Anon., Forhandlingerne ved de skandinaviske naturforskeres 14. møde i Kjøbenhavn den 4–9 juli 1892 (Köpenhamn, 1892).
Anon., Förhandlingar vid det 15:e skandinaviska naturforskarmötet i Stockholm den 7—12 juli 1898 (Stockholm, 1899).
Anon., Svenska hydrografisk-biologiska kommissionens skrifter 1 (Stockholm, 1903).
Adler, Antony, ”The ship as laboratory: Making space for field science at sea” Journal of the history of biology (2014).
- 101 -
Anderson, Katharine & Rozwadowski, Helen (red.), Soundings and crossings: Doing science at sea, 1800–1870 (Sagamore Beach, 2016).
Aronsson, Peter, Fagerlund, Solveig & Samuelson, Jan, Nätverk i historisk forskning – metafor, metod eller teori? (Växjö, 1999).
Axelson, Maximilian, Ett nordmannatåg: Sju sånger om Vega och dess män (Karlskrona, 1880).
Beckman, Jenny, Naturens palats: Nybyggnad, vetenskap och utställning vid Naturhistoriska riksmuseet 1866–1925 (Stockholm, 1999).
Bedoire, Fredrik & Thullberg, Per, Stockholms universitet 1878–1978 (Uppsala, 1978).
Bergwik, Staffan, Svensk snillrikhet?: Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800–2000 (Lund, 2014).
⸻, Kunskapens osynliga scener: Vetenskapshistorier 1900–1950 (Göteborg, 2016).
Bernhard, Carl Gustaf, Kristineberg Marine Biological Station (Stockholm, 1989).
Bont, Raf de, Stations in the field: A history of place-based animal research, 1870–1930 (Chicago, 2015).
Cleve, Per, Ekman, Gustaf, Hjort, Johan & Pettersson, Otto, Skageracks tillstånd under den nuvarande sillfiskeperioden (Göteborg, 1897).
Corten, Ad, ”A proposed mechanism for the Bohuslän herring periods”, ICES Journal of Marine Science (1999).
Crawford, Elisabeth, Arrhenius: from ionic theory to the greenhouse effect (Canton, 1996).
Crawford, Elisabeth & Svansson, Artur, Neptun och Mammon: Otto Petterssons brev till Gustaf Ekman, 1884–1929 (Göteborg, 2003).
Curry-Lindahl, Kai, Våra fiskar: Havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa (Stockholm, 1985).
Deacon, Margaret, Scientists and the sea 1650–1900: A study of marine science (Aldershot, 1997).
Ekerholm, Helena, Grandin, Karl, Nordlund, Christer & Schell, Patience (red.), Understanding field science institutions (Sagamore Beach, 2017).
Ekerholm, Helena, ”Keeping a House for Science: Sofia Kristensson as Matriarch and Gatekeeper at Kristineberg Zoological Station as a Scientific Household, 1877–1892”, Science in Context (2015).
Ekman, Fredrik, Om hafsvattnet utmed bohuslänska kusten (Stockholm, 1870).
⸻, Den svenska hydrografiska expeditionen år 1877: Under ledning av F.L. Ekman, Första afdelningen (Stockholm, 1893).
Ekman, Gustaf, Hydrografiska undersökningar vid Bohuskusten (Göteborg, 1880).
Ekström, Anders, Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar (Stockholm, 1994).
Eriksson, Gunnar, ”Motiveringar för naturvetenskap: en översikt av den svenska diskussionen från 1600-talet till första världskriget” Lychnos (Uppsala, 1972).
⸻, Kartläggarna: Naturvetenskapens tillväxt och tillämpningar i det industriella genombrottets Sverige 1870–1914 (Umeå, 1978).
- 102 -
⸻, Naturligtvis: Uppsatser om natur och samhälle tillägnade Gunnar Eriksson (Umeå, 1981).
Eriksson, Nils, ”I andans kraft, på sanningens stråt…” De skandinaviska naturforskarmötena 1809–1936 (Göteborg, 1991).
Erlingsson, Steindór, ”The Plymouth Laboratory and the institutionalization of
experimental zoology in Britain in the 1920s” Journal of the History of Biology (2009).
Fonselius, Stig, Oceanografi (Stockholm, 1974).
⸻, ”History of hydrographic research in Sweden”, Proc. Estonian Acad. Sci. Biol. Ecol.
(2001).
⸻, ”Hydrographical investigations in the Baltic Sea area before the founding of ICES”, ICES Marine Science Symposia (2002).
Friedman, Robert, Appropriating the weather: Vilhelm Bjerknes and the construction of a modern meteorology (Ithaca, 1989).
