7. EMPIRISK UNDERSÖKNING
7.3 FOKUSGRUPPSINTERVJU
7.3.3 Hur tjänas pengar på värdet för kunden och vad krävs för att leverera värde till
Från detta går det att sammanfatta att kunden är avgränsad till organisationer inom privat eller offentlig sektor vilka har någon form av behov som är möjligt att uppfylla med hjälp av en app. Det är uppfyllandet av något behov som kunden värdesätter och är beredd att betala för.
7.3.3 Hur tjänas pengar på värdet för kunden och vad krävs för att leverera värde till en acceptabel kostnad?
Dessa två frågor slogs ihop eftersom de dels innehåller ekonomiska aspekter vilka inte ingår i detta arbete, samt att de i diskussionen gick in i varandra i stor grad.
Eftersom värdet ansågs ligga i att identifiera behov hos kunden måste dessa även verifieras och säljas in till kunden. För att enklast göra det ansåg deltagarna att ett färdigt erbjudande med en fungerande app att visa och presentera vore bäst. För att åstadkomma detta krävs dock investerade pengar i utvecklingen av erbjudandet och dess komponenter, däribland appen. Genom att utveckla erbjudandet innan det är sålt riskerar företaget att lägga pengar på ett erbjudande som sedan inte går att sälja. För att bemöta det och öka möjligheten att tjäna pengar och leverera värde ansåg deltagarna att en bedömning skulle krävas från fall till fall hur långt erbjudandet skulle utvecklas. Avancerade appar som kräver större investeringar att utveckla eller som kräver någon form av tillgång till skyddad information hos kunden borde presenteras i ett tidigare skede för kunden. De appar som bedöms enklare skulle kunna utvecklas till åtminstone en fungerande prototyp för att presentera. Möjligheten att visa upp appen och dess funktioner ansågs som en stor fördel vid presentation och försäljning till kunden då det skulle vara lättare att visa hur det identifierade behovet uppfylls.
Tidigt kom även diskussionen in på problematiken med att sälja till den offentliga sektorn. Deltagarna hade tidigare erfarenheter av att sälja till den offentliga sektorn och riskerna som finns med offentlig upphandling. Eftersom alla kunder inom den offentliga sektorn skulle behöva gå igenom en offentlig upphandling måste de lämna ut en kravspecifikation på vad de efterfrågar för att vem som helst ska kunna få möjlighet att vara med och konkurrera. Detta innebär att det identifierade behovet ges bort till vem som helst att uppfylla. Risken att någon annan då skulle kunna uppfylla samma behov till en lägre kostnad bedömdes som stor. Även om deltagarna ansåg att det finns möjligheter att gå runt problematiken var det tillräckliga skäl för att kunder i den offentliga
sektorn var av underordnat intresse jämfört med den privata. Problematiken med att app-‐idén tas av kunden och presenteras för en alternativ utvecklare som kan producera den till lägre kostnad ansågs finnas även inom den privata sektorn men bedömdes som betydligt lägre.
För att identifiera behov ansågs det vara viktigt att initialt arbeta aktivt med behovsidentifieringen. De anställda i fallstudieföretaget ska alltså under arbetstid och i sin vardag identifiera behov inom olika verksamheter för att sedan utveckla dessa för att sedan kunna sälja in dem. Som exempel togs att en anställd kanske är hemma och bygger en altan när brädorna tar slut. Väl på brädgården visar det sig att just det virket som behövdes var slut, vilket så klart är frustrerande. Ur det kan då behovet hos brädgården av att kunna erbjuda sina kunder en möjlighet att på ett enkelt sätt hemifrån kontrollera om det virke som behövs finns inne. Det bygger då på att det finns ett system för att hålla koll på aktuellt lager. Appen kan sedan byggas ut med information om öppettider med mera. Detta menar deltagarna är det sätt som kommer att krävas att arbeta på då de ansåg att ett behov måste kunna tillfredsställas för att kunden ska vara intresserad.
Det är ett sätt att arbeta för att identifiera och uppfylla behov hos kunder, det andra vore att sälja tjänsten att identifiera och leverera en lösning på ett känt eller okänt behov. Detta ansågs dock inte möjligt i ett initialt skede eftersom det skulle kräva att kunderna ser appar som ett prioriterat område att investera i för att förbättra sin verksamhet. Deltagarna ansåg att efterfrågan inte finns i dagsläget för en sådan tjänst utan efterfrågan måste aktivt byggas upp genom att kontakta kunder med färdiga idéer. Lyckas dock en efterfrågan skapas så att kunderna aktivt börjar söka sig till företaget så ansågs det som en möjlig förändring av verksamheten där kunden kommer med ett behov eller önskan om att uppfylla ett behov.
Ska verksamheten inriktas på att leverera appar som bidrar till någon form av mervärde till kundernas affärssystem krävs det troligtvis någon form av samarbete med leverantörerna av dessa system för att det ska vara möjligt. Genom att knyta erbjudandet till ett redan inarbetat system ansågs kundens mottaglighet öka, speciellt om det skulle göras i samarbete med leverantören av systemet.
