Ordförande Bodil Hansen, (M) 1:e vice ordförande Claes Lindahl, (C) 2:e vice ordförande Stefan Jönsson, (S)
Netto, tkr
Bokslut 2009
Budget 2010*
Budget 2011
plan 2012
plan 2013
TOTaLT, dRIFT 277 889 277 528 288 529 295 020 302 945
Oförutsett 0 4 348 5 770 5 900 6 058
Nämnden 369 399 404 404 404
Förskola/skolbarnsomsorg/grundskola
Central administration 6 809 6 784 5 316 5 449 5 606
Förskola/fritidshem 73 819 71 990 79 874 82 250 85 049
Familjedaghem 2 672 2 915 3 048 3 120 3 205
Grundskola 126 537 123 478 125 881 128 324 131 474
Gymnasieskola 63 367 61 794 62 958 64 170 65 599
-därav Haganässkolan 52 758 52 047 52 825 54 037 55 466
-därav interkommunala ersättning och
inackorderingsbidrag 7 829 6 640 6 977 6 977 6 977
-därav gymnasiesärskola 2 780 3 107 3 156 3 156 3 156
Komvux inklusive arbetsmarknads-åtgärder och KY
4 316 5 820 5 278 5 403 5 550
Specifikation av drift
Personalkostnad 222 469 218 988 227 619 233 867 241 646
Antal årsarbetare 550 530 533,3 533,3 533,3
Kapitaltjänstkostnad 2 580 2 291 2 287 2 287 2 287
INVESTERINGaR 2 311 2 286 3 000 3 000 2 000
* exklusive tilläggsbudgetering med mera
Budget
Verksamhetsidé
”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja lärande för att därigenom förbereda för att leva och verka i samhället”.
Utbildningsnämndens ansvarsområde är förskola, pedago-gisk omsorg, vårdnadsbidrag, förskoleklass, fritidshem, grund- skola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Begreppet skola inkluderar samtliga
verk-- Stor vikt läggs vid upprättande av tydliga mål.
- Alla ska lämna verksamheten med grundläggande färdigheter.
demokratiska kompetenser - Allas lika värde.
- Skolan arbetar för att alla ska respektera olika uppfatt- ningar och demokratiskt fattade beslut, samt reagera då demokratiska värden ifrågasätts.
personliga kompetenser
- Alla ska lämna skolan med en positiv självbild och framtidstro!
NÄMNdSREdOVISNINGaR - UTBILdNINGSNÄMNdEN
Övergripande mål och verksamhetsmål
(enligt god ekonomisk hushållning)Övergripande mål Verksamhetsmål Mätning Frekvens Utvärdering
KUNSKap
Alla ska, från förskola till vuxenutbild-ning, ges möjlighet att få tillgodogöra sig kunskaper utifrån sina förutsättningar samt aktivt stimuleras till ytterligare kunskapsinhämtning efter intresse och förmåga.
Varje skola ökar varje år sin andel god-kända elever i svenska, matematik och engelska.
Betyg i gymnasie-skolan och åk 9, nationella prov i åk 5 och 3
En gång/år Delårsrapport augusti Bokslut
Varje skola utvecklar former och rutiner för elevernas övergångar mellan skol-former.
Alla skolor redo-visar hur de arbe-tar med elevernas stadieövergångar
En gång/år Delårsrapport augusti. Verksam-heternas kvali-tetsredovisningar hösten 2011 Uppföljning av skolplanens målupp-
fyllelse.
Verksamheter och för-
valtning följer upp skolplanens mål.
Alla ska lära sig vad demokrati, ansvar, rättigheter och skyldigheter innebär för dem själva och deras omgivning.
Eleverna har möjlighet att påverka un-dervisningens utformning och innehåll.
I sin planering och i sitt genomförande utgår pedagogen från elevens och grup-pens behov.
Skolorna följer upp och utvärde-rar målet
Skolorna väljer frekvens, minst en gång per år
Utveckla likabehandlingsarbetet. Verksamheternas uppföljning av likabehandlings-planen i kvalitets-redovisningen
En gång/år Delårsrapport augusti. Verksam-heternas kvali-tetsredovisningar hösten 2011 LÄRMILJÖER
Skolornas miljö ska präglas av läro-planernas grundläggande etiska och moraliska värderingar i syfte att skapa en trygg miljö.
Varje skola har en acceptabel tillgång till bibliotek, IT och andra moderna lä-romedel för att eleven ska kunna hämta information i sitt lärande.
Verksamheterna följer upp och utvärderar målet
En gång/år Delårsrapport augusti. Verksam-heternas kvali-tetsredovisningar hösten 2011 aLTERNaTIVa OCH FLEXIBLa VÄGaR
TILL UTVECKLING OCH LÄRaNdE Kommunens skolor ska vara likvärdiga i sin kvalitet men det innebär inte att alla skolor ska vara lika. Mångfald skapar en styrka för kommunen.
Varje skola uppmuntras att, inom ramen för de nationella målen, utveckla egna specifika områden som pedagoger, elever och föräldrar har ett stort engagemang och intresse för.
