3.1 Ursprungligt mål och genomförda aktiviteter: ”Kvaliteten på vård- och omsorgsutbildningarna i länet har ökat”
Kvaliteten på vård- och omsorgsutbildningarna har ökat under certifieringsperioden genom arbetsgivarnas inflytande på utbildningsinnehåll och vård- och omsorgslärarnas
kompetensutveckling. Regionala processinriktade arbetsgrupper gällande APL, handledare och validering har rullat under flera år.
Arbetsgivarna ges inflytande i utbildningen
Genom styrgruppsmöten, programråd och andra samverkansforum har arbetsgivarna möjlighet att samtala med och påverka utbildningsanordnare. Förankring av och anpassning utifrån VO-College gemensamt framtagna dokumentet ”Kriterier för anställningsbarhet”33, arbetsgivarnas påverkan på kursutbud, samt verksamhetsföreträdares delaktighet i undervisning, utgör några exempel på arbetslivets inflytande i utbildningen. Ett annat konkret exempel på denna utväxling är att arbetsgivarnas krav på språkkunskaper bidragit till att utbildningsanordnarna utökat sin utbildningstid.
Här skulle vi behöva samarbeta bättre med HR/Personalavdelningar, till exempel gällande utbildningsplaner för befintlig personal, statistik och uppföljning.
Uppföljning av elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning
Bilden från det regionala collegearbetet är att de allra flesta vård- och omsorgsutbildade får
anställning inom branschen under och efter avslutad utbildning. De allra flesta nyutexaminerade får en kortare visstidsanställning vilket påverkar branschens attraktivitet negativt. Tryggare arbetsvillkor är ett utvecklingsarbete.
Ett projektresultat från ESF-projektet ”Genus, jämställdhet och den könssegregerade
arbetsmarknaden”, är att det finns en könsdifferens när det gäller sysselsättning för kvinnor och män efter avslutad utbildning.34 Kvinnor som gått en gymnasial vård- och omsorgsutbildning finns i betydligt större omfattning kvar i branschen i jämförelse med männen. I Örebro län är det lika vanligt för en man som gått en vård- och omsorgsutbildning att finnas kvar i branschen som att arbeta i en annan bransch.
Det finns inte någon systematisk uppföljning av eleverna som gått Vård- och omsorgsprogrammet eller läst kurser inom vård och omsorg på vuxenutbildningen. Det vore önskvärt att få till detta, se vart eleverna tar vägen efter avslutad vård- och omsorgsutbildning, men vi är medvetna om att det är svårt att genomföra sådan uppföljning i praktiken.
33 ”Kriterier för anställningsbarhet” (2015)
34 VO-College Örebro läns rapport ESF-projekt ”Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden” (2016)
21 Regionalt arbete med APL och validering
Under åren 2012-2016 användes ett gemensamt bedömningsformulär för bedömning av APL. 2016 beslutade regional styrgrupp att verksamheterna övergår till bedömning i trepartssamtal i enlighet med Skolverkets kunskapskrav i de olika kurserna. Under 2017 kommer länets vård- och
omsorgslärare att bjudas in till en utbildningsdag om APL och bedömning med föredragning från tidigare APL-utvecklare på uppdrag av Skolverket.
Vad gäller länsgemensamma principer och instrument för validering så finns det en regional
arbetsgrupp för validering i syfte att säkerställa regional likvärdig kvalitet i enlighet med VO-College nationella riktlinjer för validering. Regional valideringsgrupp anordnade 2016 ett seminarium på temat ”Validering av gymnasial vård- och omsorgsutbildning”. Seminariet rönte stor delaktighet från en bred målgrupp bestående av arbetsgivare, utbildningsanordnare, fackförbund, validander och arbetsförmedlare. Parter från regional valideringsgrupp deltog också med en informationsmonter på den stora ”Jobbmässan” 2017, i regi av Örebro kommun och Arbetsförmedlingen. Det var hårt tryck på mässan och efterfrågan om kunskap kring validering inom vård och omsorg var stor.
Sydnärkes Utbildningsförbund påbörjade 2016 ESF-projektet ”Fler undersköterskor” där
fokusområdet är validering och inrymmer möjlighet att testa olika varianter av praktisk validering. I projektet finns det också en vision om att starta ett valideringsspår, ett öppet spår som personer med erfarenheter av vård och omsorg kan söka sig till. Detta fördjupande arbete i validering kommer generera erfarenheter och kunskaper som kan komma till gagn för hela VO-College.
