Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Vadsbogymnasiet ... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 4 Bedömning av förutsättningarna ... 7
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vadsbogymnasiet den 18-20 april 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för ut-bildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ans-variga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Mariestads kommun och Vadsbogymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Vadsbogymnasiet intervjuades elever, personal och skolledning. Inspektörerna besökte lektioner i flertalet program och årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak-uppgifter i rapporten.
Beskrivning av Vadsbogymnasiet
Skolan Antal elever
Gymnasieskola 1 099
Gymnasiesärskola 24
Vadsbogymnasiet är centralt beläget i Mariestads kommun. Utbildningen vid skolan omfattar de tio nationella programmen, Barn- och fritidsprogrammet (BF), Byggprogrammet (BP), Elprogrammet (EC), Estetiska programmet (ES), Fordonsprogrammet (FP), Handels- och administrationsprogrammet (HP), Industriprogrammet (IP), Naturvetenskapliga programmet (NV), Samhällsve-tenskapliga programmet (SP) och Teknikprogrammet (TE) samt tre specialut-formade program, Idrotts- och ledarskapsprogrammet, Marinteknikprogrammet samt Omvårdnads- och samhällsvetenskapsprogrammet. Skolan har ett omfat-tande utbud av specialidrott i kombination med ett gymnasieprogram. Skolan har också Individuella program (IV) som inkluderar det så kallade Ungdoms-programmet samt gymnasiesärskola med de två 4-åriga nationella programmen Industriprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet. Gymnasiesärsko-lan har även individuella program.
De flesta eleverna kommer från Mariestads kommun och de angränsande kommunerna Töreboda och Gullspång.
Antalet elever baseras på kommunens egen statistik vid tiden för inspektionen.
Sammanfattande bedömning
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanerna, de nationella kursplanerna och programmålen.
Inspektörerna bedömer att Vadsbogymnasiet erbjuder en utbildning av god kvalitet. Eleverna når goda resultat som överstiger resultaten i riket. Inspektö-rerna bedömer att det är en mycket trevlig stämning på skolan och att man väl uppfyller de allmänna mål och de värdegrundsmål som anges i skollag och läro-plan. Den pedagogiska verksamheten är av god kvalitet. Tillgången till lärare med pedagogisk utbildning och ämnesutbildning för de ämnen de undervisar i är mycket god.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande be-handling av barn och elever).
- Elever som behöver stöd ges inte alltid det och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av det (8 kap. 1, 1 a §§ gymnasieförordningen).
- Rektors beslut för elever med utökat program saknas (5 kap. 22 § gymnasie-förordningen).
- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm.).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör säkerställa att alla elever får kännedom om målen för den egna utbildningen.
- Kvaliteten i utvecklingssamtalen bör förbättras och alla elever bör få åter-koppling om sin kunskapsutveckling.
- Skolan bör förbättra arbetet med att redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.
- Kvalitetsarbetet behöver utvecklas för att i större utsträckning omfatta ana-lyser.
- Rektorernas uppdrag som pedagogiska ledare för verksamheten behöver utvecklas.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen.
Eleverna på Vadsbogymnasiet känner i varierande utsträckning till kurs och programmålen för de program de studerar på. På de program som traditionellt betecknas som yrkesförberedande upplever dock eleverna att de får en god information. Vid elevintervjuerna framkommer vidare att det är en stor varia-tion mellan olika lärare hur eleverna informeras om kursmål, betygskriterier för kursen och hur bedömning kommer att ske. Vid intervjuerna med personalen framkommer att det är stora skillnader mellan olika program och lärare hur detta sker.
Tabell 1: Sammanställning av resultat för Vadsbogymnasiet läsåren 2005 och 2006.
Vadsbogymnasiet Riket
2005 2006 2005 2006 Behörighet till universitet och
högskola (%) 92,7 95,4 88,9 89,2 Elever som avslutar sin
utbild-ning inom 4 år (%) 80,2 86,1 76,0 74,9
Genomsnittlig betygspoäng 14,3 14,8 14,1 14,1
Källa: Skolverket
De kunskapsresultat som framträder genom betygsvärden och resultat från nationella prov syftar till att vara nationellt likvärdiga. När det gäller att bedöma hur framgångsrik en viss skola har varit i arbetet med elevernas lärande, förkla-ras dock resultaten av både skolans insatser och de enskilda elevernas förutsätt-ningar.