Kopplat till diskussionen om vem som är kunden föredrogs företag framför användare/konsument eftersom möjligheten att få täckning för utvecklings-‐ kostnaderna ansågs större. Företag kan betala en summa som täcker kostnaderna direkt, alternativt via fortlöpande avtal, medan det inte ansågs finnas några som helst säkerheter för att få tillbaka investerade pengar vid försäljning via marknadsplatser till användarna. Risken ansågs alltså högre med att sälja till konsumenter jämfört med företag.
7.4 Sammanfattning
För att sammanfatta kapitlet består branschen företaget ska verka i av producenter av mobila applikationer, där applikationerna fyller ett nyttobehov
hos användaren, i kommersiellt syfte. Kunden är företag vilka köper nyttoappar för att användas antingen inom den egna verksamheten eller för att distribuera vidare apparna till slutanvändare. Det kunden värdesätter är en app som uppfyller någon form av behov, antingen för företaget eller dess kunder. Genom att identifiera och utveckla lösningar på olika behov för att sedan presentera dessa för kunden ska pengar kunna tjänas. För att värde ska kunna levereras till en acceptabel kostnad måste en avvägning göras från app till app hur långt utvecklingen kan ske innan appen säljs in till kunden. Mer avancerade och resurskrävande appar bör säljas in i ett tidigare skede för att inte göra av med resurser på ett erbjudande som sedan inte går att sälja. Mindre resurskrävande appar kan utvecklas så de i stort sätt är klara innan de säljs in, på så sätt blir det enklare att visa erbjudandet och övertyga kunden.
I detta avsnitt har den empiriska undersökningen presenterats med bransch-‐ definition, branschbeskrivning samt en företagsbeskrivning med hjälp av de fyra frågorna från teorin. I nästkommande avsnitt analyseras resultatet och jämförs med det teoretiska resultatet.
8. Analys och resultat
I detta avsnitt analyseras resultatet av den empiriska undersökningen där branschbilden jämförs med det påtänkta företaget och slutsatser dras huruvida det teoretiska svaret fungerar i praktiken. Det leder även till att svaret på syftet med arbetet kan uppfyllas, att besvara huruvida konceptet affärsmodell kan användas för att utvärdera ett påtänkt företag i en komplex miljö.
Eftersom det teoretiska svaret redan är teoretiskt förankrat kommer teoretiska kopplingar inte göras i analyskapitlet. Syftet med kapitlet är att analysera huruvida de fem frågorna från tabell 4 kan användas för utvärdering av ett påtänkt företag i en komplex miljö.
8.1 Analys av det empiriska resultatet
Här analyseras resultatet av den empiriska undersökningen där resultatet från vardera fråga utvärderas huruvida det bidrog med något till det påtänkta företaget.
8.1.1 Var ska företaget verka?
Behovet av att kunna avgränsa den komplexa och breda branschen visade sig redan när branschen skulle definieras och det styrktes även när intervjun genomfördes då det blev tydligt att vissa områden medvetet valts bort. Ett exempel på detta var att en av de första kommentarerna under intervjun var;
”… vi ska inte sälja appar för 7 kronor styck.”
Det får ses som att branschen har tagits i beaktande när verksamheten planerats. En tydlig avgränsning hade gjorts direkt med motiveringen att det ansågs svårare att bygga lönsamhet runt ”7-‐kronors-‐appar”. Kompetensen inom företaget var även en anledning till att den avgränsningen hade gjorts. De ansåg att appar av den typen ofta är nöjesappar och det området var inte intressant. Även andra svar tydde på att kunskapen om branschen fanns. I intervjun kom det fram att målet är att sälja apparna till företag istället för slutanvändarna eftersom de troligtvis efterfrågar nyttoappar vilket passar med den kompetens som finns. App-‐tillverkare som säljer till företag istället för slutanvändare identifierades även i branschundersökningen där många aktörer arbetar på liknande vis. De aktörer vilka säljer sina appar till företag arbetade ofta med någon form av reklam, PR och/eller marknadsföring, ofta även i samarbete med renodlade reklambyråer. Appen i det fallet blir en ny kanal för företagen genom vilken de kan få ut sitt budskap. Den typen av appar som de företagen producerar var närmare nöjeskategorin än nyttokategorin varför avgränsningen mot nyttoappar troligtvis särskiljer det påtänkta företaget från övriga aktörer.
App-‐tillverkare som producerar nyttoappar med företag som kunder var svåra att finna och bara enstaka hittades. Anledningen till detta kan vara att de som rör sig i reklamindustrin av naturliga skäl syns och hörs mer. Huruvida det är få aktörer som erbjuder nyttoappar till företag eller inte skulle kräva en mer
grundlig undersökning. Att så få kunde finnas är dock ett intressant resultat då det skulle kunna vara en möjlighet för det påtänkta företaget.