Vård- och omsorgscollege Örebro län 2018-2022

Ansökan om återcertifiering av regionalt Vård- och omsorgscollege

Vård- och omsorgscollege Örebro län

2018-2022

2

Innehållsförteckning

FRAMSIDA ... 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 2

KONTAKTUPPGIFTER OCH FORMALIA ... 4

1. VARFÖR VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE? ...5

1.1 N

-

... 5

1.1.1 Regionens kompetensbehov, befolkningsstruktur och befolkningsutveckling i perspektivet 5-10 år ... 5

1.1.2 Antal elever på Vård- och omsorgsprogrammet de senaste två åren ... 7

1.1.3 Antal elever på vuxenutbildningen de senaste två åren ... 9

1.1.4 Andel medarbetare med adekvat utbildning ... 10

1.1.5 Regionens förutsättningar för fortsatt utveckling av VO-College ... 12

1.1.6 Aktörer som ingår i samverkan ... 14

2. SAMVERKAN ... 15

2.1 U

: ”D

2.2 N

–

... 16

2.2.1 Vad vi gör tillsammans inom vårt regionala VO-College för att få fler sökande till arbete och utbildning inom vård och omsorg ... 16

2.2.2 Hur samverkan har utvecklats under certifieringsperioden ... 17

2.2.3 Kopplingen mellan styrgrupper, arbetsgrupper och programråd ... 18

2.2.4 Kollektivavtal ... 19

2.3 M

: ”F

” ... 19

3. UTBILDNINGSUTBUD ... 20

3.1 U

: ”K

” ... 20

3.2 N

-

... 22

3.2.1 Utbildningsanordnare och utbildningsnivåer som ingår i samverkan ... 22

3.2.2 Samverkan med högskola/ universitet ... 22

3.2.3 Kompetensutveckling för befintliga medarbetare ... 23

3.3 M

: ”F

” ... 24

4. REGIONALT/LOKALT PERSPEKTIV ... 25

4.1 U

:

... 25

4.2 N

-

... 27

4.2.1 Våra Vård- och omsorgsprogram, upplägg/innehåll, programfördjupningar och exempel på yrkesutgångar ... 27

4.2.2 Övriga utbildningar som ingår i vårt VO-College ... 28

4.2.3 Arbete med genus- och jämställdhetsfrågor ... 28

4.2.4 Arbete med mångfaldsfrågor ... 29

4.2.5 Informations- och marknadsföringsinsatser ... 29

3

4.2.6 Omvärldsbevakning och internationalisering ... 30

4.3 M

: ”M

” ... 30

5. HÄLSOPERSPEKTIVET ... 32

5.1 U

... 32

5.2 N

-

... 27

5.2.1 Arbete med att stärka hälsoperspektivet inom utbildningen och arbetslivet ... 32

5.2.2 Krav i yrkeslivet ... 32

5.2.3 Möjlighet till fysiska aktiviteter/träning under utbildning och i arbetslivet ... 33

5.2.4 Ergonomi ... 33

5.2.5 Kost - till exempel utbud i caféer och restauranger i utbildningslokalerna ... 33

5.2.6 Vad vi gör tillsammans ... 33

5.3 M

... 33

6. KVALITETSARBETE/UPPFÖLJNING ... 34

6.1 U

: ”A

” . ... 34

6.2 N

-

... 36

6.2.1 Styrgruppernas systematiska utveckling av VO-College lokalt och regionalt ... 36

6.2.2 Uppföljning av mål ... 36

6.2.3 Uppföljning av kvalitetskriterierna ... 36

6.2.4 Hur den regionala nivån får del av resultatet ... 37

6.2.5 Uppföljningsmall med kvalitetskriterierna och våra mål ... 37

6.3 MÅL OCH FRAMTIDA LÄGE ... 37

7. AVTAL ... 38

7.1

... 38

4

Kontaktuppgifter och formalia

Kontaktperson för ansökan Linda Carlsson

Processledare Vård- och omsorgscollege Örebro län

Utbildning och arbetsmarknad, Regional utveckling, Region Örebro län 019-602 63 68, 070-612 63 68

linda.carlsson@regionorebrolan.se

Fakturaadress Region Örebro län Fakturaservice Box 1500 701 15 Örebro

Referenskod: 140-lca029

Formalia

 Vård- och omsorgscollege kommer fortsättningsvis förkortas VO-College

 VO-College avser VO-College Örebro län

 Avses nationell eller lokal nivå av VO-College anges detta

 Enligt VO-College stadgar avser VO-College det certifierade och strukturerade samverkansorganet mellan ingående parter

5

1. Varför Vård- och omsorgscollege?

1.1 Nuläge - här är vi idag

1.1.1 Regionens kompetensbehov, befolkningsstruktur och befolkningsutveckling i perspektivet 5-10 år

Örebro läns kommande behov av vård- och omsorgspersonal och förändrade befolkningsstruktur pekar entydigt på utmaningar med branschens kompetensförsörjning.

