas   affärssystem   krävs   det   troligtvis   någon   form   av   samarbete   med   leverantörerna   av   dessa   system   för   att   det   ska   vara   möjligt.   Genom   att   knyta   erbjudandet   till   ett   redan   inarbetat   system   ansågs   kundens   mottaglighet  öka,  speciellt  om  det  skulle  göras  i  samarbete  med  leverantören  av   systemet.  

Kopplat   till   diskussionen   om   vem   som   är   kunden   föredrogs   företag   framför   användare/konsument   eftersom   möjligheten   att   få   täckning   för   utvecklings-­‐ kostnaderna   ansågs   större.   Företag   kan   betala   en   summa   som   täcker   kostnaderna   direkt,   alternativt   via   fortlöpande   avtal,   medan   det   inte   ansågs   finnas   några   som   helst   säkerheter   för   att   få   tillbaka   investerade   pengar   vid   försäljning  via  marknadsplatser  till  användarna.  Risken  ansågs  alltså  högre  med   att  sälja  till  konsumenter  jämfört  med  företag.  

7.4  Sammanfattning  

För   att   sammanfatta   kapitlet   består   branschen   företaget   ska   verka   i   av   producenter   av   mobila   applikationer,   där   applikationerna   fyller   ett   nyttobehov  

hos  användaren,  i  kommersiellt  syfte.  Kunden  är  företag  vilka  köper  nyttoappar   för  att  användas  antingen  inom  den  egna  verksamheten  eller  för  att  distribuera   vidare   apparna   till   slutanvändare.   Det   kunden   värdesätter   är   en   app   som   uppfyller  någon  form  av  behov,  antingen  för  företaget  eller  dess  kunder.  Genom   att   identifiera   och   utveckla   lösningar   på   olika   behov   för   att   sedan   presentera   dessa  för  kunden  ska  pengar  kunna  tjänas.  För  att  värde  ska  kunna  levereras  till   en   acceptabel   kostnad   måste   en   avvägning   göras   från   app   till   app   hur   långt   utvecklingen   kan   ske   innan   appen   säljs   in   till   kunden.   Mer   avancerade   och   resurskrävande  appar  bör  säljas  in  i  ett  tidigare  skede  för  att  inte  göra  av  med   resurser  på  ett  erbjudande  som  sedan  inte  går  att  sälja.  Mindre  resurskrävande   appar  kan  utvecklas  så  de  i  stort  sätt  är  klara  innan  de  säljs  in,  på  så  sätt  blir  det   enklare  att  visa  erbjudandet  och  övertyga  kunden.  

I   detta   avsnitt   har   den   empiriska   undersökningen   presenterats   med   bransch-­‐ definition,  branschbeskrivning  samt  en  företagsbeskrivning  med  hjälp  av  de  fyra   frågorna  från  teorin.  I  nästkommande  avsnitt  analyseras  resultatet  och  jämförs   med  det  teoretiska  resultatet.  

8.  Analys  och  resultat  

I   detta   avsnitt   analyseras   resultatet   av   den   empiriska   undersökningen   där   branschbilden  jämförs  med  det  påtänkta  företaget  och  slutsatser  dras  huruvida   det  teoretiska  svaret  fungerar  i  praktiken.  Det  leder  även  till  att  svaret  på  syftet   med   arbetet   kan   uppfyllas,   att   besvara   huruvida   konceptet   affärsmodell   kan   användas  för  att  utvärdera  ett  påtänkt  företag  i  en  komplex  miljö.  

Eftersom  det  teoretiska  svaret  redan  är  teoretiskt  förankrat  kommer  teoretiska   kopplingar   inte   göras   i   analyskapitlet.   Syftet   med   kapitlet   är   att   analysera   huruvida   de   fem   frågorna   från   tabell   4   kan   användas   för   utvärdering   av   ett   påtänkt  företag  i  en  komplex  miljö.  

8.1  Analys  av  det  empiriska  resultatet  

Här  analyseras  resultatet  av  den  empiriska  undersökningen  där  resultatet  från   vardera  fråga  utvärderas  huruvida  det  bidrog  med  något  till  det  påtänkta   företaget.  

8.1.1  Var  ska  företaget  verka?  

Behovet   av   att   kunna   avgränsa   den   komplexa   och   breda   branschen   visade   sig   redan   när   branschen   skulle   definieras   och   det   styrktes   även   när   intervjun   genomfördes   då   det   blev   tydligt   att   vissa   områden   medvetet   valts   bort.   Ett   exempel  på  detta  var  att  en  av  de  första  kommentarerna  under  intervjun  var;    

”…  vi  ska  inte  sälja  appar  för  7  kronor  styck.”  

Det  får  ses  som  att  branschen  har  tagits  i  beaktande  när  verksamheten  planerats.   En   tydlig   avgränsning   hade   gjorts   direkt   med   motiveringen   att   det   ansågs   svårare   att   bygga   lönsamhet   runt   ”7-­‐kronors-­‐appar”.   Kompetensen   inom   företaget  var  även  en  anledning  till  att  den  avgränsningen  hade  gjorts.  De  ansåg   att   appar   av   den   typen   ofta   är   nöjesappar   och   det   området   var   inte   intressant.   Även   andra   svar   tydde   på   att   kunskapen   om   branschen   fanns.   I   intervjun   kom   det   fram   att   målet   är   att   sälja   apparna   till   företag   istället   för   slutanvändarna   eftersom  de  troligtvis  efterfrågar  nyttoappar  vilket  passar  med  den  kompetens   som   finns.   App-­‐tillverkare   som   säljer   till   företag   istället   för   slutanvändare   identifierades   även   i   branschundersökningen   där   många   aktörer   arbetar   på   liknande   vis.   De   aktörer   vilka   säljer   sina   appar   till   företag   arbetade   ofta   med   någon  form  av  reklam,  PR  och/eller  marknadsföring,  ofta  även  i  samarbete  med   renodlade  reklambyråer.  Appen  i  det  fallet  blir  en  ny  kanal  för  företagen  genom   vilken   de   kan   få   ut   sitt   budskap.   Den   typen   av   appar   som   de   företagen   producerar  var  närmare  nöjeskategorin  än  nyttokategorin  varför  avgränsningen   mot  nyttoappar  troligtvis  särskiljer  det  påtänkta  företaget  från  övriga  aktörer.    

App-­‐tillverkare   som   producerar   nyttoappar   med   företag   som   kunder   var   svåra   att  finna  och  bara  enstaka  hittades.  Anledningen  till  detta  kan  vara  att  de  som  rör   sig   i   reklamindustrin   av   naturliga   skäl   syns   och   hörs   mer.   Huruvida   det   är   få   aktörer   som   erbjuder   nyttoappar   till   företag   eller   inte   skulle   kräva   en   mer  

grundlig  undersökning.  Att  så  få  kunde  finnas  är  dock  ett  intressant  resultat  då   det  skulle  kunna  vara  en  möjlighet  för  det  påtänkta  företaget.