Länsgemensamma kompetensutvecklingsinsatser för lärare inom vård och omsorg
Årligen genomför VO-College kompetensutvecklingsinsatser för länets vård- och omsorgslärare med utgångspunkt från arbetsgivarnas intressen. Teman har varit:
Studiebesök på KTC (Kliniskt träningscenter) vid USÖ och Centrum för hjälpmedel, Region Örebro län (2013)
”Forskning i teori och praktik”, Örebro universitet och Regionförbundet (2014)
”Vad behöver jag som lärare veta om HBTQ, ÄBIC och e-hälsa?”, RFSL, Örebro kommun, Karlskoga kommun och Hallsberg kommun (2015)
”Vad behöver jag som lärare veta om EBP, brukarens delaktighet, samt dennes stödbehov i relations- och samlevnadsfrågor?”, Region Örebro län, Örebro kommun, Degerfors kommun, Kumla kommun, Hallsberg kommun och Föreningen Hjärnkoll (2016)
”APL och bedömning”, Örebro kommun och Töreboda kommun (planerad höst 2017)
Utbildningsanordnarna delar på resurser
Det är ovanligt att utbildningsanordnare länsövergripande delar på resurser i form av lärare med specialistkompetens eller utbildningsmaterial. Däremot är det mer vanligt förekommande att en och samma utbildningsanordnare, en kommun som bedriver både ungdomsgymnasium och
vuxenutbildning, delar på utbildningsmaterial - men sällan på lärare. När det gäller de personella resurserna är det mer förekommande att utbildningsanordnare tar del av kompetens från
verksamheterna, arbetslivet, från det lokala VO-Colleget. Det finns också en öppenhet från utbildarna att bjuda in föreläsare från ideella föreningar, exempelvis Hjärnkoll och Röda korset.
22
En förklaring till att samverkan utbildningsanordnare sinsemellan inte varit högre är svårigheten med att få till logistiken mellan vuxenutbildningens och gymnasiekolans scheman. Det kan också handla om svårigheter att tänka nytt och göra annorlunda. Detta är ett utvecklingsområde då det råder brist på pedagoger och vi behöver utnyttja befintliga resurser på ett mer flexibelt och effektivt sätt.
3.2 Nuläge - här är vi idag
3.2.1 Utbildningsanordnare och utbildningsnivåer som ingår i samverkan
Så gott som samtliga gymnasiala utbildningar inom vård och omsorg i Örebro läns kommuner ingår i collegesamverkan. De finns också jämnt representerade i de fyra länsdelarna och tillika lokala VO-Collegen. Vård- och omsorgsprogrammet finns på de fem skolorna: Alléskolan i Hallsberg,
Möckelngymnasiet i Karlskoga, Rudbecks- och Yrkesgymnasiet i Örebro och Lindeskolan i Lindesberg.
Kurser i vård och omsorg finns vid de sex kommunala vuxenutbildningarna: Allévux i Hallsberg, Vuxnas lärande i Karlskoga, Komvux i Örebro, Masugnen i Lindesberg, Komvux i Ljusnarsberg och Hjernet i Nora. Under 2017 har Hällefors kommun som både arbetsgivare och utbildningsanordnare av vuxenutbildning ansökt om att ansluta sig till VO-College, samt Kumla kommun som
utbildningsanordnare för ungdoms- och vuxenutbildning.
Eductus och Valideringsverkstan erbjuder kurser och validering inom vård och omsorg och ingår i VO-College Örebro-Lekeberg.
Masugnen i Lindesberg erbjuder också YH-tandsköterskeutbildning.
Örebro universitet erbjuder kurser och program med anknytning till vård- och omsorgsbranschen och ingår i regionalt VO-College.
3.2.2 Samverkan med högskola/ universitet
Under nuvarande certifieringsperiod har Örebro universitet haft en plats i regional styrgrupp och fungerat som en samarbetspartner vid olika aktiviteter, till exempel VO-College ”Inspirationsdag” för gymnasieelever 2015 och 2017.
Det har varit en utmaning att hitta rätt i roll och funktion för denna samverkan och under 2017 sker ett omtag i samband med att ny ledamot kliver in i regional styrgrupp.
Samarbetet mellan Örebro universitet och övriga collegeparter kännetecknas av ett givande och tagande med utgångspunkt i gemensamma frågeställningar, kompetensförsörjning och möjliga karriärvägar inom vård och omsorg. För arbetsgivarna och utbildningsanordnarna på gymnasial nivå är kopplingen till högre studier relevant för helheten, både i fråga om bemanning av vård- och omsorgsverksamheter och för att synliggöra möjliga karriärsteg efter gymnasial vård- och omsorgsutbildning. För Örebro universitets del bidrar samverkan till breddad rekryteringsbas. Vi behöver kugga i varandra och bygga broar så att vägen från gymnasieutbildning till akademisk utbildning blir flexibel och smidig.
