Trovärdighet

ge en rättvisande bild. Men även om flera artikelförfattare har kommit fram till samma analys eller slutsats, vilket ger extra djup och stöd för de argument och resonemang som lyfts fram i denna uppsats.

3.6 Bearbetning av data

De semistrukturerade intervjuer som genomförts transkriberades kort efter att de genomfördes. Detta för att återge en så rättvisande bild som möjligt, även om intervjun fanns inspelad, men även för att det skulle förvandlas till text så snabbt som möjligt. Enligt Alvehus (2013) är själva förvandlingen av intervjun till text det första steget i tolkningsprocessen, vilken i sin tur blir den empiri och data som analyseras och dras slutsatser kring.

Det empiriska materialet har sammanställts noggrant med hjälp av kodning, för att uttömma det maximalt men även för att lättare kunna analysera och koppla de olika intervjuerna till varandra. Detta har genomförts med hjälp av marginalmetoden, som Aspers (2011) menar kräver utskrivet empiriskt material som gås igenom med hjälp av ett kodschema. Kodschemat innehåller information om koder som representeras av en viss färg eller ett mönster (Aspers, 2011). De koder som använts i de intervjuer som

genomförts med ingenjörerna har färgkodats utifrån rubrikerna psykosociala belöningar (som innefattat ledarskap och frihet under ansvar), monetära belöningar, icke monetära belöningar (innefattar bland annat kompetensutveckling och flextid), inre motivation (medarbetarengagemang, meningsfullt samt stress innefattas här), arbetsgivarvarumärke, varierande arbetsuppgifter och samarbeten samt utifrån ett negativt

arbetsgivarvarumärke.

Kodningen av intervjuerna med personalkonsulterna samt handlingsplanen, det vill säga dokumentet, skedde på liknande sätt. Där utgick kodningen från rubrikerna politik, kompetensutveckling, omvärldsanalys, behålla kompetens, arbetsgivarvarumärke, attrahera kompetens, samarbete, medarbetarengagemang samt kommunikation.

3.7 Trovärdighet

Enligt Bryman och Bell (2013) måste fyra kriterier uppfyllas för att en studie ska upplevas trovärdig. Dessa kriterierna är: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt

36 konfirmering. Även Yin (2007) belyser fyra kriterier som viktiga, vilka några av dem motsvarar de som Bryman och Bell (2013) listar. De kriterier som Yin (2007) anser är viktiga är begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet samt reliabilitet. Dessa är särskilt viktiga att utgå från vid genomförandet av en fallstudie (Yin, 2007).

3.7.1 Tillförlitlighet - Intern validitet

En av de aspekterna vars en studie anses vara tillförlitlig är när alla respondenter som deltar i intervjun, får ta del av resultatet samt att forskningsregler som finns efterföljs (Bryman & Bell, 2013). Med utgångspunkt i detta har studiens respondenter fått ta del av det empiriska materialet som de har bidragit med. Detta har möjliggjort ett

säkerhetsställande gällande huruvida det empiriska materialet tolkats korrekt.

Den interna validiteten blir aktuell vid analysen av data enligt Yin (2007). Med hjälp av kodningen och respondenternas godkännande av det empiriska insamlade materialet gavs möjlighet att argumentera, jämföra verklighetsuppfattningar med varandra samt se nya mönster och förklaringar. Enligt Yin (2007) är dessa möjligheter en stor del inom den interna validiteten.

3.7.2 Överförbarhet - Extern validitet

Överförbarhet är ytterligare en aspekt som ska belysas för att studien ska upplevas trovärdig enligt Bryman och Bell (2013). Med överförbarhet menas det att studien ska kunna gå att appliceras och återskapas i en annan miljö (Bryman & Bell, 2013). Då denna studie enbart är fokuserad på en kommun belägen på landsbygden finns en svårighet i att kunna förflytta denna till en annan miljö. Genom att tydligt ha redogjort för faktorer och kännetecken gällande kommunen i fråga som en förhoppning till att bidra till en

igenkänningsfaktor. Läsaren har även tillgång till hur studien har genomförts, både gällande intervjuer och fallstudie. Detta kan enligt Bryman och Bell (2013) bidra till en större möjlighet till överförbarhet.

Överförbarhet går att likställa med extern validitet (Bryman & Bell, 2013). Extern validitet är enligt Yin (2007) en generalisering av studiens slutsatser. Denna bemöts i studien på samma sätt som överförbarheten.

37 3.7.3 Begreppsvaliditet

Begreppsvaliditeten sker i insamlingen av data samt i sammanställningen av studien enligt Yin (2007). Det som ska göras i datainsamlingen för att begreppsvaliditet ska råda är att flera olika källor finns gällande belägg och empiri samt att en beviskedja ska skapas (Yin, 2007). Genom att en fallstudie samt flertalet intervjuer ligger till grund för empirin samt genom att både artiklar och litteratur var utgångspunkten för analysen uppfyller studien denna del. I sammanställningen av studien belyser Yin (2007) att det är viktigt att låta nyckelinformanter läsa igenom arbetet. Detta har kommunens personalavdelning samt intervjupersonerna fått möjlighet till. Genom att möta detta upplevs studiens begreppsvaliditet som god.

3.7.4 Pålitlighet – Reliabilitet

Om all den information som studien bygger på är tillgänglig för den som läser upplevs studien pålitlig (Bryman & Bell, 2013). På så vis kan läsaren ha större tilltro till att det som står och benämns i studien faktiskt stämmer överens med verkligheten och om denna information blir kritiskt granskad ökar det pålitligheten (Bryman & Bell, 2013). Genom studiens gång har handledare och berörd kommun haft möjlighet att kritiskt granska informationen och innehållet, vilket bidragit till en högre pålitlighet.

Reliabilitet är Yins (2007) motsvarighet till Brymans och Bells (2013) pålitlighet. Genom en noggrann dokumentation genom hela studiens gång ska detta enligt Yin (2007) skapa reliabilitet. Genomförs studien på exakt samma kommun och respondenter samt utifrån samma teoretiska referensram ska det generera samma resultat (Yin, 2007). Därför har studiens genomförande noggrant dokumenterats för att möta reliabiliteten.

3.7.5 Konfirmering

Med konfirmering menar Bryman och Bell (2013) objektivitet. Det förväntas alltså att författarna till studien inte medvetet analyserar och undersöker utifrån personliga uppfattningar eller från det teoretiskt grundande ändamålet (Bryman & Bell, 2013). Det empiriska materialet som ligger till grund för studien har tolkats av dess författare, vilket har gjort att en fullständig objektivitet inte har uppnåtts. Det finns även en risk gällande att intervjuareffekten har påverkat materialet. Med intervjuareffekten menas att