års-kurserna 1–6
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Flitiga Lisan och Kronoparksskolan ... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ...11
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Flitiga Lisan den 24 april och Kronoparksskolan den 25 april 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun, Flitiga Lisan och Kronoparksskolan, dels den information som sam-lats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kom-munen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I skolorna intervjuades rektorn, delar av personalen, elever, samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass och samt-liga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av Flitiga Lisan och Kronoparksskolan
Flitiga Lisan Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 76 Förskoleklass 17 Grundskola 124
Flitiga Lisan är belägen cirka en kilometer utanför centrum av Mariestad. De flesta eleverna bor i närområdet och har bara några minuters promenad till sin skola.
Verksamheten omfattar fritidshem med två avdelningar, förskoleklass, årskur-serna 1–6, samt en språkgrupp med elever som nyligen kommit till Sverige och därför behöver mycket språkträning. Undervisningen är huvudsakligen organi-serad i åldershomogena klasser.
Skolan har inga slöjdsalar vilket gör att eleverna får undervisning i ämnet vid Kronoparksskolan.
Kronoparksskolan Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 98 Förskoleklass 23 Grundskola 134
Kronoparksskolan ligger i de västra delarna av Mariestad, cirka en och en halv kilometer från stadens centrum. Delar av skolan renoverades i slutet av 1990-talet.
Vid skolan finns två fritidshemsavdelningar, en förskoleklass, samt åldersho-mogena klasser i årskurserna 1–6.
De båda skolorna ingår i skolområde Väster. När eleverna börjar årskurs 7 flyt-tar de allra flesta till Tunaholmsskolan som är en av kommunens tre skolor för elever i årskurserna 7–9. I årskurs 5 får eleverna vid både Flitiga Lisan och Kronoparkskolan sin hemkunskapsundervisning i Tunaholmskolan.
Vid såväl Flitiga Lisan som Kronoparksskolan finns många barn med annat modersmål än svenska. Skolområde Väster tilldelas därför en extra summa pengar som bland annat ska finansiera modersmålsundervisning och undervis-ning i svenska som andraspråk.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolorna och av hur väl verk-samheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Besök gjorda i verksamheten och intervjuer visar att eleverna vid de båda sko-lorna i huvudsak ges förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det bestå-ende intrycket av besöken i Flitiga Lisan och Kronoparksskolan är att eleverna känner sig trygga och att det råder ett gott arbetsklimat vid skolorna.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elever-nas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt av-snittet 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet -Lpo 94).
- Skolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte de krav som ställs på sådana planer (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande be-handling av barn och elever).
- Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild un-dervisningsgrupp för elever vid Flitiga Lisan (5 kap. 5 § och 10 § grundsko-leförordningen).
- Skolorna anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Eleverna vid Flitiga Lisan erbjuds inte elevens val i enlighet med bestäm-melserna (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).
- Svenska som andraspråk ges vid skolorna som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolorna bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mog-nad, får inflytande över sitt lärande.
- Skolorna bör arbeta vidare med att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen.
- Skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utveck-las.
- Skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel i det fortsatta arbetet.
- Skolornas rektor bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella må-len.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper
Enligt personal i förskoleklasserna har leken en viktig roll i verksamheten. Fo-kus läggs bland annat på social träning och språkutveckling. Inspektörerna be-dömer, utifrån gjorda intervjuer och verksamhetsbesök, att eleverna i de båda
skolornas förskoleklass ges möjlighet till utveckling och lärande som grund för fortsatt skolgång.
I skolornas kvalitetsredovisningar (Vägvisaren, se vidare under rubriken kvali-tetssäkring och förbättringsarbete) redovisas bland annat måluppfyllelsen i äm-nena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. Till vägledning vid bedömningen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. (Tabell 1)
Tabell 1. Andel elever vid Flitiga Lisan och Kronoparksskolan, samt andelen elever i kommunen (i procent) som bedöms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, matematik och engelska, läsåret 2005/06.
