årskurserna 1–6
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Leksbergs skola ... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 4 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ...10
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Leksbergs skola den 20 mars och Lockerudsskolan den 21 mars 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun, Leksbergs skola och Lockerudsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssy-stem.
I skolorna intervjuades rektorn, delar av personalen, elever, samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i förskoleklass och
samt-liga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av Leksbergs skola
Leksbergs skola Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 66 Förskoleklass 12 Grundskola 95
Leksbergs skola är belägen i utkanten av Mariestad. Skolans huvudbyggnad är drygt 50 år gammal och byggdes ut 1997. I direkt anslutning till skolan finns ett skogsområde som regelbundet används i undervisningen. Vid skolan finns både elever som bor i närområdet, men också en del som åker skolskjuts.
Verksamheten omfattar fritidshemmen Delfinen och Hajen, förskoleklass och årskurserna 1–6. Klasserna är åldershomogena men arbetar tillsammans vid vissa tillfällen.
Skolan har ingen sal för textilslöjd vilket gör att eleverna får undervisning i äm-net vid Kronoparksskolan.
Lockerudsskolan Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 75 Förskoleklass 16 Grundskola 129
Lockerudsskolan ligger i de västra delarna av Mariestad, ett par kilometer från stadens centrum. Skolan uppfördes på 1960-talet och är omgiven av blandad bebyggelse. Cirka 30 procent av eleverna har annat modersmål än svenska, vil-ket är en hög andel i jämförelse med genomsnittet i kommunen. Vid skolan finns en asylgrupp för barn som väntar på besked om permanent uppehållstill-stånd.
Vid skolan finns tre fritidshemsavdelningar, en förskoleklass, två åldersblandade grupper med elever i årskurserna 1 och 2, samt åldershomogena klasser i års-kurserna 3–6. I Lockerudsskolans lokaler finns Pyramiden som är en särskild undervisningsgrupp. Pyramiden har elever från flera skolor i kommunen och tar emot elever i årskurserna 4–6.
Ämnet hem- och konsumentkunskap får eleverna vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan vid Tunaholmsskolan som är en av kommunens tre skolor för elever i årskurserna 7–9. Till Tunaholmsskolan flyttar nästan samtliga elever från Leksbergs skola och Lockerudsskolan i samband med att de börjar årskurs 7. Ovan nämnda skolor bildar tillsammans med Flitiga Lisan och Kronoparks- skolan skolområde Väster.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Leksbergs skola och Locke-rudsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Inspektörerna bedömer att eleverna vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan i huvudsak känner sig trygga och trivs i sin skola. Det finns ett aktivt värde-grundsarbete vid skolorna som syftar till att skapa trivsel, bland annat genom att medvetet organisera delar av undervisningen så att elever i olika åldrar ges till-fälle att samarbeta.
Enligt Leksbergs skolas kvalitetsredovisning bedömdes samtliga elever i årskurs 5, läsåret 2005/06 ha nått målen för sin utbildning i ämnena svenska, matematik och engelska.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elever-nas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt av-snittet 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet -Lpo 94).
- Skolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte de krav som ställs på sådana planer (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande be-handling av barn och elever).
- Lockerudsskolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för ele-ver som behöele-ver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord-ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Eleverna vid Lockerudsskolan erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen vid elevens val (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).
- Svenska som andraspråk erbjuds vid Lockerudsskolan som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska. (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolorna bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mog-nad, får inflytande över sitt lärande.
- Skolorna bör arbeta vidare med att för eleverna förtydliga målen för utbild-ningen.
- Skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utveck-las.
- Skolornas kvalitetsarbete bör utvecklas så att utvärdering och analys av verksamheten i högre utsträckning blir ett konkret hjälpmedel i det fortsatta arbetet.
- Skolornas rektor bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella må-len.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper
I skolornas kvalitetsredovisningar (Vägvisaren, se vidare under rubriken kvali-tetssäkring och förbättringsarbete) redovisas bland annat måluppfyllelsen i äm-nena svenska, matematik och engelska för elever i årskurs 5. Till vägledning vid bedömningen har personalen bland annat använt resultaten vid de nationella ämnesproven som genomförs i årskurs 5. (Tabell 1)
Tabell 1. Andel elever vid skolorna, samt andelen elever i kommunen (i procent) som be-döms ha uppnått kursplanemålen för årskurs 5 i ämnena svenska, engelska och matematik, läsåret 2005/06.
