Triathlon

Svenska Triathlonförbundet

Triathlon är en relativt ung idrott, den första tävlingen anordnades år 1978 på Hawaii med 14 deltagare. Triathlon växer stadigt internationellt och år 2000 hade sporten premiär i de Olympiska Spelen. Svenska Triathlonförbundet blev medlem i RF år 1995, förbundet har idag omkring 5000 medlemmar och omsätter cirka en miljon kronor (RF-statistik 2005). Enligt förbundet är asso- ciationerna till idrotten både positiva och negativa genom att den upplevs som lite mystisk och utmanande att utöva.

”Triathlon växer extra mycket i några regioner. Många tänker att triathlon är synonymt med är en återkommande tävling på Hawaii ”the Hawaii Iron man” alltså järnmannen som är ett slags kraftprov. Det är en bild som är positiv och negativ för oss. Den både attraherar till vår idrott för man vill pröva på det här mystiska och nästan ouppnåeliga. Men samtidigt avskräcker den nio av tio för ”att det är vanvett att hålla på med idrott på det där sättet.”

Genom att associationerna finns hos allmänheten kommer Svenska Triathlonförbundet arbeta med att nyttja associationerna på bäst sätt för att utveckla idrotten och dess varumärke.

”Nu får vi se vad vi landar i den här processen [med varumärket] men samtidigt vill vi bevara den här mystiken. På samma gång som vi vill kommunicera ut att vi också är en bred idrott. Det är bara att anpassa sin ambitionsnivå i sitt tävlande och tränande. I Sverige har vi bara en tävling på den långa distansen, övriga täv- lingar har betydligt kortare distanser.”

Sponsring och samarbeten

Triathlon har inte några samarbetspartners som skjuter till pengar, däremot har förbundet en spon- sor som förser dem med kläder och utrustning. Förbundet har påbörjat en process för att få in fler samarbetspartners och hoppas på att arbete ska ge resultat relativt snart ”ett av våra mål är att

hitta en samarbetspartner ganska snabbt”.

”I det här måldokumentet [Svensk Triathlon 2008 ]står att 2008 ska vi ha fyra samarbetspartners. Om vi inte når upp till det – det är inte säkert att vi gör.... men det ger en riktning i alla fall. Vi har sagt det att vi vill sätta hård press på oss nu under 2007, då ska vi ha en partner, vi har inte uttryckt detta i kronor och ören men för oss är det så att vi måste komma upp med en som ligger i en viss nivå för att det ska vara värt för oss, ett samarbete kostar ju också. Så när man talar i våra mått mätt så pratar man under tvåhundratusen kronor. Då är det egentligen inget att ge sig in i. Det är nästa golvet för oss.”

Förbundet lägger mycket energi på arbetet med samarbetspartners och ser det som en fördel att de i nuläget inte har några partners som styr arbetet. De ser också en fördel i att vara en ung idrott då de inte behöver belastas med historiska associationer; ” Vi har inte någon historia som vi behöver

sudda bort, vi är oprövade”.

Att leverera i samband med avtal är också något som förbundet har reflekterat över och menar att det ska finnas ett tagande och givande i relationen.

”...vi vill erbjuda den här produkten (triathlon) och de värden som vi har och det ska kunna användas i ett samarbete. Inte bara så att man får en tavla eller något, den tiden är förbi sedan länge. Det här friska som vi står för, det vill vi leverera och att samarbetspartner kan ta vara på det i sin organisation. Det kan till exempel handla om hur man jobbar med mål bilder, hur vi – våra aktiva jobbar med mål bilder. Det ska vara nära och långsiktiga samarbeten.”

En viktig del i relationen är, enligt Triathlon förbundet, att samarbetspartner utstrålar liknande värden som sporten; ”Vi vill ha en bra partner med ett bra rykte och gärna stå för det här med

sunt liv och glädje”. Samtidigt som sponsorerna ställer krav ”...det kommer inte längre finnas sponsorer som öppnar upp plånboken och skjuter till pengar, utan det blir mer former av samar- beten och man noga kollar vad idrotten står för och har att erbjuda”

Varumärkesarbetet

Triathlonförbundet påbörjade under hösten 2006 sitt varumärkesarbete utifrån ett processtän- kande. En avgörande faktor för att arbetet tog fart är att en person i förbundsstyrelsen arbetar pro- fessionellt med varumärkesfrågor och har därför fått i uppdrag att driva processen inom förbundet.

Förbundet menar vidare att de är ”lyckligt lottade” att de har en person inom organisationen som kan utveckla varumärkesfrågorna. Som litet förbund konstaterar de också att den kompetensen är värd mycket och att mindre förbund kan ha svårt att komma igång då de saknar varumärkeskom- petensen.

”Den idrottsliga kompetensen fi nns hos förbunden men jag tror inte att vi har…jag skulle aldrig ha kunnat dra igång den här processen med varumärkesarbete med min bakgrund. Utan det görs av en annan person i styrelsen. Det mera en slump att hon har en bakgrund för detta och är med i vår styrelse. Men generellt tror jag kompetensen defi nitivt inte fi nns i de små förbunden. Vi kan idrott till 110 procent men de här frågorna är vi inte bra på.”

Det praktiska varumärkesarbetet började med ett samtal där målet var att identifiera vad triathlon står för och inte står för.