Inom utbildningsområdet hälso- och sjukvård, social omsorg, beräknas det bli brist inom flera olika yrkeskategorier, däribland gymnasialt utbildad vård- och omsorgspersonal.¹ Efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade beräknas öka med 20-25 % i Östra

Mellansverige fram till 2025.

Fram till 2025 beräknas 2800 personer folkbokförda i Örebro län ha erhållit en gymnasieutbildning inom vård och omsorg.

Mellan 60-75 % av dem antas komma från komvux men även från någon

arbetsmarknadsutbildning. Övriga utbildade beräknas komma från gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram. Antalet vård- och omsorgsutbildade som flyttar in till Örebro län väntas ungefär motsvara antalet som flyttar därifrån.

Det som främst driver efterfrågan på gymnasialt utbildad vård- och omsorgspersonal är utvecklingen inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, vilken i sin tur drivs av befolkningsutvecklingen och det ökade antalet äldre. Inom flera områden är det redan idag brist på utbildade vilket innebär att beräkningarna i många fall pekar på fortsatt eller tilltagande brist.

Befolkningstillväxten i Örebro län beräknas till 9 % mellan 2013 och 2025. Den åldrande befolkningen kommer att innebära en utmaning att ge mer vård och omsorg, men också en möjlighet till utveckling och innovationer för branschen.² Stora krav kommer att ställas på samverkan mellan huvudmännen för att ta hand om de mest sjuka äldre och för att arbeta förebyggande med rehabilitering,

riskbedömningar och hälsoinformation.

Pensionsavgångarna beräknas bli måttliga då mellan 25-30 % idag är 55 år eller äldre.³

1 Östra Mellansverige 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos (2016)

2 Regionalt program för social välfärd 2012-2015 (förlängt till 2017)

3 Östra Mellansverige 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos (2016)

6

Frågan om kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen kan knytas till fyra av de fem identifierade utmaningarna för Örebroregionens kompetensförsörjning.⁴

1. Den åldrande befolkningen

2. De som står utanför arbetsmarknaden

3. Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden 4. Utbildning och matchning

5. (Pendling)

Denna lista synliggör komplexiteten i att jobba för en effektivare kompetensförsörjning. Den kan också ge en bild av hur viktigt det är att samverkande parter belyser utmaningarna utifrån olika horisonter, likt arbetet i collegestrukturen.

Att VO-College är en aktör att räkna med i Örebro län synliggörs i flera styrande dokument så som regionala program, handlingsplaner och strategier. Det handlar om regional utvecklingsstrategi, social välfärd, jämställd tillväxt och regional kompetensplattform.

I ”Regional utvecklingsstrategi för Örebro län - Remissversion” står VO-College inte uttryckt (än?), men går att läsa in:⁵

”Samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsaktörer, kommuner och myndigheter, behöver öka för att förbättra kompetensförsörjningen. Utbildningsutbudets dimensionering, innehåll och tillgänglighet behöver bättre matcha arbetsgivarnas behov, och samtidigt utformas så att fler vill utbilda sig till det som efterfrågas. Några utbildningsanordnare har mycket bra samarbete med arbetsgivare, andra behöver utveckla och stärka sin samverkan”.

I ”Regionalt program för social välfärd”:⁶

”Regionen har ett universitet med de utbildningar som krävs inom social välfärd. Det finns också Vård- och omsorgscollege, yrkeshögskoleutbildningar och ett universitetssjukhus där relevant forskning bedrivs. Samverkan mellan dessa verksamheter, kommunerna och landstinget behöver stärkas.”

I ”Jämställd regional tillväxt - Handlingsplan för Örebroregionen”:⁷

”Målbild: Utbildningar ska vara könsneutrala och tillgängliga för både flickor/kvinnor och pojkar/män.”

”Aktivitet: Fortsätta med det riktade arbetet inom College för att bryta könsmönster och tillsätta resurser för uppföljning av resultat och spridning.”