Frängsmyr, Tore, ”Nordenskiöld och polarforskningen – den idéhistoriska bakgrunden”
Ymer (Stockholm, 1980).
⸻, Vetenskapsmannen som hjälte: Aspekter på vetenskapshistorien (Stockholm, 1984).
⸻, Paradiset och vildmarken: Studier kring synen på naturen och naturresurserna (Stockholm, 1984).
Gieryn, Thomas, ”Boundary-Work and the demarcation of science from non-science:
strains and interests in professional ideologies of scientists”, American Sociological Review (1983).
⸻, Cultural boundaries of science: Credibility on the line (Chicago, 1999).
Grandien, Bo, Rönndruvans glöd: Nygöticistiskt i tanke, konst och miljö under 1800-talet (Stockholm, 1987).
Gunneriusson, Håkan, Det historiska fältet: Svensk historievetenskap från 1920-tal till 1957 (Uppsala, 2002).
Hasselberg, Ylva & Petersson, Tom (red.), "Bäste broder!": Nätverk, entreprenörskap och innovation i svenskt näringsliv (Hedemora, 2006).
Hickling, Charles & Lancaster Brown, Peter, Haven: Fakta och forskning (Stockholm, 1981).
Höglund, Hans, ”Bohusläns sillperioder” Vikarvets årsbok 1974–1975 (Lysekil, 1975).
Inger, Göran, Svensk rättshistoria (Malmö, 1997).
Jakobsson, Jakob, ”ICES and the problem of overfishing” ICES Cooperative Research Report (2003).
Jasanoff, Sheila (red.), States of knowledge: The co-production of science and the social order (London, 2004).
Joerges, Bernward & Nowotny, Helga (red.), Social studies of science and technology (Boston, 2003).
Johansson, Hanna Sofia, Demokrati på delegation: Lokalisering av det svenska kärnavfallet (Göteborg, 2008).
Karlqvist, Anders (red.), Nätverk: Teorier och begrepp i samhällsvetenskapen (Stockholm, 1990).
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden (Stockholm, 1997).
- 103 -
Liljeqvist, Gösta, High latitudes: A history of swedish polar travels and research (Stockholm, 1993).
Lindroth, Sten, Uppsala universitet 1477–1977 (Uppsala, 1976).
Matthäus, Wolfgang, ”Germany and the investigation of the Baltic Sea hydrography during the 19th and early 20th century” Meereswissenschaftliche Berichte (2010).
Mills, Eric, The fluid envelope of our planet: How the study of ocean currents become a science (Toronto, 2009).
⸻, Biological oceanography: An early history 1870–1960 (Toronto, 2012).
Munthe, Henrik, Den svenska hydrografiska expeditionen år 1877: Under ledning av F.L.
Ekman, Afdelningen III (Stockholm, 1894).
Murray, John (red.), Report of the sixth International Geographical Congress (London, 1896).
Møller Christensen, Jørgen, Fiskar i Nordsjön (Stockholm, 1977).
Nordlund, Christer, Det upphöjda landet: Vetenskapen, landhöjningsfrågan och kartläggningen av Sveriges förflutna, 1860–1930 (Umeå, 2001).
⸻, ”Motiv för vetenskapshistoria: Civilisationsdiagnos, vetenskapsanalys och kunskapsöversättning” Lychnos (Uppsala, 2012).
Olausson, Lennart (red.), Idéhistoriens egenart: Teori- och metodfrågor inom idéhistorien (Stockholm, 1994).
Opitz, Donald, Bergwik, Staffan & Tiggelen, Brigitte van (red.), Domesticity in the making of modern science (Hampshire, 2016).
Pettersson, Anna, ”Den internationella utforskningen af de nordiska hafven”, Ymer (Stockholm, 1904).
Pettersson, Otto & Ekman, Gustaf, Grunddragen af Skageracks och Kattegats hydrografi enligt den svenska vinterexpeditionens 1890 iakttagelser samt föregående arbeten å deltagarnes vägnar redigerad (Stockholm, 1891).
⸻, Om det hydrografiska tillståndet i Bohusläns skärgård vid tiden för vinter-sillfiskets upphörande 1878, 1890 och 1891 (Stockholm, 1892).
⸻, Ytvattenobservationer i Skagerack och Nordsjön under vintern 1891–92 (Stockholm, 1892).
⸻, Hydrografiska observationer i Kattegat vid början af september månad 1891 (Stockholm, 1892).
⸻, Förslag till en internationell hydrografisk undersökning af Nordsjö- och Östersjö-området under 1893–1894 (Stockholm, 1892).
⸻, De hydrografiska förändringarna inom Nordsjöns och Östersjöns område under tiden 1893–1897 (Stockholm, 1897).