”Vid första träffen ingick lite olika kategorier av människor som håller på med idrotten på olika nivåer och med olika kopplingar. Detta för att ta reda på vad triathlon är och vad det inte är. Sedan jobbar de professionella vidare med detta underlag och tar fram ett förslag till varumärkeslöftet som vi ska erbjuda.”

Svenska Triathlonförbundet tror och hoppas att deras arbete ska bära frukt. De har satt upp kon- kreta och mätbara mål att till år 2007 ha en samarbetspartner. År 2008 är målet att fyra partners ska vara kopplade dem. Enligt förbundet skulle de inte ha lagt ner tid och energi på arbetet om det inte skulle generera något; ”Om vi inte trodde att det skulle fungera hade vi inte lagt ner någon

energi på det. För det finns så mycket annat vi kan göra. Just nu går det åt mycket energi till att bygga det här snickeriet…” Förbundet menar att idrottsrörelsen allt mer kommer att behöva

tänka på varumärkesarbetet; ” Framöver kommer allt högre krav ställas på idrotterna och att

vi levererar tillbaka…” Med det menar förbundet att det även är viktigt att tänka nytt vad gäller

samarbeten och att de själva tar tag i frågorna och inte låter sig styras av kommersiella intressen.

”Idrottsrörelsen som helhet behöver ett stöd i det här arbetet. Det krävs att vi gör en ordentlig hemläxa i första steget och att vi därvid lär oss vilka värden som idrotten totalt sitter på, både gemensamt och som enskilda idrotter. Det här med sponsring och samarbete består 90 procent av tradition och det fi nns inget nytänk i detta, det är känslan i alla fall. Risken är att det är många företag som kommer och roffar åt sig…… Och där kan vi ju vara på framkant om vi gör hemläxan och ta reda på vad vi står för något som vi sedan kan gå ut med för att göra pengar helt enkelt och kommersialisera...”

Sammanfattning

Nuläge

”Verksamhetsdrag”

Samarbeten/Sponsring

• Måldokument med fyra samarbetspartners 2008 • Iteration i samarbetet • Samarbeten ska vara värderingsbaserade

• Professionellt varumärkesar- bete viktigt. Påbörjades 2006 och drivs genom styrelsen

✓ Konkreta mål, en sponsor 2007

✓ Aktivt samarbetes - och varumärkesarbete

✓ Tänk nytt! Var själv i framkant

✓ Kompetens viktigt – en person i styrelsen driver frågan

✓ Identifiera nuläge – vad står sporten för?

✓ Sätt upp konkreta mål

Varumärkesarbete

Figur 4.10: Sammanfattning Svenska Triathlonförbundet

Triathlonklubb

Triathlonklubben startades för elva år sedan, har cirka 150 medlemmar och är en av fem klubbar i Stockholmsområdet. Enligt respondenten är triathlon en livsstilsport där uppfattningen ibland är att ”triathleter är allvarligt störda” eftersom de ägnar sig åt en extrem idrott. Idrotten är som tidigare nämnts en ung idrott och de skapar en vi- känsla, enligt klubben, som resulterar i att ”alla

känner alla”.

Samarbeten och sponsring

Ett antal företag sponsrar i nuläget klubben där det handlar om att medlemmarna får olika mervär- den. Ofta är det rabatter på olika produkter som exempelvis ”proteinbars”. Det förekommer ingen sponsring som innebär ”rena pengar” för klubben och de kontakter som finns med sponsrande företag är tagna genom klubbstyrelsen. Klubben menar att intresset från omvärlden är ganska svagt och att de själva får ta initiativ och kontakta med sponsorn, inte tvärtom. Klubben tror att det beror på att triathlon inte syns i media; ” Vi har fina tävlingar men de uppmärksammas inte

och då är det ingen som bryr sig. Vi får ingen tv-tid och det är ett enormt media brus och vi är en liten idrott”. Klubben menar att på grund av att idrotten inte uppmärksammas blir resultatet ”syns man inte så finns man inte”.

Varumärkesarbetet

Utmaningen för idrotten är, enligt respondenten, att triathlon behöver arbeta mer för att locka till sig motionärer. Lyckas triathlon blir idrotten bredare och mer attraktiv, menar respondenten.

”Folk tror att man behöver vara superman för att utöva triathlon och därför har vi svårt att attrahera motionärer. Motionärer drar sig ofta från simningen, då många upplever det som obehagligt att simma i öppet vatten. Men det fi nns exempel på att

det går att lyckas med att blanda motionärer och elitutövare. I Tyskland genomförs tävlingar med motionärer och elit och en sådan tävling hade nyligen runt sextusen deltagare.”

Ett sätt att öka idrottens attraktivitet och göra den mer ” folklig” anordnar klubben lättillgängliga evenemang som exempelvis triathlon tävlingarna på Djurgården i centrala Stockholm.

Sammanfattning

Nuläge

”Verksamhetsdrag”

Samarbeten/Sponsring

• Att på sikt få sporten mer synlig i media, - underlättar arbete med sponsorer

• Attrahera fler motionärer och bredda sporten

✓ Idag ger klubbens sponsorer mervärden till medlemmar som rabatter på utrustning mm.

✓ Öka tillgängligheten till sporten

✓ ”Folkliga” evenemang – Triathlon tävling på Djurgården, Stockholm

Varumärkesarbete

Figur 4.11: Sammanfattning Triathlonklubb