Svenska Matematik Engelska
Leksbergs skola 100 100 100
Lockerudsskolan 86 73 86
Kommunen 87 85 88
Källa: Vägvisaren
Av tabellen framgår att det läsåret 2005/06 förelåg skillnader i måluppfyllelse skolorna emellan i ämnena svenska, matematik och engelska. Skolornas egen statistik för läsåret 2004/05 visar inte på samma skillnader. De båda skolorna redovisade då siffror i paritet med Lockerudsskolans resultat för läsåret 2005/06. Med tanke på att antalet elever som genomför proven vid skolorna varierar från år till år är det svårt att dra några slutsatser av ovan redovisade resultat. Med få elever i klasserna blir det utslagsgivande i statistiken även om endast någon enstaka elev inte bedöms nått målen för något ämne. Inspektö-rerna noterar dock att måluppfyllelsen i matematik, vid Lockerudsskolan, varit lägre i jämförelse med ämnena svenska och engelska. Även vid Leksbergs skola var måluppfyllelsen i matematik läsåret 2004/05 något lägre än i de två andra ämnen där bedömningar gjorts. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vik-ten av att Lockerudsskolan fortsätter arbetet för att förbättra elevernas möjlig-heter att nå de nationella målen för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik, samt att Leksbergs skola söker bibehålla den goda måluppfyllelse som rapporte-rades för läsåret 2005/06.
Beträffande elevernas resultat i övriga ämnen har skolorna ingen redovisning och bedömning av måluppfyllelsen. Personalen uppger vid intervjuer att de fortlöpande gör bedömningar av elevernas arbete och anser sig därmed ha en god bild av elevernas kunskapsutveckling. Denna bedömning ligger sedan till grund för den information som lämnas till föräldrar i samband med utveck-lingssamtal. Inspektionen visar att det vid såväl Leksbergs skola som Locke-rudsskolan i hög utsträckning saknas systematiska utvärderingar av elevernas kunskaper i förhållande till målen i läroplanen och de nationella kursplanerna.
Inspektörerna kan därför inte uttala sig om huruvida eleverna vid de båda sko-lorna når målen för sin utbildning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare
om systematiskt kvalitetsarbete i den för kommunen övergripande rapporten.
Inspektörerna vill även poängtera vikten av att personalen vid skolan regelbun-det uppmärksammar läroplanens och kursplanernas strävansmål och att regelbun-det fortlöpande arbetet med planering och utvärdering tar sin utgångspunkt i dessa.
Normer och värden
De elever som inspektörerna möter uppger att de känner sig trygga i sina skolor och att mobbning och annan kränkande behandling inte är vanligt förekom-mande. De yngre barnen säger att de kan umgås med de lite äldre eleverna och de tycker att stämningen på raster och lektioner är god. Även personalen ger bilden av en trygg miljö där åtgärder sätts in när det finns tendenser till problem av olika slag. Inspektörerna bedömer att det i huvudsak råder en trygg och god stämning vid skolorna.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
I enlighet med Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga att arbe-ta i demokratiska arbetsformer.
Leksbergs skola har utarbetat ett dokument med riktlinjer för arbetet med ele-vernas medinflytande. Bland annat behandlas frågan om klassråd och elevråd.
Intervjuer med elever och personal visar att såväl elevråd som klassråd genom-förs regelbundet vid både Leksbergs skola och Lockerudsskolan och det är in-spektörernas uppfattning att eleverna därmed, i enlighet med intentionerna i läroplanen, ges tillfälle att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska for-mer.