Svenska Matematik Engelska
Flitiga Lisan 86 83 86
Kronoparksskolan 86 86 95
Kommunen 88 85 87
Källa: Skolans och kommunens kvalitetsredovisning, kallad Vägvisaren, för läsåret 2005/06 Av tabellen framgår att det läsåret 2005/06 förelåg små skillnader i måluppfyl-lelse skolorna emellan i ämnena svenska, matematik och engelska, samt att re-sultaten är i nivå med genomsnittet för kommunen som helhet. Skolornas egen statistik för läsåret 2004/05 visar på resultat som är i stort sett likvärdiga med dem som redovisats i tabellen ovan. Med tanke på att antalet elever som genomför proven vid skolorna varierar från år till år är det svårt att dra några slutsatser av ovan redovisade resultat. Med få elever i klasserna blir det utslags-givande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen för något ämne. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att skolor-na fortsätter arbetet för att förbättra eleverskolor-nas möjligheter att nå de skolor-nationella målen för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik.
Beträffande elevernas resultat i övriga ämnen har skolorna ingen redovisning och bedömning av måluppfyllelsen. Vid samtal med personalen i Flitiga Lisan framkommer att de tycker att det är svårt att göra en uppföljning i samtliga äm-nen, men att elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP) på sikt förväntas kunna bli ett bra hjälpmedel i arbetet med att bredda kunskapsuppföljningen.
Inspektionen visar att det vid såväl Flitiga Lisan som Kronoparksskolan i hög utsträckning saknas systematiska utvärderingar av elevernas kunskaper i förhål-lande till målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Inspektörerna kan därför inte uttala sig om huruvida eleverna vid de båda skolorna når målen för sin utbildning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Inspektörer-na bedömer att uppföljning och utvärdering av eleverInspektörer-nas kunskapsutveckling måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare om systematiskt kvali-tetsarbete i den för kommunen övergripande rapporten. Inspektörerna vill även poängtera vikten av att personalen vid skolan regelbundet uppmärksammar läroplanens och kursplanernas strävansmål och att det fortlöpande arbetet med planering och utvärdering tar sin utgångspunkt i dessa.
Normer och värden
Vid besöken i Flitiga Lisan och Kronoparksskolan får inspektörerna uppfatt-ningen att eleverna i hög utsträckning känner sig trygga i sina skolor. Relationen såväl elever emellan som mellan elever och vuxna framstår som positiv och vänlig. Personal och föräldrar vid Flitiga Lisan framhåller skolans storlek som
en bidragande orsak till hög trivsel och det faktum att personalen i stort sett kan namnen på alla elever i skolan anses lägga grunden för en trygg miljö. Vid Kro-noparksskolan lyfter personalen fram rektorns sociala engagemang som en vik-tig del i arbetet med att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö för elever-na. Mobbning eller annan kränkande behandling är enligt elever, personal och föräldrar ovanligt förekommande i de båda skolorna. En enkät som genomförs varje år behandlar bland annat frågan om hur trygga eleverna känner sig i olika verksamheter. Resultatet av enkäten redovisas i respektive skolas kvalitetsredo-visning och visar att de lite yngre barnen (F–3) vid Flitiga Lisan ger sin skola 8,7 poäng och de äldre 8,3 poäng av maximalt 10 poäng när det gäller trygghet i skolan. För Kronoparksskolan är resultaten från motsvarande enkät 8,6 bland de yngre och 8,2 för eleverna i årskurs 4–6.
Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning vid såväl Flitiga Lisan som Kronoparksskolan.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
I enlighet med läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbe-ta i demokratiska arbetsformer.