Tabellen ovan visar att Vadsbogymnasiet når resultat som överstiger resultaten i riket. Även vid en jämförelse av resultaten per program ligger skolan över eller, för några program, i nivå med riket.
Förutom program- och kursmål ingår i skolans uppdrag även mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. Exempelvis ska skolan verka för att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva
antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter, utveckla förmågan att arbeta såväl självständigt tillsammans med andra. Bland målen märks också analytisk förmåga. Inspektörerna bedömer att skolan delvis arbetar för att ut-veckla detta. Exempelvis bedrivs ett utvecklingsarbete inom SP.
Inspektörernas samlade bedömning av området är att skolan bör säkerställa att alla elever får kännedom om målen för den egna utbildningen.
Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. I intervjuer med eleverna ger de en mycket positiv bild av skolan.
Det bekräftas också av den så kallade Vägvisaren som är enkät som årligen genomförs med avsikt att få en bild av hur eleverna upplever bland annat trygghet, delaktighet och inflytande samt undervisningen.
Inspektörerna bedömer att det är en mycket trevlig stämning på skolan och att man väl uppfyller de allmänna mål och de värdegrundsmål som anges i skollag och läroplan.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
I Vadsbogymnasiet genomförs klassråd, programråd och skolkonferens. För samtliga elever i skolan finns ett elevråd. I intervjuerna gavs olika bilder av hur elevernas inflytande fungerar. I skolans egen enkätundersökning Vägvisaren (2007) redovisas positiva resultat kring frågor om planering, utvärdering och inflytande över undervisningen. Inspektörerna uppfattar dock att det är stora skillnader mellan olika program, vilket även skolan identifierat och arbetar för att förbättra. På de flesta av de program som traditionellt betecknas som yrkes-förberedande anser de intervjuade eleverna att de har ett stort inflytande.
Vid lektionsbesök uppfattar inspektörerna att eleverna är motiverade och akti-va. Graden av inflytande varierar dock främst beroende på lärarens inställning och elevernas engagemang. Som tidigare framgått av rapporten är det elever som saknar kännedom om målen för utbildningen.
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk till-hörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktions-hinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande be-handling. Huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och an-nan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i
förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I pla-nen ska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år.
Inspektörerna bedömer att den likabehandlingsplan skolan redovisat i samband med inspektionen saknar en översikt över de insatser som behövs för att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan uppfyller således inte lagens krav vilket måste åtgärdas. I detta arbete kan Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) vara ett stöd. Inspektörerna vill också påtala att från den 15 oktober 2006 ska planen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever vid den verksamhet för vilken planen gäller. En utvärde-ring av likabehandlingsplanen ska också ingå i skolans årliga kvalitetsredovis-ning. Enligt uppgifter från skolledningen kommer planen från och med läsåret 2007-08 att utvärderas årligen.
Inspektörerna uppfattar att det är ett gott förhållande mellan elever och lärare och att arbetsmiljön vid skolan är god.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
Enligt gymnasie- och gymnasiesärskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan. Vadsbogymnasiets arbetsplan berör väsentliga delar för att öka måluppfyllelsen men inspektörerna vill påpeka att planen tydligare kan omfatta gymnasiesärskolans speciella skol-formsfrågor.
I enkätundersökningen som redovisas i kvalitetsredovisningen för år 2006 finns flera frågor om hur eleverna uppfattar undervisningen. Elevernas svar ger en positiv bild, men det finns skäl att se på skillnader mellan programmen. En sådan analys görs också i skolans kvalitetsredovisning.
Utbildningen vid skolan omfattar många olika program. Det innebär att elever studerar på olika sätt och kommer i kontakt med olika värderingar, kunskaps- och yrkesområden. De intervjuade eleverna ger uttryck för att det finns varia-tioner i arbetsformerna. Inspektörernas uppfattning är att saklighet och allsidig-het präglar undervisningen.
Individanpassning, individuell studieplanering och stöd
Skolans specialpedagog, speciallärare och elevvårdspersonal har en central roll i arbetet med att ge särskilt stöd till elever och mycket av arbetet bedrivs på ett bra sätt. För stödundervisning finns sedan några år ett resurscentrum där ele-verna framförallt får stöd i svenska, engelska och matematik. Skolan har också fått en förstärkning av organisationen för att tillgodose elevernas behov av sär-skilt stöd. Inspektörerna bedömer dock att skolan ännu inte kan tillgodose ele-vernas behov av särskilt stöd då det finns en kö av elever till stödverksamheten.