Läroplanen fastställer vidare att skolan ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
De elever inspektörerna träffar berättar att det i mycket hög utsträckning är lärarna som bestämmer vad klassen ska arbeta med och hur arbetet läggs upp. I samband med verksamhetsbesök ser inspektörerna exempel på att eleverna i viss mån ges tillfälle och möjlighet att påverka det dagliga arbetet, men det be-stående intrycket är att elevernas delaktighet i exempelvis planering och utvär-dering av verksamheten är mycket begränsad. Samtal med personalen och sko-lornas rektor förstärker denna bild. Inspektörerna bedömer därför att skolorna, i enlighet med läroplanen, bör arbeta för att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande.
Inspektionen visar att ett fåtal av eleverna i Leksbergs skola och Lockerudssko-lan är medvetna om att det finns en läropLockerudssko-lan och nationella kurspLockerudssko-laner med mål för deras utbildning. I någon klass uppger eleverna att de känner till att det
finns en läroplan. Vid intervjuer med personal i Leksbergs skola framkommer att de på olika sätt arbetar med att göra eleverna medvetna om målen. Inspektö-rerna uppfattar dock att det är föreligger stora skillnader inom personalgruppen beträffande hur aktivt detta arbete genomförs. Även vid Lockerudsskolan får inspektörerna bilden av att det finns stora variationer i personalens arbete med att göra eleverna medvetna om målen för deras utbildning. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är enligt läroplanen en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påver-kan. Inspektörerna bedömer därför att skolorna i högre utsträckning bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen så att eleverna bland annat kan få ökat inflytande över sitt lärande och över undervisningen.
Inspektionen visar att det vid skolorna fortlöpande pågår olika former av vär-degrundsarbete. Personalen påtalar att olika insatser görs såväl i undervisningen, som på raster och under andra aktiviteter. Vid båda skolorna används ett un-dervisningsmaterial som kallas ”Livsviktigt”. Klassövergripande temadagar och fadderverksamhet är exempel på andra förebyggande inslag i arbetet med att skapa en god stämning i skolorna. Enligt både elever och personal är det hu-vudsakligen en lugn och trygg stämning på raster och under lektioner vid de båda skolorna. Det är inspektörernas bedömning att det bedrivs ett aktivt arbe-te kring värdegrundsfrågor vid såväl Leksbergs skola som Lockerudsskolan.
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk till-hörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions-hinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande be-handling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola, fritidshem och förskola. Av planen ska framgå vilka insatser som avses att göras under pågående läsår. Planen ska följas upp varje år. I det målin-riktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra fort-satta trakasserier eller annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen ska arbetas fram i samverkan mellan barn, elever och personal, samt företrädare för vårdnadshavare. Vidare ska det tydliggöras hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling.
Vid inspektionstillfället har skolorna arbetsplaner mot mobbing och arbetspla-ner för likabehandling. Inspektörerna bedömer att dessa dokument inte mot-svarar en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver. Bland annat saknas en behovsprövad kartläggning av vilka frågor som behöver belysas extra vid re-spektive skola, samt en uppräkning av vilka insatser skolorna avser att vidta under innevarande läsår. Skolorna måste därför snarast upprätta likabehand-lingsplaner som motsvarar kraven i lagen.
Individanpassning och stöd
Enligt grundskoleförordningen ska stödundervisning ges om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts vid slutet av det
femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.
Vid Leksbergs skola och Lockerudsskolan finns elevhälsoteam, bestående av bland annat skolkurator, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska. Elev-hälsoteamet träffas regelbundet för att diskutera vilket stödbehov som finns vid skolan, samt för uppföljning av tidigare gjorda insatser. Personalen i elevvårds-teamen tycker att de har bra kontroll på vilka elever som är i behov av särskilt stöd och att de därmed i ett tidigt skede kan sätta in resurser. Denna bild be-kräftas av såväl lärare som rektorn vid skolorna. Klasskonferenser och olika typer av diagnoser används som hjälp i kartläggningen av vilket stödbehov som finns vid skolorna. Det är inspektörernas uppfattning att de båda skolorna har rutiner för att identifiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Dock framkommer vid samtal med såväl elevhälsoteamet, som övrig personal att sär-skilt stöd fram för allt ges i ämnena svenska och matematik, och i viss mån i ämnet engelska. Enligt personalen finns det begränsade resurser att erbjuda stöd i andra ämnen. Även samtal med skolornas rektor bekräftar att stödet är fokuserat till dessa ämnen. Inspektörerna kan vid besöket inte säkerställa att det finns elever vid skolan som inte får det stöd de är berättigade till, men vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolorna utreder behovet av stöd i andra ämnen än svenska, matematik och engelska.