4 Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning (2012)

5 Regional utvecklingsstrategi för Örebro län – Remissversion (2017)

6 Regionalt program för social välfärd 2012-2015 (förlängt till 2017)

7 Jämställd regional tillväxt - Handlingsplan för Örebroregionen (2013)

7

VO-College har sedan 2013 ingått i det regionala kompetenskansliet och i ”Kompetensförsörjning - Regional handlingsplan för Örebroregionen” omnämns VO-College som en aktör för samhandling vid flera aktiviteter, däribland:⁸

”Erbjuda seminarier om vilka krav och förväntningar som finns på arbetsmarknaden.

Informera om alla utbildningsformer (gym, vux, folkhögskolor, yh och universitetet). Etablera mötesplatser”

”Bevaka och påverka validering nationellt.”

”Utveckla arbetet med strategisk kompetensförsörjning inom området social välfärd och utbildning.”

”Uppmärksamma och bryta könsstereotypa mönster i skola och arbetsliv.”

1.1.2 Antal elever på Vård- och omsorgsprogrammet de senaste två åren

Den långsiktiga trenden i Örebro län under 00-talet och fram till 2013 har varit en ökning av antalet elever med slutbetyg.⁹ Som mest fick 147 elever slutbetyg från Omvårdnadsprogrammet 2013, som också var sista året med Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Året därpå hade antalet elever med gymnasieexamen eller studiebevis från Vård- och omsorgsprogrammet minskat kraftigt till 69 elever. Fram till 2016 har sedan antalet ökat till 95 elever, med en ökning på 26 elever de senaste två åren.

Diagram 1. Antal avgångselever från vård- och omsorgsprogrammet respektive omvårdnadsprogrammet. Avser alla gymnasieskolor i Örebro län. Källa: Skolverket. Egen bearbetning.

8 Kompetensförsörjning - Regional handlingsplan för Örebroregionen (2014)

9 PM: Studerande vid vård- och omsorgsutbildningar i Örebro län, Statistiskt underlag (2017)

69 80

95

48 68

81 72

61 75

95

69 64 104

118 108

136 147

0 20 40 60 80 100 120 140 160

antal

Antal avgångselever från vård- och omsorgsprogrammet respektive omvårdnadsprogrammet

Gy11: Antal med gymnasieexamen eller studiebevis om minst 2500 poäng från vård- och

omsorgsprogrammet

Lpf 94: Antal med slutbetyg från omvårdnadsprogrammet

8

Delas avgångseleverna i Örebro län upp utifrån typ av huvudman framgår det att det var elever vid fristående skolor som stod för mycket av uppgången i antal avgångselever från 2009 och fram till och med 2013, det år då de privata utbildningsanordnarna John Bauer- och Plusgymnasiets lade ned sina Omvårdnadsprogram.

Diagram 2. Antal avgångselever från vård- och omsorgsprogrammet och omvårdnadsprogrammet, uppdelat efter typ av huvudman. Avser alla gymnasieskolor i Örebro län. Källa: Skolverket. Egen bearbetning.

Omkring 2009 och framåt syns en mer långsiktig uppgång i riket och framförallt i Örebro län.

Nedgången i samband med GY11 finns också på riksnivå, om än inte lika stor som i Örebro län.

Däremot har kurvan för Örebro län de senaste tre åren pekat kraftigare uppåt i jämförelse med riket.

Diagram 3. Andel av alla avgångselever som avslutat från vård- och omsorgsprogrammet respektive omvårdnadsprogrammet. Örebro län i jämförelse med hela riket. Källa: Skolverket. Egen bearbetning.

9

1.1.3 Antal elever på vuxenutbildningen de senaste två åren

Officiell statistik över antalet utbildade inom vuxenutbildningen saknas. Därför har en egen insamling direkt från utbildningsanordnarna genomförts.¹⁰ Insamlingen avsåg i första hand 2015 och 2016 och därför finns komplett statistik endast för de åren. Med utbildade avses, om inget annat anges, de som fått diplom om 1500 poäng från VO-College. Det finns även elever som har uppnått 1500 poäng men inte uppfyllt kraven för diplom eftersom de inte genomfört och fått godkänt betyg i

gymnasiearbetet. De senare redovisas för Eductus eftersom det vanliga där var att eleverna avslutate utbildningen utan gymnasiearbetet.

Antalet utbildade har totalt ökat med 6 procent från 368 utbildade 2015 till 390 utbildade 2016.