23
Exempel på områden och aktiviteter där Örebro universitet är aktiv part
Delge omvärldsbevakning från Örebro universitet angående forskning, utbildningsutbud och events
Bjuda in elever, skolpersonal och medarbetare från verksamheterna till studenters examensarbeten
I dialog med arbetsgivare erbjuda befintliga kurser och anordna uppdragsutbildningar
Samplanera aktiviteter där våra intressen går ihop, till exempel bjuda in till tematiska föreläsningar som berör kompetensförsörjning inom vård och omsorg, samt vid informations- och marknadsföringsinsatser så som VO-College ”Inspirationsdag”
I en rad avseenden utanför den formaliserade collegesamverkan arbetar branschföreträdare och Örebro universitet tillsammans. Arbetsgivare ingår i programråd för vård- och omsorgsrelaterade utbildningar vid Örebro universitet, däribland Socionom- och Sjuksköterskeprogrammet. Det
regionala chefsnätverket inom funktionshinderomsorgen har fört dialog med och haft inflytande över innehåll i kursen Handikappvetenskap, Funktionshinder – arbetsliv och sysselsättning, utifrån
rekryteringsbehovet av stödpedagoger. Region Örebro län samarbetar med Örebro universitet i utformandet av kurser och program inom hälso- och sjukvården. Det finns också avtal för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) mellan länets kommuner, Region Örebro län och Örebro universitet.
3.2.3 Kompetensutveckling för befintliga medarbetare
Arbetsgivare kan köpa uppdragsutbildningar från utbildningsanordnare på både gymnasial- och akademisk nivå. På gymnasienivå förekommer också validering vilket vanligtvis sker genom nätverken som finns inom respektive lokalt VO-College. Likaså handledarutbildningen steg 1 och 2 anordnas genom de lokala VO-Collegen. Sedan flera år tillbaka finns det regionala arbetsgrupper kopplade till validering och APL/handledarutbildningar som syftar till erfarenhetsutbyten och kvalitetssäkring av att vi arbetar i enlighet med VO-College riktlinjer. Det förekommer också en diskussion om samverkan över de lokala collegegränserna gällande dessa frågor, men vi har än så länge inte fått till någon strukturförändring.
Örebro kommun har utbildat två språkombudsutbildare under 2016-2017 och i Norra länsdelen utbildas ytterligare en språkombudsutbildare under 2017.
I de regionala nätverken för chefer inom funktionshinderomsorgen respektive äldreomsorgen förekommer samordning av utbildningar för medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheterna.
Nätverken initierar insatserna och sedan är det upp till varje kommun att delta i utbildningarna.
Exempelvis anordnas regionala utbildningar av vägledare för ”Delaktighetsmodellen” och coacher i
”Tidiga tecken”.
Region Örebro län kommer under 2017 bjuda in till en hälso- och sjukvårdsdag för länets samtliga undersköterskor. Detta koncept har tagits fram i dialog med andra arbetsgivare. Region Örebro län erbjuder också kontinuerligt utbildningar via de tre KTC som finns på sjukhusen.
Vård- och omsorgslärarna får ta del av verksamheternas internutbildningar gällande exempelvis journal- och dokumentationssystem och hjärt- och lungräddning. De bjuds också in årligen till en kompetensutvecklingsdag där VO-College arbetsgivare beslutat om innehåll utifrån aktuella branschfrågor.
24
3.3 Mål och framtida läge: ”Flexibilitet och samordning i utbildningen”
Prioriterat målområde ”Flexibilitet och samordning i utbildningen” ringar in nedan effektmål och aktivitetsområden.
Effektmål till ”Flexibilitet och samordning i utbildningen”
Utbildning erbjuds utifrån individuella förutsättningar
Utbildningsresurserna inom länet är samordnade
Aktivitetsområden till ”Flexibilitet och samordning i utbildningen”
Ökad flexibilitet i utbildningarna – APL, bedömningar, ingångar och utgångar
Utveckling av nya utbildningar – kortare utbildning, YH och högskoleutbildning
Utveckling av valideringen – tillgänglighet, systematik och samordning
Lobbyverksamhet – större volymer inom Komvux, vård- och omsorgsprogrammet som grund för högre utbildning, körkortsutbildning
25