Utbildning och digitala verktyg

Covid-19 har tvingat både revisorer och deras kunder att använda fler digitala verktyg. Ur ett komfortperspektiv ställdes frågan huruvida respondenterna upplevt att de är komfortabla med de digitala metoder som används idag och om man anser att man fått tillräckligt med utbildning kring dessa. Samtliga respondenter arbetar på en av de fem största revisionsbyråerna och menar att de redan innan Covid-19 var digitaliserade men att vissa delar kan ha blivit påskyndade. Vad som också har poängterats av flertalet respondenter är vilken bransch kunden jobbar i och att detta är avgörande för hur stor utmaning den digitala omställningen har varit.

“Jag skulle säga att vi har använt de digitala verktyg som vi har använt sedan tidigare och om vi tänker att 80% var inne i de här systemen innan skulle jag säga att 99% är inne i de nu.” (Respondent 10)

Även respondent 3 menar att byrån hela tiden har haft ett stort fokus på att vara digitala men att Covid-19 har påskyndat detta ytterligare. Respondenterna frågades under intervjun om Covid-19 medfört några nya digitala verktyg där respondent 7, 8 och 16 nämner att den stora skillnaden ligger i att använda Teams istället för fysiska möten. Utöver denna skillnad anser inte någon av respondenterna att det tillkommit ytterligare IT-system som en följd av Covid-19. Respondent 1 och 2 förklarar att nya system har implementerats under Covid-19 men som var planerade sedan tidigare. Detta beskriver respondent 1 har varit svårt ibland då det inte finns tillräckligt med resurser eller incitament att presentera de nya systemen för revisorerna och poängterar även att tiden inte finns under högsäsongen att hinna lära sig. Respondent 2 resonerar även om att de digitala systemen tar bort en del av revisorns egna förmåga att analysera och att man inte tar på sig “helikopterperspektivet”.

47

“Men det inser man så fort man börjar jobba i den här branschen, att man måste vara förändringsbenägen och du måste hålla dig uppdaterad på allting hela tiden.” (Respondent 2)

Flertalet av respondenterna anser att de får tillräckligt med utbildning för att vara komfortabla med olika digitala system och verktyg. Respondent 14 menar dock att mer utbildning hade varit nödvändigt för att förstå sig på alla funktioner som finns. Vidare diskuterar respondenten gällande det arbetssätt och uppdrag revisorn har inte lämnar utrymme till att prova sig fram i systemen, utan man gör vad som måste göras och går sedan vidare. Fortsättningsvis tror respondent 15 att det finns en skillnad mellan de yngre och äldre medarbetarna på byrån när det gäller hur komfortabla revisorerna är med digitala verktyg, där de äldre kan behöva få mer utbildning. Respondent 5, 8 och 11 resonerar kring att de tycker att det finns ett stort fokus på vidareutbildning och ser inte att det finns något hinder gällande för lite kunskap kring digitala verktyg. Däremot diskuterar respondent 12 kring att det som kan bli en utmaning snarare föreligger när kunderna byter IT-system. Respondent 9 och 14 anser istället att byrån de jobbar på inte har erbjudit tillräckligt med utbildning och förklarar att det finns en viss begränsning hos vissa revisorer. De poängterar dock att de själva känner sig komfortabla med de verktyg som används idag.

“Så det är en stor utmaning för många den påtvingade digitaliseringen. Men den är nog positiv i det långa loppet, den ökar flexibiliteten och ökar kvaliteten men vägen dit är inte helt problemfri”. (Respondent 12)

5.3.2 Revisionsbevis

Till följd av frågan huruvida granskning och bedömning påverkats av Covid-19 ställdes även frågan kring huruvida respondenterna upplevt om säkerställandet av fullständigheten förändrats till följd av antingen förändrade granskningar och bedömningar eller till följd av Covid-19 (se Bilaga 2). Majoriteten av respondenterna hade gemensamma uppfattningar kring att man säkerställer fullständigheten på exakt samma sätt som tidigare och att det inte är något som påverkats till följd av Covid-19.