Skolan bör se över verksamheten då det framgår att elever som inte är i behov av stödåtgärder deltar i stödundervisningen. Vid intervjuer med personal fram-kommer också att åtgärdsprogram inte alltid utarbetas för elever som behöver särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av ett sådant.
Ett relativt stort antal elever har utökat program. Det finns stora variationer mellan programmen och i jämförelse med riket är det många elever på ES, HP, NV, OP och SP som har utökat program. Enligt uppgifter från skolledningen sker nu en minskning av antalet elever som har ett utökat program. Enligt
be-stämmelserna ska rektorn besluta om eleven kan antas tillgodogöra sig under-visningen på ett utökat program. På Vadsbogymnasiet saknas formella beslut av rektor för elever som läser ett utökat program. Inspektörerna bedömer därför att skolan inte fattar beslut i enlighet med bestämmelserna.
Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning
Av intervjuer med elever och personal framkommer att utvecklingssamtalen är av varierande kvalitet och att den individuella studieplanen inte alltid är grund för samtalet. För samtalen med elever i årskurs 1 uppfattar inspektörerna att det finns en tydligare styrning från skolledningens sida, men att det för övriga års-kurser mer är upp till de enskilda lärarna hur dessa genomförs.
Enligt de intervjuade eleverna varierar det även mellan lärarna hur utvärdering av kurser och återkoppling sker. Det finns lärare som regelbundet utvärderar sina kurser och återkopplar till eleverna medan andra gör det mera sällan eller inte alls.
Inspektörerna bedömer att kvaliteten i utvecklingssamtalen bör förbättras och alla elever bör få återkoppling om sin kunskapsutveckling med den individuella studieplanen som underlag. Vidare bör utvärderingar och återkopplingar ske på ett mer systematiskt och regelbundet sätt.
Enligt de intervjuade eleverna är prov det vanligaste utvärderingssättet av ele-vernas kunskaper. Vid intervjuerna med personalen framkommer att betygskri-terierna oftast gås igenom vid kursstart eller i samband med betygssättningen av kursen. Skolan har genomfört kompetensutvecklingsinsatser kring bedömning och betygssättning men inspektörerna bedömer att kommunikationen med ele-verna begränsas till kursernas start och slut och enligt eleele-verna är starkt kon-centrerade till provresultat. Skolan bör därför kunna förbättra arbetet med att för eleverna redovisa på vilka grunder betygssättning sker.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
Varje skola ska årligen upprättas en skriftlig kvalitetsredovisning. Den ska vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.
Den ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för ut-bildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts.
Gymnasieskolans kvalitetsredovisning är utformad utifrån en gemensam mall som är framtagen i kommunen. Inspektörerna uppfattar av intervjuerna att kva-litetsredovisningen kan ha en större betydelse för verksamheten om specifika frågor för gymnasieskolan ges ett större utrymme. Vid intervjuerna med såväl personal som elever framkommer att deras kännedom om kvalitetsredovisning-en är begränsad. I kvalitetsredovisningkvalitetsredovisning-en saknas vidare kvalitetsredovisning-en redovisning av gym-nasiesärskolans verksamhet. Inspektörerna bedömer sammantaget att kvalitets-redovisningen inte uppfyller förordningens krav.
Inspektörerna bedömer också att skolans kvalitetsarbete i helhet inte kan ses som helt tillfredsställande. Skolan bör i större utsträckning analysera resultaten.
Ledning
Rektorn har enligt författningarna en nyckelfunktion för utbildningens plane-ring, genomförande och resultat. För ledningen av utbildningen i skolorna ska finnas rektorer. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn enligt skollagen hålla sig
förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Den som är rektor ska ha pedago-gisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet.
Vid tiden för inspektionen pågår en diskussion kring gymnasieskolans framtida organisation kopplat till resursfrågor. Förändringar har också gjorts av gymna-sieskolans ledningsorganisation under det senaste året.
I ledningen av gymnasieskolan finns fem rektorer med ett uppdelat programan-svar för elever och utbildningar. Mellan rektorerna finns också ett antal över-gripande arbetsuppgifter fördelade. Inspektörernas intryck är att skolledningen har ett bra stöd bland elever och personal. Inspektörerna uppfattar vidare att det är ett positivt och nära samarbete inom ledningsgruppen. Vid intervjuer med skolledningen framhåller de att de i större utsträckning vill arbeta med pedagogiska ledningsfrågor men att arbetet de senaste åren allt mer haft fokus på verksamhetens ekonomi. Skolledningen framför att den politiska viljeinrikt-ningen för gymnasieskolan är svag och att långsiktighet saknas samt att det finns brister i nämndens och kommunens övergripande kvalitetsarbete.
