Att undervisa matematik på distans

Här presenteras resultat från första frågeställningen: Vilka positiva och negativa konsekvenser upplever lärare med distansundervisning inom matematik?

Resultatet är uppdelat och strukturerat efter fyra kategorier: undervisning, teknik, socialt och elever (UTSE). De positiva och negativa konsekvenserna behandlas under varje kategori.

5.1.1 Undervisning

Majoriteten av lärarna tog upp negativa konsekvenser inom kategorin undervisning. Av dessa lärare nämnde samtliga att det som påverkas mest är responsen som de ej får från elever.

Responsen gällde svar på frågor, gester, ögonkontakt och kroppsspråk. Även att den spontana interaktionen och samspelet i klassrummet försvinner, är något dessa lärare nämner. En informant sa “jag kan inte leka med klassen på samma sätt när det är distansundervisning”.

En annan lärare lyfter att det inte går att jämföra responsen från eleverna eftersom det skiljer sig otroligt mycket mellan det fysiska och det digitala klassrummet.

Många lärare nämner att eleverna inte frågar lika mycket om hjälp i det digitala klassrummet.

En lärare säger att det uppskattningsvis är mindre än hälften så många frågor. Från de observationer som utfördes kunde vi konstatera att det var väldigt få frågor som ställdes under distanslektioner, det vill säga det var väldigt tyst. Generellt är lärarna överens om att det blir betydligt färre frågor ställda i det digitala klassrummet. Orsaken till det tror lärarna är att eleverna känner sig mer utsatta i klassrummet när det är digitalt. Det går inte att veta om klasskamrater sitter hemma och dokumenterar det som sker under lektionstid. Därför ställer elever färre frågor under distanslektioner, tror lärare. De få gånger elever frågade om hjälp var frågan av typen “kan du göra uppgift … på tavlan”. Två lärare beskriver då hur de inte får någon uppfattning/överblick hur eleven ligger till i sin egen uppgiftslösning och då har

19 svårigheter med att vägleda eleven på bästa sätt. En av dessa lärare uttrycker detta som “platt pedagogik”. Flera lärare hade samma invändning och menar att det är svårt att se när elever har förstått och att det är extra svårt i ämnet matematik. En informant uttryckte sig följande:

“...leda när man inte kan känna av dom som man ska leda det är jätte, jättesvårt”. Läraren menade då att detta blir svårt för att ögonkontakt och kroppsspråk försvinner helt i det digitala klassrummet eftersom de inte kan tvinga eleverna att visa sig via kamera, vilket många av lärarna konstaterade. Det påpekades även att tystnader och pauser upplevs annorlunda i det fysiska klassrummet jämfört med det digitala klassrummet och att det kan påverka undervisningen.

Lärarna upplevde att kontakten med eleverna går förlorad i det digitala klassrummet.

Två lärare nämnde att det som är bra med distans-genomgångar är att man inte blir avbruten av elever. De nämnde det som en positiv del av distansundervisningen, att genomgångarna gick snabbare men menade sedan att det var såklart inte bra att eleverna inte avbröt om de inte följde med i lärarens genomgång. Lärarna kände att de inte hade samma tjänst längre, jobbet gick mer ut på att hålla föreläsningar utan respons istället för genomgångar med guidning. En informant uttryckte sig följande: “Det är ingen annan som avbryter en. Utan som föreläsare, för du blir föreläsare, kör du ditt race.” Efter genomgången får eleverna samma möjlighet att räkna i boken, det skiljer sig inte från “vanlig” undervisning eftersom de har samma läromedel i skolan och hemma. Det som skiljer sig åt är att de inte utnyttjar den hjälp de har tillgång till.

En till positiv konsekvens som en lärare nämner är att när elever väl frågar om en uppgift under distanslektionen får hela klassen möjlighet att delta och se/höra tankegångar och uträkningar som i annat fall endast ett fåtal elever får chans till i klassrummet (de som sitter närmast). Detta kan såklart endast ske om alla elever är uppkopplade på forumet under hela lektionen.