“Generellt sett säkerställer vi fullständigheten på samma sätt som tidigare då de flesta har digitala bokslut. Vi begär fortfarande in lika mycket revisionsbevis nu som när man varit på plats, vi ber dem skicka det.” (Respondent 1)

“Det är samma som innan skulle jag säga. Det är exakt samma som vanligt, man får ta ut det hela vägen och se så att allting stämmer så det är ju precis som vanligt med fullständigheten.” (Respondent 11)

48

“Nej egentligen inte, vi gör ju samma avstämningar på revisionsbevis då som nu. Och som sagt de revisionsbevisen som vi samlar in är ju inte annorlunda nu än då så vi gör egentligen samma avstämning på fullständigheten då som nu.” (Respondent 13)

“Nej det skulle jag inte säga, det är fortfarande samma, vi kör fortfarande samma granskningssteg och känner oss trygga med de bitarna.” (Respondent 14)

Däremot poängterar respondent 9 och att fullständigheten kan ha påverkats något eftersom processen till att säkerställa fullständigheten påverkats då man inte kunnat närvara fysiskt vid vissa delar. Respondent 9 benämner även svårigheten med att bedöma lagrets fullständighet när man inte på samma sätt kan se om produkter är defekta eller dess kvalitet.

“Det är ju svårare det. Fullständigheten är ett knivigt räkenskapspåstående eftersom det är orderdokument eller underliggande dokument. Det ser vi ju inte om vi inte är där. Så där har vi väl en viss begränsning. Om man ska kolla på hela filen eller bolagets redovisning så kan man jämföra verifikat mot tidigare år. Men det kan också vara en korrigering för man kan ha skapat flera verifikat än tidigare för man har klumpat ihop eller slagit isär verifikat så det är ju en begränsning. Så ja, fullständigheten är knivig. Där borde vi nog göra mer än det vi gör idag.” (Respondent 9)

Vidare menar respondent 8 att man idag inhämtar betydligt mer dokumentation för att bekräfta fullständigheten och att företagen gör rätt även om det är på distans. Respondenten poängterar att detta är något som varit på gång men som blivit mer i aktuellt nu till följd av Covid-19. Även respondent 12 nämner att fullständigheten blir svårare att bedöma när distansarbetet påtvingat digitalisering hos kunderna som innebär att de måste ifrågasätta om all data överförts rätt för att bekräfta fullständigheten.

Respondenterna fick även en fråga avseende om de upplever att man idag inhämtar en annan mängd revisionsbevis sedan tidigare. Respondent 7 diskuterar att till följd av andra eller tillkommande granskningsåtgärder till följd av Covid-19 innebär det naturligt att man idag inhämtar mer revisionsbevis till följd av detta. Däremot poängterar respondenten att det mer specifikt gäller för företag som blivit drabbade av pandemin. Respondenternas uppfattningar kring om mängden revisionsbevis har förändrats till följd av Covid-19 råder det delade meningar om. Respondent 15 belyser osäkerheten som den största utmaningen

49

under denna tid. Att inte veta hur kundens verksamhet kommer se ut, om de kommer att överleva samt vilka som är drabbade är frågor som revisorn ställs inför varje dag nu. Däremot menar respondenten att de fått bra med stöd och dokument med checklistor för att komma fram till ett svar på dessa frågor men anser att osäkerheten varit problematisk under pandemin. Respondent 15 är även inne på samma spår som respondent 7 och menar att till följd av tillkommande granskning så blir det automatiskt mer revisionsbevis som inhämtas och resonerar enligt följande:

“Ja det är betydligt mycket mer nu tycker jag. Eller det betyder mycket mer, men det är andra typer av revisionsbevis. Det som jag kan uppleva är effekten av Covid-19, är att vi inhämtar i grund och botten samma grejer men sedan tillkommer det extra granskning som vi behöver göra.” (Respondent 15)

Även respondent 6 menar att revisionsbevisen ökat i mängd speciellt kring de poster som påverkats av Covid-19. Specifikt nämner respondenten att bedömningen av fortsatt drift kräver mer dokumentation för att kunna bedöma huruvida kunden har förutsättningarna att överleva 12 månader framöver. Däremot poängterar respondent 6 att det inte är någon drastisk skillnad i mängd mer än att dokumentationen ökat kring vissa poster. Respondent 10 nämner att mängden revisionsbevis egentligen inte skiljer sig åt men att man idag kollar på andra typer av bevis som en följd av Covid-19 då andra poster nu kräver mer granskning och uttrycker sig enligt nedan:

“Jag skulle nog säga att på de posterna vi inte ser någon påverkan från pandemin skulle jag säga att det är samma nivå. Det är nog främst på efterföljande händelser eller om ett bolags omsättning har drabbats, till exempel, är sådant som betingar andra granskningsinsatser. Men jag skulle nog inte säga för det att vi inhämtar mer revisionsbevis om man tänker till antalet ... Men det kanske är andra revisionsbevis vi tittar på. Jag skulle nog säga att mängden vi tittar på är densamma men att det kanske är andra externa bekräftelser eller saker som vi tittar på.” (Respondent 10)

Däremot upplever bland annat respondent 5 och 9 att man inhämtar mindre revisionsbevis idag. Respondent 5 resonerar kring att man i nuläget, på grund av att arbetsprocessen redan digitaliserats, använder sig av andra typer av analyser för att göra bedömningar. Respondenten menar istället att man använder sig mer av dataanalys, vilket minskat mängden revisionsbevis. Även respondent 9 anser att revisionsbevisen minskat i mängd då man idag inhämtar ett färre antal dokument. Däremot menar respondenten att mängden revisionsbevis som inhämtas hänför sig till den risk som anses föreligga och beskriver det

50

som att mängden revisionsbevis inte är annorlunda om det fortfarande finns en risk kopplad till en specifik post, men att det är en mindre mängd om risken inte längre existerar. Respondent 9 anser även att till följd av arbete på distans så har fokus skiftats mot planeringsstadiet av revisionen. Det är viktigt att den blir träffsäker för att säkerställa att man gör rätt riskbedömning och sedan inhämtar och granskar revisionsbevis kring de poster där man faktiskt anser att det föreligger en risk.

“Nej, utan vi har ju minskat revisionsbevisen väldigt mycket. Det vi fokuserar mer på nu är att använda oss av dataanalys och rimlighetsbedöma att det ser rimligt ut.” (Respondent 5)

“Jag skulle säga generellt sett så samlar vi in mindre dokument nu. Men inte att det är på grund av att vi är lata eller väljer att inte inhämta det utan det är mer åt det vi pratade om tidigare, att revisionen har blivit mer träffsäker eftersom mer fokus har lagts på planering. … Så jag skulle säga att på de posterna där det finns risk, där gör vi inte mindre men posterna där det inte finns risk, där gör vi mindre.” (Respondent 9)

Däremot menar respondent 11, 13, 14 och 16 att mängden revisionsbevis varken ökat eller minskat utan upplever att man idag inhämtar lika mycket revisionsbevis som innan Covid- 19.

Tabell 3 visar en sammanställning av potentiella faktorer som kan påverka revisorns grad av komfort under Covid-19.

Respondent År i branschen Ökad mängd

revisionsbevis Tillräckligt med utbildning Försämrad Kundrelation

1 0–2 x 2 mer än 5 x x 3 0–2 x 4 0–2 x x 5 2–5 x 6 0–2 x x x 7 2–5 x x x 8 2–5 x x 9 2–5 x

51

10 mer än 5 x 11 2–5 x 12 mer än 5 x x 13 0–2 x x 14 2–5 x 15 mer än 5 x x x 16 2–5 x

I Tabell 3 redogörs fyra faktorer som enligt ovanstående teorier och tidigare forskning kan ha en inverkan på revisorns grad av komfort. Dessa är erfarenhet, mängden revisionsbevis, utbildningsnivå samt kundrelation. Tabell 3 visar på att nästan hälften (7 av 16) av respondenterna har jobbat som revisor mellan 2 - 5 år. Vidare kan det utläsas att endast tre respondenter har upplevt att en större mängd revisionsbevis har inhämtats till följd av Covid-19 och att detta inte anses ha någon koppling till antal års erfarenhet. Nästan samtliga respondenter ansåg däremot att de får tillräckligt med utbildning för att känna sig komfortabla med de verktyg som används under revisionsprocessen. Även majoriteten av respondenterna påpekade att relationen till kund har försämrats som en följd av utebliven fysisk kontakt.

52

6. Analys

Nedan analyseras empirin tillsammans med den analytiska och teoretiska referensramen utifrån tre teman bestående av: professionella bedömningar, kvalitet och komfort.