Intervjuer med elever och personal visar att såväl elevråd som klassråd genom-förs regelbundet vid både Flitiga Lisan och Kronoparksskolan. Eleverna vid Flitiga Lisan berättar ingående om sitt arbete och det framgår tydligt att de upp-lever att klassråd och elevråd är viktiga inslag i skolarbetet. Även i Krono-parksskolan beskriver eleverna arbetet i elevrådet som viktigt, dock framkom-mer att de ibland tycker det är svårt att veta varför vissa förslag som elevrådet lägger fram inte får genomslag vid skolan. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolan på ett tydligt sätt ger eleverna återkoppling på de förslag som klass- och elevråd presenterar, vare sig det handlar om att genom-föra förslagen eller inte. Det är inspektörernas uppfattning att eleverna vid de båda skolorna, i enlighet med intentionerna i läroplanen, ges tillfälle att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Läroplanen fastställer vidare att skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
Vid Flitiga Lisan finns ett dokument med titeln ”Arbetsplan – Barn och elevers inflytande. Dokumentet innehåller bland annat diverse exempel på hur eleverna kan ges tillfälle till inflytande i olika ämnen, samt en målformulering beträffande vart skolan vill nå i arbetet med elevernas inflytande. Kronoparksskolan har ett liknande dokument som ska vägleda personalen i arbetet med att få eleverna delaktiga i utformningen av utbildningen. De elever inspektörerna träffar
berät-tar att det i mycket hög utsträckning är lärarna som bestämmer vad klassen ska arbeta med och hur arbetet läggs upp. I samband med verksamhetsbesök ser inspektörerna exempel på att eleverna i viss mån ges tillfälle och möjlighet att påverka det dagliga arbetet, men det bestående intrycket är att elevernas delak-tighet i exempelvis planering och utvärdering av verksamheten är mycket be-gränsad. Samtal med personal vid de båda skolorna bekräftar denna bild. In-spektörerna bedömer därför att skolorna, i enlighet med läroplanen, bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande.
Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är enligt läroplanen en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till infly-tande och påverkan.
Inspektionen visar att läroplanen och de nationella kursplanerna är okända be-grepp för det stora flertalet av eleverna vid Flitiga Lisan och Kronoparksskolan.
Vid intervjuer med personal från Flitiga Lisan och Kronoparksskolan ges ex-empel på hur enskilda lärare arbetar med att presentera exex-empelvis kursplaner och de nationella mål som finns för elevernas utbildning. Dock framgår också att det inom personalgrupperna finns stora skillnader beträffande hur aktivt detta arbete genomförs. Inspektörerna bedömer därför att skolorna i högre utsträckning bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbild-ningen så att eleverna bland annat kan få ökat inflytande över sitt lärande och över undervisningen.
Inspektionen visar att det vid skolorna fortlöpande pågår olika former av vär-degrundsarbete. Vid båda skolorna används ett undervisningsmaterial som kal-las ”Livsviktigt”. Kkal-lassövergripande temadagar och fadderverksamhet är exem-pel på andra förebyggande inslag i arbetet med att skapa en god stämning i sko-lorna. Vid Flitiga Lisan genomförs vid behov ”tjej- och killsnack” med eleverna i årskurserna 4-6. Enligt både elever och intervjuade föräldrar är det överlag en lugn och trygg stämning på raster och under lektioner vid de båda skolorna.
Såväl skolornas personal som rektorn berättar engagerat om värdegrundsarbetet och ger åtskilliga exempel på insatser som görs i syfte att skapa en trygg miljö och öka elevernas förståelse för varandra. Det är inspektörernas bedömning att det bedrivs ett bra och aktivt arbete kring värdegrundsfrågor vid såväl Flitiga Lisan som vid Kronoparksskolan.
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk till-hörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions-hinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande be-handling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola, fritidshem och förskola. Av planen ska framgå vilka insatser som avses att göras under pågående läsår. Planen ska följas upp varje år. I det målin-riktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra fort-satta trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen ska arbetas fram i samverkan mellan barn, elever och personal, samt företrädare för vårdnadshavare. Vidare ska det tydliggöras hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och
elevers vårdnadshavare. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling.
Vid inspektionstillfället har skolorna arbetsplaner mot mobbing och en gemen-sam arbetsplan för likabehandling. I dessa arbetsplaner ges goda exempel på hur skolan arbetar för att främja likabehandling. Det är dock inspektörernas bedömning att dessa dokument inte motsvarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Bland annat saknas en behovsprövad kartläggning av vilka frågor som behöver belysas extra vid respektive skola, samt en uppräkning av vilka insatser skolorna avser att vidta under innevarande läsår. Skolorna måste därför snarast upprätta likabehandlingsplaner som motsvarar kraven i lagen.