5.1.2 Teknik

Viss teknisk problematik uppstod i det digitala klassrummet menade lärarna, vilket också var något som iakttogs under observationerna. Dessa problem handlar inte om ämnet matematik men tog tid från ämnet. Både elever och lärare kastades in i den digitala världen när beslutet om distansundervisningen togs och i de flesta skolor startade distansundervisningen en eller ett par dagar senare. Detta gjorde att både elever och lärare var oförberedda och kunde

20 uppleva vissa tekniska svårigheter i uppstarten. De tekniska problem som en lärare nämner påverkar främst elever som inte har tillräcklig datavana eller inte har svenska som

modersmål, vilket gjorde att det var svårare att beskriva vilka tekniska problem som uppstod.

Detta gjorde att lärare hade svårare att guida eleven fram rätt.

En lärare menar att det inte är mycket svårigheter runt det digitala. Läraren spenderade inte mycket tid för att utveckla den digitala undervisningen eftersom hen såg det som en

övergående fas. Den läraren menar att det går att hitta bra uppgifter för eleverna att göra digitalt men att det inte lades stor vikt vid detta. En annan lärare tyckte det besvärliga med tekniken var att kunna återskapa de gruppuppgifter som brukade ske i det fysiska

klassrummet. Det svåra var att tekniken inte gjorde det möjligt för läraren att göra grupprum utan att eleverna själva var tvungna att skapa dessa grupprum. Dessa lärare använde

plattformen Google Meet. Samtidigt nämnde en annan lärare som använde sig av plattformen Zoom, där läraren kunde skapa grupprum, att det inte var några problem att dela in eleverna i grupper.

Att lärare kunde genomföra sin undervisning utanför skolan uppmärksammade en lärare som en positiv konsekvens av distansundervisning. Detta förutsatte att inga tekniska hjälpmedel som smartboard behövdes. De flesta lärare använde sig av smartboard och kunde på så sätt hålla sina genomgångar som vanligt och visa både beräkningar och ritningar. Istället för smartboard använde en lärare dokumentkamera som läraren även gjorde under lektioner i det fysiska klassrummet och då blev undervisningen inte så annorlunda. Detta gjorde övergången väldigt smidig för den läraren, på grund av den teknik som läraren redan använde sig av.

En lärare kände att hen inte kunde bidra med särskilt mycket under distansundervisning och tipsade då istället elever om färdiga videogenomgångar som fanns. Läraren upplevde att hen inte hade lika mycket att tillföra i en digital genomgång som i en fysisk genomgång.

5.1.3 Socialt

Alla lärare är överens om att det som är mest negativt med distansundervisning är att det är tråkigt. Det är tråkigt för att det blir väldigt tyst i klassrummet, det är svårt att få med sig eleverna, det blir mindre kontakt med eleverna och interaktionen försvinner. Lärare får inte möjlighet att se eleverna, då vissa elever väljer att inte slå på kameran. Läraren ser antingen

21 en bokstav eller ett foto som representant av eleven. Detta gör att läraren inte upplever

samma kontakt med eleverna och vet inte alltid vem de pratar med.

En lärare uttrycker att det är jättesvårt att överbrygga distansen som skapas och att samspelet mellan lärare och elev tar skada. Läraren ser undervisningen som en social interaktion och lägger stort fokus på att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Hen menar då att om elever har

“jobbiga ryggsäckar” blir det svårt att skapa en trygghet i det digitala klassrummet.

När en informant fick frågan om det var något sista den ville lägga till blev svaret “Vi är alla överens om att vi vill ha våra elever i klassrummen.”

5.1.4 Elever

Det som kunde vara svårt för elever, som lärare menar, är att hålla motivationen uppe. Lärare upplevde att elever blev mindre aktiva och då fanns inte möjligheten att utmana eleverna på samma sätt som det går att göra i det fysiska klassrummet. Detta eftersom eleverna inte var övervakade och det var då svårt att få dem att jobba lite extra. Konsekvensen av detta var att det gick sämre för de högpresterande eleverna, det var elever som ringde och grät till lärare.