6.1 Professionella bedömningar

Revisorns professionella bedömningar ligger till grund för att revisorn ska försäkra sig om att all relevant information har analyserats samt att detta gjorts enligt gällande lagar och regler (ICAS 2012). Då professionella bedömningar tillämpas genom hela revisionsprocessen (ISA 200; ISA 315; ISA 500), analyseras professionella bedömningar utifrån ett brett koncept inledningsvis och sedan mer specifikt utifrån de tre områden som påverkats stört av Covid-19 enligt respondenterna. Dessa tre områden avser kravet på

fysisk närvaro, uttalandet om fortsatt drift samt bedömningen av tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.

Även om flertalet respondenter konstaterat att specifikt granskningsåtgärderna inte påverkats på grund av Covid-19 nämnde flera respondenter att det i vissa fall tillkommit extra granskningssteg. Vidare upplever respondenterna att andra ställningstaganden behövt göras för att försäkra sig om att revisionen är fullständig och att man därmed inhämtad tillräckligt med revisionsbevis.

Enligt standarder och tidigare forskning tillämpas väsentlighet i planeringsstadiet, utförandet och utvärderingen av revisionen (Curtis & Hayes 2002; FAR 2006; ISA 320). Revisorn måste se till att inhämta tillräckligt med information för att bedöma risk- och väsentlighetsnivåer och vilka bestyrkandeåtgärder som är mest lämpliga (FAR 2006). Enligt FAR (2006) är väsentlighet den del av revisionen som ligger till grund för hur omfattande revisionen blir. Baserat på respondent 9:s resonemang kan det därmed analyseras huruvida risk- och väsentlighetsbedömningen blivit mer omfattande, till följd av Covid-19. Respondent 9 upplevde att man idag lägger större fokus vid planeringsstadiet av revisionen för att säkerställa att man enbart granskar de poster där det anses föreligga en risk och att revisionen idag måste vara mer träffsäker till följd av att man arbetar på distans. Därmed kan det antas att det förekommer att revisorer idag gör mer omfattande bedömning av risk- och väsentlighetsnivåer. Detta för att vidta rätt granskningsåtgärder men även ur ett kvalitetsperspektiv. Vidare resonerade respondent 13 kring att lagerinventeringen omfattas av en större riskbedömning idag som en följd av Covid-19. Detta för att säkerställa att lagerinventeringen upprätthåller en liknande standard som innan Covid-19 när man alltid kunde närvara fysiskt. Eftersom revisorn, enligt ISA 320, ska bedöma risken för att det föreligger väsentliga felaktigheter kan det med ovanstående

53

resonemang antas att bedömningen av risk- och väsentlighetsnivåer har påverkats till följd av Covid-19.

Respondent 5 och 12 upplevde istället att det tillkommit viss granskning på vissa poster medan det blivit mindre granskning på andra poster som en följd av Covid-19. Med detta i åtanke behöver inte bedömningen av risk- och väsentlighetsnivåer blivit mer omfattande utan kan istället ha en effekt av plus/minus noll där man bedömer andra poster som mer riskfyllda idag än tidigare. Det bör därmed påpekas att bedömningen av risk- och väsentlighetsnivåer upplevts olika omfattande hos respondenterna. Detta beror bland annat på att byrån antingen redan arbetar väldigt digitalt eller att man arbetar mot en bransch som knappt påverkats av Covid-19. Bedömningen av risk- och väsentlighetsnivåer påverkar hur omfattande revisionen blir (McKee & Eilifsen 2000; FAR 2006) samtidigt som olika branscher påverkats mer negativt än andra av Covid-19 (Svensson 2020a). Således kan det å ena sidan innebära att där revisorerna reviderar branscher som påverkats mer av Covid- 19 blir risk- och väsentlighetsbedömningen mer omfattande till följd av den osäkerhet som pandemin medfört. Medan bedömningen å andra sidan inte behöver blivit mer omfattande om branscherna inte påverkats av Covid-19 eller om man inte ändrat arbetssätt som en följd av detta.

En professionell bedömning innefattar vilka granskningsåtgärder som revisorn sedan vidtar (FAR 2006). Majoriteten av respondenterna har uttryckt att det idag tillkommit viss granskning eller att man idag granskar vissa poster mer än andra. Därmed är det argumenterbart att revisorernas professionella bedömningar har påverkats som en följd av Covid-19. Med utgångspunkt ur IAASB:s (2013) modell över yttre påverkande faktorer som lagar, regler, miljö och kultur visar även respondenternas svar på att samhällskriser och globala kriser torde även de klassas som yttre påverkande faktorer med tanke på de omställningar som gjorts till följd av Covid-19.