Pettersson, Otto, Den svenska hydrografiska expeditionen år 1877: Under ledning av F.L.
Ekman, Andra afdelningen (Stockholm, 1893).
⸻, ”A review of Swedish hydrographic research in the Baltic and the north seas”, Scottish Geographical Magazine (1894).
⸻, ”Om systematisk hydrografisk och biologisk undersökning af Europas haf, innanhaf, och djupa sjöar”, Ymer (Stockholm, 1899).
⸻, ”Gustaf Ekman och havets utforskande”, Ymer (Stockholm, 1927).
⸻, En självbiografi (Göteborg, 1938).
- 104 -
Priebe, Janina, Greenland´s future: Narratives of natural resource development in the 1900s until the 1960s (Umeå, 2017).
Radziejewska, Teresa, Schubert, Hendrik & Snoeijs, Pauline (red.), Biological oceanography of the Baltic sea (Dordrecht, 2014).
Rothblatt, Sheldon & Wittrock, Björn (red.), The European and American university since 1800: historical and sociological essays (Cambridge, 1993).
Rozwadowski, Helen, The sea knows no boundaries: A century of marine science under ICES (Köpenhamn, 2002).
Schwach, Vera, Havet, fisken og vitenskapen: Fra fiskeriundersøkningar til havforskningsintitutt 1860–2000 (Oslo, 2000).
Segerstedt, Torgny, Uppsala stads historia: Universitetet i Uppsala 1852 till 1977 (Uppsala, 1983).
Simojoki, Heikki, The history of geophysics in Finland 1828–1918 (Helsingfors, 1978).
Smed, Jens & Ramster, John, ”Overfishing, science, and politics: The background in the 1890s to the foundation of ICES”, ICES Marine Science Symposia (2002).
Smed, Jens, ”Hydrographic investigations in the North Sea, the Kattegat and the Baltic before ICES”, Deutsche Hydrographische Zeitschrift (1990).
⸻, ”Otto Krummel's participation in the international oceanographic cooperation in the 1890s and his troubles with the Kiel Commission”, Historisch-Meereskundliches Jahrbuch Band 2 (1994).
⸻, ”Finlands participation in early ICES”, History of Oceanography (2003).
Smith, Tim, Scaling fisheries: The science of measuring the effects of fishing 1855–1955 (Cambridge, 1994).
Svansson, Artur, ”Otto Pettersson and the birth of ICES” ICES Cooperative Research Report (2003)
⸻, Otto Pettersson: Oceanografen, kemisten, uppfinnaren (Göteborg, 2006).
Sverdrup, Keith & Armbrust, Virginia, An introduction to the world's oceans (Dubuque, 2009).
Söderqvist, Thomas, The Ecologists: From merry individualists to saviours of the nation (Göteborg, 1986).
Sörlin, Sverker, Land of the future: Norrland and the north in swedish and european consciousness (Umeå, 1989).
⸻, De lärdas republik: Om vetenskapens internationella tendenser (Malmö, 1994).
⸻, Universiteten som drivkrafter: Globalisering, kunskapspolitik och den nya intellektuella geografin (Stockholm, 1996).
⸻, Nationalism (Lund, 2015).
Westerberg, Håkan & Ask, Lars, Staten och fisket: Nedslag i fiskeriförvaltningens historia (Göteborg, 2011).
Widmalm, Sven, Mellan kartan och verkligheten: Geodesi och kartläggning, 1695–1860 (Uppsala, 1990).
⸻, Vetenskapsbärarna: Naturvetenskapen i det svenska samhället 1880–1950 (Hedemora, 1999).
⸻, Det öppna laboratoriet: Uppsalafysiken och dess nätverk 1853–1910 (Stockholm, 2001).
- 105 -
⸻, Vetenskapens sociala strukturer: Sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt (Lund, 2008).
Widmalm, Sven & Fors, Hjalmar (red.), Artefakter: industrin, vetenskapen och de tekniska nätverken (Hedemora, 2004).
Wråkberg, Urban, ”Om djuphavets gåtor och ett fiskeri på vetenskaplig grund: Historiska perspektiv på oceanografin i Sverige”, Ymer (Stockholm, 1991).
⸻, The centennial of S.A. Andrée's North Pole expedition: Proceedings of a conference on S.A. Andrée and the agenda for social science research of the polar regions
(Stockholm, 1999).
⸻, Vetenskapens vikingatåg: Perspektiv på svensk polarforskning 1860–1930 (Stockholm, 1999).
⸻, ”Axel Hamberg mellan två polarår” Ymer (Stockholm, 2009).
Ångström, Anders, ”Sven Otto Pettersson”, Ymer (Stockholm, 1941).