En lärare nämnde att elever uttryckt att det är svårt med studiero när hela familjen är hemma och lösningen blev då att några elever fick tillgång till skolans lokaler för att få möjlighet till studiero.

Två lärare påpekade att de inte kan se hur eleven mår på samma sätt i det digitala

klassrummet som i det fysiska klassrummet. Detta kan få negativa konsekvenser både för eleven och för studieresultatet.

Många lärare nämner det faktum att de egentligen inte vet hur många elever som faktiskt sitter framför sina datorer under matematiklektionerna. Denna falska närvaro var svår att upptäcka på grund av att eleverna inte behövde använda kamera eller vara inloggad på forumet under hela lektionen. Många lärare krävde inte att eleverna skulle vara inloggade hela lektioner. Det räckte med att visa närvaro vid start och slut av lektionen.

22 En positiv konsekvens av distansundervisning som lärare nämner är att elever som har

mycket frånvaro på grund av sociala problem, nu deltar i undervisningen då det sker från hemmet. Detta tycker en lärare är särskilt positivt då denne lärare aldrig haft hela klassen närvarande på samma gång, men som då hade alla elever närvarande under den digitala undervisningen.

Två lärare nämner att de svagare eleverna tog vara på tillfälle att fråga läraren om hjälp under den digitala undervisningen. Dessa elever ställde sällan frågor i det fysiska klassrummet. En av dessa lärare nämner att eleverna kunde ringa på mobilen under lektionstid. Läraren upplevde att elever som ringde inte ville att resterande del av klassen skulle uppmärksamma att de bad om hjälp.

Flera lärare nämner att vissa elever uttrycker att de kan koncentrera sig bättre hemma, när de slipper “stöket” i klassrummet och kan jobba på bra själva. En lärare beskriver att elever med NPF-diagnoser hade lättare att koncentrera sig under distansundervisning. Detta för att dessa elever behöver mer struktur och lugnare tillvaro.

5.1.5 Sammanfattning

Gemensamt för alla intervjuade lärare var att ingen föredrog distansundervisning framför den klassiska undervisningen i klassrum. Orsaken till detta var främst att det var svårt att skapa en relation till eleverna som många lärare tycker är en stor del av förutsättningen för lärande. Då de flesta lärare såg denna period med distansundervisning som en övergående fas lades inte mycket tid ned på att förbättra undervisningen. Trots detta märkte lärarna positiva och negativa konsekvenser av distansundervisning som de kan jobba vidare med om det är så att de kommer bedriva distansundervisning igen.

23 Tabell 5: Sammanfattning av resultat till frågeställning 1 presenterat genom UTSE.

UTSE Positivt Negativt

Undervisning Effektivare genomgångar

Förklarar en uppgift för en elev, alla har möjlighet att se

Den spontana interaktionen/respons /samspel/kroppsspråk försvinner

Elever ställer inte frågor på samma sätt och i samma utsträckning

Överblicken och hur eleven ligger till försvinner Teknik Ger lärare friheten att jobba vart de vill. (detta

förutsätter att läraren inte behöver använda smartboard)

Tekniska hjälpmedel underlättade undervisningen.

(Färdiga videogenomgångar, smartboard &

dokumentkamera)

Tekniska problem, tex när inte forumet fungerar

För lite tid att anpassa uppgifter som passar tekniken

Gruppuppgifter gick inte att utföra i samma utsträckning pga tekniken

Socialt Hittade inga Mindre respons/ kontakt/ samspel/ interaktion/

dialog

Tyst

Tråkigt

Svårt att få med sig eleverna

Klimat och relation, trygghet i klassrummet Elever Elever med mycket frånvaro pga sociala problem

deltar i undervisning

Klassrummet har mindre störande ljud

Svaga/blyga elever har lättare att fråga enskilt

NPF elever fick det bättre

Elever blev mindre aktiva

Högpresterande gick det sämre för

Ingen studiero när hela familjen är hemma

Kan inte se hur eleverna mår

Falsk närvaro

24