Uppgiftsutlämnande till Europol

Personuppgiftsbehandling vid den nationella Europolenheten Polismyndigheten ska använda möjligheterna till internationellt polisiärt samarbete i brottsbekämpningen. Detta följer av myndig-hetens instruktion.⁴ Av instruktionens 16 § samt bilagan till denna, framgår också en rad olika funktioner inom det internationella samarbetet som Polismyndigheten ska upprätthålla, däribland att vara nationell enhet för Europol.

Utöver brottsdatalagen är lag (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område (polisens brotts-datalag) tillämplig när Polismyndigheten behandlar personuppgifter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa uppbörd eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Inom ramen för de allmänna ända-målen för personuppgiftsbehandling i 2 kap. 1 och 2 §§ polisens brottsdatalag kan det i vissa fall finnas anledning att föra över

upp-4 4 § förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten

gifter till Europol för att det behövs i den egna brottsbekämpande verksamheten. Av 2 kap. 1 § 5 polisens brottsdatalag framgår dock att personuppgifter också får behandlas inom lagens område om det är nödvändigt för att fullgöra de förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Den personuppgiftsbehandling som det innebär att lämna ut information som innehåller personuppgifter till Europol, kan ske även med stöd av denna bestämmelse.

Utlämnande av uppgifter till Europol

Uppgifter som Polismyndigheten i egenskap av nationell Europol-enhet lämnar till Europol innehåller inte sällan personuppgifter.

Enligt 2 kap. 7 § polisens brottsdatalag får personuppgifter, om det är förenligt med svenska intressen, lämnas till Interpol eller Europol, eller till en polismyndighet eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, om det behövs för att mottagaren ska kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa uppbörd, upprätthålla allmän ordning och säkerhet, eller fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Bestämmelsen ger utrymme för Polismyndigheten att lämna ut uppgifter såväl på begäran som utan föregående fram-ställning. Förutsättningen för utlämnade av personuppgifter är dock att Europol behöver uppgifterna för att utföra en uppgift som avses i 2 kap. 1 § polisens brottsdatalag och att ett sådant utlämnande är förenligt med svenska intressen.

Bestämmelsen är tillämplig även för sådan polisiär verksamhet som bedrivs vid Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten. För Säkerhetspolisens verksamhet i de delar som rör nationell säkerhet i den brottsbekämpande och lagförande verksamheten gäller 2 kap.

16 § lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av person-uppgifter, som ger ett något större utrymme för att lämna ut upp-gifter som mottagaren behöver för underrättelseändamål. Lagen är också tillämplig för Polismyndigheten när myndigheten övertagit en arbetsuppgift som rör nationell säkerhet från Säkerhetspolisen.

Regleringen i 2 kap. 7 § polisens brottsdatalag motsvaras för Tullverket och Kustbevakningen av bestämmelser i Tullverkets

brottsdatalag⁵ och Kustbevakningens brottsdatalag⁶. Motsvarande reglering gäller även enligt 2 kap. 5 § lagen (2018:1697) om åklagar-väsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område för Åklagarmyndigheten samt den åklagarverksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten.

Utlämnande av uppgifter från register

Bestämmelserna i Europolförordningen kan medföra att uppgifter i svenska register ska lämnas ut. Det finns därför särskilda bestäm-melser om utlämnande till utländska myndigheter, exempelvis 11 § i lagen (1998:620) om belastningsregister. Enligt paragrafen får uppgifter ur registret lämnas till en utländsk myndighet bl.a. om utlämnandet följer av en EU-rättsakt. I 24 a-g §§ förordningen (1999:1134) om belastningsregister finns mer detaljerade melser för utlämnandet av uppgifter enligt denna och andra bestäm-melser. En liknande reglering finns i 9–11 §§ lagen (1998:621) om misstankeregister. Enligt båda dessa lagar är det Polismyndigheten som ska pröva en begäran om att uppgifter ska lämnas ut. Regler i polisens brottsdatalag gäller inte vid behandlingen av person-uppgifter enligt dessa lagar.

Andra lagar som på motsvarande sätt är undantagna från området för polisens brottsdatalag är vapenlagen (1996:67), lagen (2000:344) om Schengens informationssystem, lagen (2006:444) om passagerar-register och lagen (2014:400) om Polismyndighetens eliminerings-databas. I lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete finns särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter enligt Prümrådsbeslutet (register över dna-profiler, fingeravtrycksregister och vägtrafikregister), CBE-direktivet (vägtrafikregistret) och VIS-rådsbeslutet (informationssystemet för viseringar). Vidare finns i 5 kap. polisens brottsdatalag särskilda bestämmelser för Polis-myndighetens rätt att föra vissa register. När det gäller register över dna-profiler, fingeravtrycks- och signalementsregister samt det internationella registret, får dessa register föras även i syfte att fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. I 5 kap.

5 2 kap. 7 § lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brotts-datalagens område

6 2 kap. 6 § lagen (2018:1695) om Kustbevakningens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

polisens brottsdatalag finns även Polismyndighetens rättsliga stöd för att föra tillträdesförbudsregister och penningtvättsregister. kap. 5 i polisens brottsdatalag innehåller däremot inga speciella regleringar för utlämnande av registeruppgifter till Europol.

Sekretess

För att uppgifter ska få lämnas ut till en utländsk myndighet som Europol krävs att det inte på grund av sekretess finns hinder mot att lämna över uppgifterna till mottagaren. För många av de person-uppgifter som förekommer hos polisen gäller sekretess, såväl till skydd för intresset av att förebygga och beivra brott som till skydd för enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. Uppgifter om bankkonton som behandlas för brottsbekämpande ändamål enligt direktivet om finansiell information omfattas i regel av sekretess enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Sådan finansiell information och finansiell analys som omfattas av direktivet och som innehas av FIU omfattas oftast även av sekretess enligt 18 kap. 2 § OSL.

Enligt 8 kap. 3 § OSL får en sekretessbelagd uppgift inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation annat än om utlämnandet sker i enlighet med en särskild föreskrift om detta i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få utlämnas till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndigheten står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellan-folkliga organisationen. Vid tillämpningen av denna paragraf likställs en EU-förordning med lag.

Om Europol begär uppgifter inom ramen för sina befogenheter och för att utföra sina uppgifter, finns enligt Europolförordningen en skyldighet för den nationella Europolenheten att lämna ut upp-gifterna, om det inte finns exempelvis ett sådant skäl som anges i artikel 7.7 i förordningen. Det innebär att 8 kap. 3 § OSL bryter sekretess vid utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till Europol enligt Europolförordningen.

7.3 Utlämnande av uppgifter om bankkonton till