Alla skolor redovisar hur de utvecklar skolans egna specifika områden
En gång/år Delårsrapport augusti. Verksam-heternas kvali-tetsredovisningar hösten 2011
Verksamhetsbeskrivning
Utbildningsnämnden ansvarar för kommunens arbete inom förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymna-siesärskola och vuxenutbildning. Verksamheten styrs till stora delar av skollag, förordningar och läroplaner, vilka är beslu-
tade av riksdag och regering. I kommunen finns en skolplan, Lära för livet, vilken är en grund för verksamheten inom för-valtningen.
NÄMNdSREdOVISNINGaR - UTBILdNINGSNÄMNdEN
Verksamhet 2011, plan 2012-2013
Utbildningsförvaltningens uppdrag är förskole- och skolbarns-omsorgsverksamhet, pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag, grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Det interna arbetet mot att skapa en effektiv och väl fungeran-de förvaltning fortsätter.
Förskola
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksam-heten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.
Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbe-te med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.
Förskoleverksamheten i Älmhults kommun bedrivs vid 20 oli- ka förskolor (varav en är fristående) och beräknas under 2011 omfatta cirka 772 barn och 142 pedagoger (årsarbetare). Per-sonalresurserna fördelas enligt nyckeltal som är baserade på barnens ålder och närvarotimmar. Utöver den fördelningen
personalförstärkning (2 x 50 %) för språkutvecklingen. Enligt statistik från skolverket och befolkningsregistret kommer det totala antalet barn på förskolorna i Älmhults kommun att öka inför 2012 och 2013. Det totala barnantalet ökar framförallt i tätorten och där kommer det att krävas utökning av avdel-ningar och en ny förskola.
Skolbarnsomsorg/fritidshem
Fritidshemmens uppgift är att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Samtidigt ska fritidshemmet vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera.
Fritidshemmet kompletterar skolan på två sätt:
1). Tidsmässigt genom att ta emot barn under den del av da- gen då de inte vistas i skolan och under loven.
2). Innehållsmässigt genom att ge barnen delvis andra erfa- renheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Till sammans bör skola och fritidshem bidra till barnens all- sidiga utveckling och lärande.
Nyckeltal
Nyckeltal Bokslut
2009
Budget 2010
Budget 2011
plan 2012
plan 2013
antal elever och kostnader
Antal barn 1 - 5 år 772 783 781 810 819
Bruttokostnad/barn kr/år 88 243 86 007 97 120 95 991 97 672
Antal grundskoleelever inklusive förskoleklass 1 770 1 740 1 752 1 732 1 742
Bruttokostnad/elev kr/år 72 730 73 424 74 938 77 360 78 739
Antal elever i kommunens gymnasieskola 580 600 553 553 553
-varav från andra kommuner 110 125 91 91 91
Bruttokostnad/elev kr/år 131 602 129 263 140 723 142 873 145 407
Antal deltagare (omräknat till heltidsstudier) i
gymnasial vuxenutbildning 50 75 75 75 75
Bruttokostnad/deltagare kr/år 56 312 45 800 48 827 50 467 52 387
Elevers kunskaper
Andel elever som slutar grundskolan med godkända betyg i svenska/svenska som andra
språk, engelska och matematik, % 89 92 100 100 100
Andel elever som klarar alla delprov i de nationella proven för åk 5, %
- svenska/svenska som andra språk 88 94 100 100 100
- engelska 88 88 100 100 100
- matematik 88 88 100 100 100
Genomsnittligt betygspoäng i gymnasieskolan* 13,7 14,2 14,2 14,2 14,2
* Samtliga kursers poäng multuplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20) dividerat med summa poäng för eleven totalt
Alla barn behöver leka – det är en förutsättning för lärandet.
Att leka och att vara en bra kamrat är förmågor som barnen får praktisera varje dag på sitt fritidshem, under ledning av utbildade fritidspedagoger.
Skolbarnsomsorgen i Älmhults kommun bedrivs vid 11 fri-tidshem (varav ett är på friskola) och beräknas under 2011 omfatta drygt 700 barn och 46 pedagoger (årsarbetare). Per-sonalresurserna fördelas enligt nyckeltal baserat på barnens ålder och hur verksamheten är organiserad. Från och med 2010 förstärker vi med personalresurs (50 %) på fritidshem med flertalet flerspråkiga barn.
pedagogisk omsorg
Pedagogisk omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familje-daghem är en av flera varianter på verksamheter inom peda-gogisk omsorg. Familjedaghemmets uppgift för barn som inte börjat skolan är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Verksamheten bör vara rolig och stimulerande för barnen och ta till vara deras nyfikenhet och lust att lära. Lek och skapande bör ges stort utrymme.
Verksamheten består i Älmhults kommun av familjedaghem och beräknas under 2011 innefatta totalt 25 barn hos fem dagbarnvårdare. Verksamheten står inför en förändring. Hur det påverkar antalet barn i den pedagogiska omsorgen i fram-tiden är svårt att förutse.
Vårdnadsbidrag
Under 2010 omfattades 17-20 barn av vårdnadsbidraget och förvaltningen gör bedömningen att det kommer att ligga på den nivån även under 2011.