Individanpassning och stöd
Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.
För de båda skolornas elevvårdsarbete finns ett elevhälsoteam, bestående av bland annat skolkurator, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska. Elev-hälsoteamet träffas regelbundet för att diskutera vilket stödbehov som finns vid respektive skola, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Klasskonfe-renser och olika typer av diagnoser används som hjälp i kartläggningen av vilket stödbehov som finns vid skolorna. Personalen i elevvårdsteamet tycker att de har bra kontroll på vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att de där-med i ett tidigt skede kan sätta in resurser. Denna bild bekräftas av såväl lärare som rektorn vid skolorna.
Det är inspektörernas uppfattning att de båda skolorna till stora delar har ruti-ner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Dock vill in-spektörerna i sammanhanget åter poängtera vikten av att skolorna, som tidigare nämnts i rapporten, utvecklar arbetet med att följa upp elevernas kunskapsut-veckling till att omfatta samtliga ämnen. Om den systematiska kunskapsupp-följningen bara omfattar ämnena svenska, matematik och engelska, riskerar de elever som är i behov av stödundervisning i andra ämnen att gå miste om den hjälp de är berättigade till.
Inspektörerna uppfattar att merparten av de elever vid skolorna som är i behov av särskilt stöd, erhåller detta utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Spe-cialläraren tar emot elever i sitt rum och arbetar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. I sammanhanget vill inspektörerna påpeka att grundskoleförordning-en klargör att särskilt stöd i första hand ska ges inom ramgrundskoleförordning-en för dgrundskoleförordning-en klass eller den grupp som eleven tillhör.
Åtgärdsprogram finns för de elever som elevvårdsgruppen arbetar regelbundet med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. Enligt elevhälsotea-met läses alla åtgärdsprogram igenom av skolornas rektor. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas bedömning att de kan vara ett hjälpmedel i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.
Enligt grundskoleförordningen ska de elever som behöver det ges studiehand-ledning på modersmål. Vid såväl Flitiga Lisan som Kronoparksskolan finns en hög andel elever med annat modersmål än svenska. Ingen elev erbjuds dock studiehandledning på modersmål och det saknas rutiner vid skolan för att kart-lägga om behovet finns. Enligt personal vid skolorna finns det elever som är i
behov av detta stöd, vilket också rektorn kan bekräfta. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör utveckla rutiner för att undersöka behovet av studie-handledning på modersmålet, samt säkerställa att de elever som är i behov av studiehandlening också erbjuds detta.
Vid Flitiga Lisan finns det elever som större delen av skoldagen får sin under-visning i den så kallade språkgruppen som är en förberedelseklass för elever som relativt nyss anlänt till Sverige. Därutöver är det framförallt i de praktisk-estetiska ämnena som eleverna följer undervisningen i respektive klass och årskurs. Skolans mål är att eleverna i förberedelseklassen så snart som möjligt ska få hela sin undervisning i sin klass. För eleverna i förberedelseklassen saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Då dessa elevers undervis-ning avviker från timplanen, ska beslut om anpassad studiegång också finnas. Så är i dagsläget inte fallet.
Inspektörerna bedömer därför att skolan måste fatta beslut om dels placering i särskild undervisningsgrupp, dels om anpassad studiegång för eleverna i förbe-redelseklassen.
Utvärdering av lärandet och bedömning
Intervjuer med föräldrar som har barn vid Flitiga Lisan eller Kronoparksskolan visar att de i hög utsträckning är nöjda med kontakten med skolan och att de anser sig välinformerade beträffande sina barns skolgång. Föräldrarna framhål-ler att de när som helst kan kontakta sitt barns skola om det är något de undrar
Intervjuer med föräldrar som har barn vid Flitiga Lisan eller Kronoparksskolan visar att de i hög utsträckning är nöjda med kontakten med skolan och att de anser sig välinformerade beträffande sina barns skolgång. Föräldrarna framhål-ler att de när som helst kan kontakta sitt barns skola om det är något de undrar