Undersökningens upplägg

Szklarski (2000) använder sig av ett datainsamlingsinstrument, som benämns ”self- report” och som kan liknas vid en öppen enkät. ”Self-report” anses som särskilt väl lämpad för den fenomenologiska forskningen genom att undersökaren ber försöks- personerna skriftligen besvara det han/hon känner inför ett speciellt fenomen i en speciell situation. Detta förfaringssätt stämde väl överens med syftet för min studie. Fördelen med ”self-report” är att jag får tillgång till ett större antal elevers upplevelser av sig själva än om jag hade använt mig av intervjuer. Likaså riskerar jag inte att påverka elevernas svar i lika stor utsträckning som om jag genomfört intervjuer. Som intervjuare löper man risken att mer eller mindre omedvetet påverka informanternas svar. Nackdelen med ”self- report” kan vara att skrivovana elever eller elever om har svårt för att uttrycka sig inte kommer till sin rätt. Om jag i stället hade använt mig av intervju hade jag kunnat ställa klargörande uppföljningsfrågor. Jag har i min studie använt mig av ”self-report” bestående av fem öppna huvudfrågor samt en uppmaning att också rita en bild utifrån ett utvecklingssamtal (se Bilaga 2).

4.3.1 Urval

Urvalet kan betecknas som strategiskt i den mening att jag valde elever i år 6. Dessa har hunnit skaffa sig en hel del erfarenheter av utvecklingssamtal och är enligt min uppfattning en åldersgrupp som lättare delar med sig av sina erfarenheter än tonåringar på högstadiet. Undersökningen genomfördes en förmiddag i vecka 13 år 2004 i en av kommunens grundskolor år 1–9, en innerstadsskola i en medelstor kommun där eleverna företrädesvis kommer från medelklassfamiljer med välbärgade och välutbildade föräldrar. Bostadsområdet består huvudsakligen av villaområden med enstaka flerfamiljsbostäder. I den grupp jag undersökte fanns det 25 elever varav 20 elever – sex pojkar och 14 flickor – efter förfrågan var villiga att deltaga. Jag informerade de två lärarna som hade ansvar för klassen och föräldrarna att det handlade om en pilotstudie för att kunna pröva ett datainsamlingsinstrument, med syftet att eventuellt kunna använda detta för flera grupper i år 6 i kommunens olika skolor (se Bilaga 1). Det visade sig sedan att elevernas berättelser utgjorde ett tillräckligt stort underlag för bearbetning, vilket medförde att jag lät mig nöja med detta material, något som föräldrarna också informerades om och som ingen förälder hade något att invända mot.

4.3.2 Insamlingsförfarande

Inför undersökningen informerade jag eleverna personligen om syftet med undersökningen, och betonade att resultatet av deras insats skulle komma att användas vid lärarutbildningen för blivande lärare och i fortbildningskurser för verksamma lärare. Att syftet med detta var att skapa en förståelse hos lärare för hur elever kan uppleva utvecklingssamtalen. Eleverna försäkrades också om att det enbart var jag som skulle läsa berättelserna. Inga utomstående, varken lärare eller föräldrar, skulle få tillgång till deras berättelser. Eleverna ombads att inte skriva namn på sina berättelser. De hade sex A4 papper till sitt förfogande med två rutor att kryssa i för vardera flicka eller pojke. Varje

pappersark inleddes med en huvudfråga. Undersökningen genomfördes efter förmiddags- rasten och tog ungefär en timme i anspråk. Jag bad eleverna att så utförligt som möjligt skriva och berätta om sina upplevelser och tankar. Vidare påtalade jag att det inte handlade om att svara rätt eller fel, att jag bara ville veta hur var och en av dem upplevde utvecklingssamtal och framhävde att det var just den egna personliga och unika upplevelsen jag ville veta något om. Eleverna informerades också om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande, vilket ingen gjorde. Angående den första frågan (Se Bilaga 2) med uppmaningen att tänka på ett särskilt utvecklingssamtal frågade eleverna om det var nödvändigt att skriva just om ett särskilt samtal varvid jag klargjorde att det var helt i sin ordning att skriva utifrån sina erfarenheter av alla samtal de hade varit med om. Det sammantagna datamaterialet utgörs av sex A4 papper av maskinskrivna texter.