Grundskola
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimu-leras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande män-niskor. Verksamheten inom grundskolan bedrivs på fyra sko-lor med förskoleklass till åk 9, sex skosko-lor med förskoleklass till åk 5, en med förskoleklass till åk 2 (eventuellt från och med 2011 till åk 3) samt en internationell skola.
Verksamheten har från och med höstterminen 2009 fått en lägre personaltäthet för att minska kostnaderna. Föränd-ringen innebär att antalet lärare per hundra elever i Älmhults kommun (definition se Skolverket) innevarande läsår är 8,0 i kommungruppen (närmast jämförbara kommuner) är mot-svarande siffra 8,4 och för samtliga huvudmän i riket 8,3.
Enligt förvaltningens beräkningar blir elevantalet något min-dre under 2011 i förhållande till 2010.
Förändringar av de nationella styrdokumenten görs och re-formarbetet fortsätter de närmaste åren. Exempel på genom-förda förändringar är att skriftliga omdömen skall skrivas i samband med utvecklingssamtal och skrivandet av individu-ella utvecklingsplaner samt mål i kursplanerna för åk 3.
Skolan har fått ny Skollag från och med 2010-08-01, nya NÄMNdSREdOVISNINGaR - UTBILdNINGSNÄMNdEN
NÄMNdSREdOVISNINGaR - UTBILdNINGSNÄMNdEN
Nämnd/förvaltning Belopp i tkr
Budget 2011
Budget 2012
Budget 2013
Budget 2014
Budget 2011-2014
Utbildningsnämnden 3 000 3 000 2 000 2 000 10 000
Investeringsbudget
Gymnasieskola
Elevantalet på gymnasieskolan beräknas minska från cirka 575 år 2010 till cirka 553 under år 2011. Osäkerheten i be-dömningen av framtida elevantal på gymnasiet är dock till sin natur tämligen stor. Antalet budgeterade lärartjänster under 2010 var 55,17. Under 2011 beräknas denna bli relativt oför-ändrad. Gymnasiesärskolan ökar sin verksamhet och denna är resurskrävande. GY 11 kommer att påverka verksamheten men exakt hur och i vilken omfattning är ännu för tidigt att fastslå. Så mycket kan sägas att kommunen med stor san-nolikhet kommer att erbjuda program som vi tidigare inte har haft. Friskolornas förutsättningar kommer förmodligen att ändras då de inte längre ges samma möjligheter till profile-ring. En djuplodande analys kring samläsningsmöjligheter på gymnasiet ska göras. Även den interkommunala ersättningens påverkan av gymnasiets ekonomi är mycket svårt att förut-säga. På grund av detta bör ett alternativt sätt att bestämma budgetramarna för gymnasiet övervägas. Verksamheten är starkt beroende av en modell för budgetramarna som tillåter en längre planeringshorisont än vad fallet är idag.
Kommunal vuxenutbildning
Volymmässigt beräknas inga större förändringar ske under 2011 jämfört med 2010. Däremot förändras förutsättningar-na något gällande det statliga stödet för SFI undervisningen.
På grund av ändrat regelverk kommer det statliga stödet att minska. Vidare finns ett behov av en halvtidstjänst inom stu-die- och yrkesvägledning.
pedagogiskt resurscentrum (pÄR)
Pedagogiskt resurscentrum är till för att stödja och utveckla det pedagogiska arbetet på förskolor och skolor i ett övergri-pande perspektiv.
Pedagogiskt resurscentrum (PÄR) kan erbjuda handledning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utvecklings-störning, tal, hörsel, språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik. Det erbjuds även alternativa verktyg för elever i behov av detta stöd. Tjänsterna ska i första hand användas som ett stöd i arbetet med barn och ungdomar där pedagogen är resursen. PÄR erbjuder också stöd och råd till arbetslag, elev och förälder. Fortbildning av pedagoger sker genom kur-ser och nätverk. PÄR arbetar på uppdrag av nämnd, förvalt-ningschef och rektor.
Familjecentral
Familjecentralen i Älmhult är en samverkan mellan landsting-ets barnmorskemottagning, Achimacare (privat företag som handhar barnhälsovård), socialförvaltningens fält- och famil-jepedagoger och utbildningsförvaltningens öppna förskola.
Syftet med familjecentralen är att utifrån ett hälsobefrämjan-de och förebygganhälsobefrämjan-de perspektiv erbjuda blivanhälsobefrämjan-de föräldrar, barn och deras föräldrar en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer.
Utbildningsförvaltningens del i familjecentralen, den öppna förskolan, har syftet att i nära samarbete med de vuxna be-sökarna erbjuda barn en god pedagogisk miljö. Detta samti-digt som de vuxna besökarna ges möjlighet att skapa sociala kontakter och känna gemenskap med andra föräldrar. Perso-nalen och miljön ska underlätta för besökarna att få kontakt med varandra oavsett bakgrund, såväl social som kulturell.
Personalen uppmuntrar och ger stöd till föräldrarna i deras föräldraroll.
NÄMNdSREdOVISNINGaR - SOCIaLNÄMNdEN