Sammantaget bedömer inspektörerna att samverkan mellan rektorerna inom Vadsbogymnasiet framstår som väl fungerande. Inspektörerna bedömer att rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten och tar ett övergripande ansvar för verksamheten. Med tanke på vad som tidigare nämnts i rapporten bland annat om skolans brister i kommunikationen med eleverna kring deras kunskapsutveckling och på vilka grunder betygssättning sker samt att eleverna vid vissa program har bristande kunskaper om målen för utbildningen, bedö-mer inspektörerna dock att rektorerna inte fullt ut tar ett ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen. Rektorerna bör därför utveckla det pedagogiska le-darskapet.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen;
tillgång till den utbildning som ska erbjudas, information om utbildningen, per-sonalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och ut-rustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen.
Tillgång till utbildning
Vadsbogymnasiet erbjuder ett brett utbud i form av tio nationella program, tre specialutformade program och individuellt program samt gymnasiesärskola med tre program. Eleverna erbjuds valbara kurser och individuella val i rimlig om-fattning. Inspektörerna bedömer att tillgången till och informationen om ut-bildning vid Vadsbogymnasiet är god. Informationen om Ungdomsprogrammet kan dock förändras så den tydligare anger att det är ett individuellt program.
Enligt 5 kapitlet 18 § i gymnasieförordningen ska elever erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen som individuellt val. Av 5 kapitlet 14 § samma förordning följer att specialidrott får anordnas som indivi-duellt val.
I Vadsbogymnasiet finns möjlighet att inom ramen för det individuella valet välja specialidrott. Specialidrott erbjuds med olika inriktningar, bland annat fot-boll, innebandy orientering och ridsport. Då det finns fler sökande än antal platser för vissa av inriktningarna genomförs färdighetstester som en del i ur-valsförfarandet. Vid dessa färdighetstester finns de instruktörer som arbetar med specialidrott vid Vadsbogymnasiet med och rangordnar de sökande. Några
av instruktörerna är även tränare inom lokala idrottsföreningar. Vidare tas också referenser från de ledare och tränare som den sökande anger på ansöknings-blanketten till specialidrott.
Vadsbogymnasiet bör sträva efter att anordna specialidrott efter elevernas öns-kemål så att alla som vill ha specialidrott som individuellt val också får det. Det är emellertid inte förenligt med bestämmelserna att idrottsföreningar eller id-rottsförbund har inflytande över vilka elever som antas till det individuella valet.
Det är skolan som ska fatta beslut i dessa frågor.
Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan ser över sin organisation så att elever i större utsträckning kan erbjudas plats inom det individuella valet specialidrott, samt säkerställa att utomstående idrottsföreningar och idrotts-förbund inte har något inflytande över vilka elever som får plats.
På många program förekommer arbetsplatsförlagd utbildning (APU) som in-spektörerna bedömer motsvara kraven för sådan utbildning. Vissa program har APU av mycket god kvalitet.
Inspektörerna vill gärna framhålla skolans bibliotek som är välutrustat, centralt beläget samt välbesökt och enligt de intervjuade har stor betydelse för skolans verksamhet.
Personal
Tillgången till lärare med pedagogisk utbildning och ämnesutbildning för de ämnen de undervisar i är mycket god. Enligt uppgifter från skolan saknade sex lärare av 105 pedagogisk utbildning (läsåret 2005-06). Av de sex obehöriga lä-rarna hade två påbörjat utbildning för att få den formella behörigheten, två hade sökt och två var nästan helt klara med utbildningen.
Skolan har under flera år haft lärarstudenter vilket enligt skolledningen bidrar till en positiv utveckling samt också en möjlighet att på sikt rekrytera lärare i samband med de många pensionsavgångar som förväntas under de närmaste åren.
Inspektörerna bedömer att skolan har en mycket god tillgång till lärare med adekvat utbildning för den undervisning de bedriver.
Materiella resurser
Inspektörerna bedömer att gymnasieskolan i stort har god tillgång på utrust-ning. Däremot ger flera av de intervjuade grupperna en bild av att det saknas
Inspektörerna bedömer att gymnasieskolan i stort har god tillgång på utrust-ning. Däremot ger flera av de intervjuade grupperna en bild av att det saknas