4.3.3 Innehållsanalys

Vi kommunicerar genom språket och genom de skriftliga texter som produceras får vi tillgång till människans mentala verksamhet och medvetande. Genom analys av texten får vi sedan tillträde till det som framträder i människans medvetande det så kallade fenomenet, det vill säga företeelsen som erfars, det som visar sig (Stensmo, 2001; Alvesson & Sköldberg, 1994). När det gäller analys av texter talas det i litteraturen om olika ansatser, bland annat konversationsanalys, diskursanalys, analys av meningsinnehåll och innehållsanalys för att bara nämna några. Utmärkande för diskursanalys och konversationsanalys är textens språkliga aspekter, medan analys av meningsinnehåll och innehållsanalys som namnen antyder mer fokuserar på innehållet, innebörder (Bergström & Boréus, 2000). Innehållsanalys är ursprungligen ett kvantitativt analysförfarande avsett för att studera innehållet i större mängder av texter. Författarna (a.a.) menar att en viss kvantifiering av data kan tillämpas på studier med kvalitativ grund. En inställning som Alvesson och Sköldberg (1994) också instämmer i. De menar att om man kan undvika fällan att betrakta kvantifierade resultat ”som entydiga och robusta avspeglingar av verkligheten” (a.a., s 11), så kan det vara befogat med en viss kvantifiering även i kvalitativ forskning. I van Kaams (1959) fenomenologiska analysmetod räknas uttryck/meningsinnehåll i syfte att få fram konstituenter för det undersöka fenomenet. För att betecknas som en konstituent måste uttrycken finnas explicit eller implicit i majoriteten av utsagorna:

Each constituent must (a) be expressed explicitly in some explications, (b) be expressed explicitly or implicitly in the large majority of explications (a. a., s 68).

Bergström och Boréus (2000) anser att innehållsanalys är ett lämpligt förfarande ”i lite större material, för grova kategoriseringar och jämförelser, och som komplement till andra typer av analyser” (a.a., s 86). De vidgar också begreppet innehållsanalys till att omfatta varje analys i syfte att mer systematiskt beskriva ett textinnehåll. Något som kan stämma väl överens med den här studien.

Forskaren är ofta intresserad av hur något framställs och värderas. De texter man har kan analyseras antingen med datorns hjälp eller manuellt. I mitt fall har jag analyserat datamaterialet manuellt. Författarna menar att fördelen med datoranalys är att stora textmängder kan analyseras. Å andra sidan menar de kan man genom manuellt utförda

analyser göra betydligt mer komplicerade tolkningar och bedömningar. Det är förekomsten av ord eller uttryck som räknas eller mäts för att finna innebördsaspekter som sedan utkristalliserar sig till mönster eller teman.

Det som söks är manifesta inslag i texter, det vill säga sådant som uttrycks explicit. Men sökandet efter manifesta inslag kan också användas för att komma åt det inte fullt utsagda (a.a. , s 46).

I ett första skede försökte jag att så förbehållslöst som möjligt läsa igenom texterna ett antal upprepade gånger för att få ett helhetsintryck. Det första intrycket som framträder är kanske inte det som texten verkligen handlar om. Av den anledningen är det av största vikt att läsa texterna många gånger. Det krävs både öppenhet, varsamhet och flexibilitet i erfarandet av det som framträder, det vill säga att noga lyssna till texten. Samtliga utsagor skrevs ned, sorterades och kategoriserades utifrån mina frågor. Jag räknade sedan och noterade alla ord som uttryckte upplevelsen av utvecklingssamtal. Under hela processens gång kontrollerade och modifierade jag vid olika tidpunkter mina kategorier genom att återgå till den ursprungliga texten. Efter en längre tid läste jag på nytt igenom kategoriseringarna för att granska samstämmigheten med de föregående kategorierna och fann att de i stort sett överensstämde, endast några smärre förändringar behövde göras. Jag har endast korrigerat stavningen i elevernas utsagor, inga andra ändringar har gjorts. Syftet med detta förfaringssätt var att fokusera på det innehållsliga. Under arbetets gång visade det sig dessutom att de akademiska, emotionella och sociala perspektiven på elevernas bilder av sig själva blev verksamma analysverktyg.