6.1.1 Fysisk närvaro

Flertalet respondenter nämnde att den största förändringen i granskningen är kopplat till varulagret eller uttalandet om fortsatt drift. Appelbaum, Budnik och Vasarhelyi (2020) menar att utmaningen i granskningen av varulagret är att påståendena existens, förekomst och värdering kräver fysisk närvaro. Detta är i linje med vad respondenterna uttryckt varit en svårighet med lagerinventeringarna som genomförts under Covid-19. Respondent 12 resonerade kring svårigheten att säkerställa att det är rätt lager som inventeras samt att lagret faktiskt är fullständigt när det genomförs digitalt. För att bestyrka påståenden som existens, förekomst och värdering menade bland annat respondent 7, 13 och 14 att det tillkommit interna processer och ramar för om och hur en lagerinventering ska genomföras. Kravet på fysisk närvaro enligt ISA 501 har därför inte kunnat uppfyllas till följd av Covid-

54

19 vilket respondenternas upplevelser överensstämmer med och således har man bland annat fått genomföra lagerinventeringar digitalt. Till följd av detta har respondenterna upplevt att det krävts en mer omfattande granskning för att den digitala lagerinventeringen ska motsvara den fysiska närvaron. Bland annat diskuterade respondent 7 att utöver den vanliga granskningen har det tillkommit extra steg i granskningen som en följd av Covid-19 för att säkerställa fullständigheten. Vidare förklarade respondent 12 att man idag behöver bekräfta att det är rätt lagerplats genom att ha en GPS position vid inventeringens start och slut samt att man måste se till att filmningen inte avbryts på grund av lågt batteri eller av andra omständigheter för att säkerställa att det är samma lagerlokal under hela inventeringen. Således har tillvägagångssättet till viss del ändrats vid inhämtande av revisionsbevis kopplat till varulagret då en del genomförs digitalt. Däremot har inte processen för att bestyrka fullständigheten påverkats i någon större omfattning.

Respondent 12 diskuterade svårigheten med att bedöma värdet på bland annat onoterade finansiella innehav, speciellt när man räknar med diskonterade kassaflöden som kanske i dagsläget är noll och därmed är det svårt att bedöma vad det faktiska värdet i slutändan faktiskt är. Vad som kan anses vara den störst förändringen vid inhämtande av revisionsbevis är att en del av lagerinventeringar genomförts digitalt under Covid-19. Revisorn bedöms fortfarande kunna inspektera och beräkna men att detta nu istället fått göras digitalt genom att kunden får visa genom att filma lagret eller räkna antal produkter medan revisorn är med och kontrollerar. Däremot diskuterade respondent 7, 12 och 15 kring att det tillkommit åtgärder och granskning för att säkerställa att varulagret är rätt. För att säkerställa att inventeringen sker enligt standard förklarade respondent 1 och 8 att man närvarar två stycken personer vid en inventering för att styrka beviset. Vad som däremot upplevts som en återkommande svårighet med att genomföra lagerinventeringar digitalt är att bedöma inkuransen. Respondent 9 och 15 menade att man inte kan se huruvida produkter är defekta när man gör det digitalt vilket gör det svårt att bedöma inkurans i varulagret. Även om åtgärder vidtagits för att genomföra lagerinventeringar så de ska motsvara fysisk närvaro kan det diskuteras huruvida beviset upprätthåller hög kvalitet i videoformat när inte alla delar kan säkerställas på samma sätt. Detta kan förklaras med utgångspunkt i att fotokopior och bevis i videoformat inte alltid upprätthåller samma kvalitet som originalformat, som i detta fall är fysisk närvaro (Caster & Verardo 2007; Zuca 2013; Appelbaum, Budnik & Vasarhelyi 2020). Däremot kommer kvaliteten bedömas i ett senare skede enligt respondent 10, vilket gör det svårt att dra en generell slutsats om att det

In document Har granskningen påverkats? : En kvalitativ studie om hur inhämtande av revisionsbevis har påverkats av Covid-19 (Page 59-80)