Officiell statistik visar att elever i Mariestads kommun i samband med att de slutar grundskolans nionde år har god måluppfyllelse i svenska och engelska, men att de lyckas något sämre i matematik. Däremot är måluppfyllelsen påtag-ligt lägre i ämnen som kemi, geografi och religion. En av orsakerna till detta kan enligt inspektörerna vara att särskilt stöd i de tidigare skolåren i stor utsträck-ning är begränsat till vissa ämnen.
Inspektörerna uppfattar vid sina besök i skolorna att merparten av de elever som är i behov av särskilt stöd, erhåller detta utanför den ordinarie undervis-ningsgruppen. Specialläraren tar emot elever i sitt rum och arbetar endast vid enstaka tillfällen ute i klasserna. I sammanhanget vill inspektörerna påpeka att grundskoleförordningen klargör att särskilt stöd i första hand ska ges inom ra-men för den klass eller den grupp som eleven tillhör.
Åtgärdsprogram finns för de elever som elevhälsoteamet arbetar regelbundet med eller som av annan anledning är i behov av ett sådant. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av omfattar åtgärder på flera olika ansvarsnivåer och det är inspektörernas uppfattning att de kan vara ett bra hjälpmedel i arbe-tet med elever i behov av särskilt stöd.
Vid Lockerudsskolan finns en särskild undervisningsgrupp, Pyramiden, som i första hand är till för elever med koncentrationsproblematik. Pyramiden vänder sig till elever i årskurserna 4–6 och tar emot elever från hela kommunen. När en elev bedöms vara i behov av en plats vid Pyramiden skickar rektorn vid elevens hemskola en ansökan till Lockerudsskolans rektor som är den som avgör om eleven kan tas emot. Följaktligen är det alltså rektorn vid Lockerudsskolan som fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp även för de elever som finns inskrivna vid andra skolor i kommunen. Se vidare i den för kommunen sammanfattande rapporten.
Enligt grundskoleförordningen ska eleverna ges studiehandledning på moders-mål. Vid Leksbergs skola finns mycket få elever med annat modersmål än svenska och det är rektorns bedömning att ingen elev vid skolan är i behov av denna studiehandledning. I Lockerudsskolan har cirka 30 procent av eleverna
minst en förälder med annat modersmål än svenska. Ingen elev tillhandahåller dock studiehandledning på modersmål och det saknas rutiner vid skolan för att kartlägga om behovet finns. Personalen framhåller dock att det finns elever som är i behov av detta stöd, vilket också rektorn konstaterar. Inspektörerna bedö-mer därför att skolan bör utveckla rutiner för att undersöka behovet av studie-handledning på modersmålet och att de elever som är i behov av studiehandle-ning måste erbjuds detta.
Utvärdering av lärandet och bedömning
Intervjuer med föräldrar som har barn vid Leksbergs skola eller Lockerudssko-lan visar att de i hög utsträckning är nöjda med kontakten med skoLockerudssko-lan och att de anser sig välinformerade beträffande sina barns skolgång. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet, minst en gång per termin, och föräldrarna anser att de via samtalen får en god inblick i såväl barnens sociala situation som deras kun-skapsutveckling. Inspektörerna vill i sammanhanget poängtera vikten av att skolorna, som tidigare nämnts i rapporten, följer upp elevernas kunskapsut-veckling i samtliga ämnen, samt elevernas utkunskapsut-veckling i förhållande till läropla-nens strävansmål. Detta kan ytterligare förbättra föräldrarnas möjlighet att få kunskap om sina barns färdigheter och utvecklingsbehov.
Vid Leksbergs skola finns en aktiv föräldraförening som på olika sätt engagerar sig i verksamheten och som uttrycker stort förtroende för skolans personal och rektor. Föräldraföreningen har bland annat arbetat med frågor som rör skolgår-den och skolskogen.
Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utveck-lingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utveck-lingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå