Elevernas uppfattning om sig själva visade sig vara både främjande och hämmande för deras deltagande och engagemang på lektionerna. Framförallt var faktorerna feedback och beröm, upplevd självförmåga samt känsla av utveckling viktiga för elevernas motivation.
39 Feedback och beröm
En kategori som relaterar till både läraren och klasskamraterna och som också framträdde som en viktig faktor för elevernas motivation är feedback. Framförallt diskuterades feedback från klasskamrater som motivationsfrämjande under lektioner med fysisk aktivitet och verkade, av elevernas svar att döma, inte behöva vara särskilt specifik eller framåtriktad för att ha en positiv effekt. När eleverna pratade om feedback från läraren framträdde dock detta mer som positivt i den mening att de fick en indikation på var de låg betygsmässigt och vad de behövde göra för att höja sig.
När eleverna pratade om feedback från klasskamrater handlade detta mest om att bli uppmuntrade och peppade vid utförandet av aktiviteter, en elev uttryckte t.ex. att:
“När man har matcher och spel, så klasskamraterna bara ‘bra jobbat’ eller ‘snygg pass’. Sådana små grejer gör ganska mycket om man känner att man är jättedålig på detta, och om man gör något som inte är bra så peppar någon upp en och bara ‘det var
jättesnyggt gjort’ så man bara aha, det var kanske inte så dåligt ändå.“
Några elever upplevde också att beröm från klasskamrater är viktigt för att orka fortsätta kämpa, orka fortsätta anstränga sig. Citaten från två av eleverna belyser detta nedan:
“Det (feedback) ger en mycket självförtroende och hopp om att palla, att klara kursen”
“... om nån säger att man är bra då blir man mer motiverad att fortsätta göra det… att göra mitt bästa typ.”
Vad gäller feedback från läraren upplevde eleverna detta som viktigt för deras motivation. Dock uttryckte de ofta att de upplever feedback från läraren som viktigt eftersom det ger dem en indikation på vilket betyg de ligger på och vad de behöver göra för att höja sig. Samtidigt var det flera som upplevde feedback från läraren som viktigt för sitt självförtroende och sin motivation till att lära, t.ex. uttryckte en elev det så här:
40
“Säger han (läraren) att man är bra eller du har lärt dig liksom. Då får man det här, shit, jag är ändå bra och vill fortsätta och lära mig mer.”
Samtidigt var det några elever som upplevde att självförtroendet sjönk om de inte fick feedback, en elev formulerade det så här:
“Men om läraren inte säger något så kanske man tänker shit, det är jag inte bra på, jag borde inte göra det här.”
Kategorin feedback har en tydlig koppling till det basala psykologiska behovet att ha en känsla av kompetens. Positiv feedback är viktigt för att tillfredsställa kompetensbehovet och flera elever nämner just positiv feedback som en viktig faktor för att de ska motiveras genom en ökad självförmåga. Samtidigt visar resultatet att eleverna upplevde feedback från läraren som positiv p.g.a. den tydliga kopplingen till deras betyg, vilket återigen kastar ljus på det tydliga betygsfokuset. Skillnaden mellan att få positiv feedback som relaterar till prestationen och därmed kan påverka känslan av kompetens positivt och feedback som endast relaterar till betyg är, enkelt uttryckt, att det senare bidrar till mer kontrollerande former av motivation eftersom betyget i sig är kontrollerande. Däremot bidrar positiv feedback till elevernas upplevda kompetens vilket i sin tur kan bidra till mer autonoma former av motivation. Därför kan feedback sägas bidra till olika former av motivation, beroende på hur feedbacken ser ut och i vilka sammanhang den ges.
Upplevd självförmåga
En hög grad av positivt upplevd självförmåga var även det något som diskuterades och som uppfattades som viktigt för motivationen hos eleverna. Eleverna uttalade att det var viktigt för deras motivation att känna sig kapabla och känna att de duger. En elev uttryckte det t.ex. som att:
“Känner man sig dålig har man ingen motivation att fortsätta göra det. Då är det bara jaha, ännu en lektion där jag ska misslyckas”
41
Självförmåga har även det en tydlig koppling till det basala psykologiska behovet kompetens eftersom det handlar om känslan att kunna klara av uppgiften man står inför och att utvecklas genom den. Därför kan man säga att elevernas upplevda självförmåga är ett kvitto på i vilken utsträckning deras behov av kompetens är tillgodosett. Att eleverna upplever sin självförmåga som viktig för deras motivation går därför i linje med SDT eftersom tillfredsställelsen av kompetensbehovet föranleder mer autonoma former av motivation.
Känsla av utveckling
Att känna att man utvecklas och blir bättre på det man gör visade sig också vara en viktig motivationsfaktor för eleverna. Om de kunde se utvecklingen på ett tydligt sätt var det ännu mer positivt för deras motivation. Två av dem uttryckte t.ex. att:
“Ser man sina egna resultat så tydligt, det blir lite motiverande, för man ser att man blir bättre.”
“... man blir mer motiverad om man kan bli bättre på det man inte kan.”
Lärarens planering och upplägg av undervisningen visade sig också påverka hur eleverna upplevde att de på ett tydligt sätt kunde se sin egen utveckling. Exempelvis uppskattade några elever det upplägg de hade där varje aktivitet utfördes över 4-5 lektioner med en tydlig progression, vilket gjorde att de fick gott om tid att träna och utvecklas i den aktivitet som var i fokus och att utvecklingen tydliggjordes för dem.
Även om denna kategori kan verka snarlik kategorin självförmåga vill jag hävda att den skiljer sig i det att eleverna inte nödvändigtvis behöver uppleva en hög grad av självförmåga för att känna att de utvecklas. Snarare kan en känsla av utveckling bidra till en ökad självförmåga och därmed en större tillfredsställelse av kompetensbehovet, vilket i sin tur bidrar till mer autonoma former av motivation. Kompetens handlar, som tidigare nämnt, om känslan att kunna klara av en uppgift och utvecklas genom den och tillgodoses bäst inom välstrukturerade miljöer som ger möjligheter att växa och utvecklas. Mot den bakgrunden kan man förklara det faktum att många elever upplevde en känsla av utveckling som viktig för motivationen med att behovet av kompetens är
42
viktigt för dem, vilket går i linje med SDT. I tillägg är deras uppfattning om att en tydlig struktur på lektioner och lektionssekvenser har en positiv påverkan på deras utveckling i linje med SDT, eftersom denna struktur gör att de upplever att de utvecklas och att de ser utvecklingen, vilket behovet av kompetens handlar om. Vidare kan man tolka det som att eleverna tillskriver sin utveckling värde för deras motivation som ett uttryck för identifierad reglering eftersom det i denna form av motivation är funktionen eller värdet av handlingen, i det här fallet elevernas utveckling, som kan tolkas vara den drivande motivationskraften. Denna form av yttre motivation innebär att ett beteende eller handling kan ses som viktigt och värdefullt för individen även om den inte betraktas som särskilt positiv eller njutningsfull i sig (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).