Ökningen kan förklaras med att antalet män ökat från 36 utbildade 2015 till 60 utbildade 2016. Det är dock inte alla utbildningsanordnare som ökat de senaste åren, Hjernet i Nora och

Valideringsverkstan har minskat. Ljusnarsbergs kommun har legat på samma antal de senaste tre åren och resterande utbildningsanordnare har ökat antalet utbildade, däribland de tre största kommunala utbildningsanordnarena Sydnärkes utbildningsförbund, Komvux Karlskoga och Komvux Örebro.

Tabell 1. Antal elever som inom vuxenutbildningen fått diplom om 1500 poäng från Vård- och omsorgscollege. Siffror inom parentes avser elever som uppnått 1500 godkända poäng men inte genomfört gymnasiearbetet; dessa ingår inte totalsumman. Tomma rutor innebär att uppgifter saknas eller inte rapporterats in, dvs. det innebär inte

nödvändigtvis att det var noll elever. Källa: Egen insamling från utbildningsanordnarna.

Utbildningsanordnare

Antal elever som inom vuxenutbildningen fått diplom om 1500 poäng från Vård- och omsorgscollege

Kvinnor Män Totalt

2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016

Academedia Eductus AB¹¹ (16) (12) (30) (6) (8) (19) (22) (20) (49)

Karlskoga och Degerfors

kommuner 33 13 30 36 42 2 3 2 4 3 35 16 32 40 45

Lindesbergs kommun 0 2 8 8 24 0 0 1 0 0 0 2 9 8 24

Ljusnarsbergs kommun¹² 2 2 2 2 2 2

Nora kommun 13 17 3 1 2 0 14 19 3

Sydnärkes

utbildningsförbund¹³ 42 55 72 56 69 5 4 6 4 5 47 59 78 60 74

Valideringsverkstan AB 61 43 4 7 65 50

Örebro kommun¹⁴ 0 52 178 152 147 0 7 29 22 45 0 59 207 174 192

Summa 332 330 36 60 368 390

10 PM: Studerande vid vård- och omsorgsutbildningar i Örebro län, Statistiskt underlag (2017)

11 Kommentar: ”En elev har genomfört och fått godkänt betyg i Gymnasiearbete 100 p. Alla ovanstående elever har genomfört kurser om 1500 p, med godkända betyg.”

12 Kommentar: ”Vi har utfärdat två diplom per år men en del väljer att avsluta sin utbildning utan gymnasiearbetet, det rör sig om två till tre personer per år.”

13 Kommentar: ”2014 och 2016 samt 2017 har vi förutom ordinarie utbildning även valideringsuppdrag som genererat diplom”

14 Kommentar: ”Samtliga diplom utfärdade 2012 har 1350 p”

10

1.1.4 Andel medarbetare med adekvat utbildning

För att få fram uppgifter om andel medarbetare med adekvat utbildning hos länets arbetsgivare har en egen undersökning genomförts där respektive arbetsgivare har fått redovisa antal medarbetare totalt och antal av dessa med adekvat utbildning.¹⁵ För att förenkla för arbetsgivarna att ta fram och sammanställa uppgifterna med rimlig arbetsbelastning har respektive arbetsgivare själv fått bedöma vilka utbildningar som ska räknas som adekvata. Av samma anledning har arbetsgivarna själva fått avgöra vilka anställningsformer som ingår i redovisningen.

För Örebro län totalt har rapporterats in 8084 medarbetare varav 6942 eller 86 % hade adekvat utbildning. Bland män var det generellt sett en lägre andel med adekvat utbildning jämfört med kvinnor, både totalt sett och inom de flesta av de inrapporterade verksamhetsområdena där det fanns tillräckligt många män för att göra en meningsfull jämförelse.

Tabell 2. Medarbetare med adekvat utbildning hos VO-college arbetsgivare. Uppgifterna avser 2016-12-31 eller närliggande datum och bedömningen av vilka utbildningar som är adekvata har gjorts av respektive arbetsgivare. En prick ”.” innebär att uppgiften saknas och två prickar ”..” att uppgiften baseras på färre än tio individer och därför inte visas.

Arbetsgivare Område

Antal medarbetare totalt

Därav antal medarbetare med adekvat utbildning

Andel (%) medarbetare med adekvat utbildning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Askersunds kommun Äldreomsorg . . 246 . . 191 . . 77,6

Askersunds kommun Funktionsstöd . . 43 . . 35 . . 81,4

Christinagården/Yxe

Herrgård Psykiatri/Missbruk/LSS 66 31 97 61 29 90 92,4 93,5 92,8

Degerfors kommun Vård o Omsorg 187 3 190 174 .. 176 93,0 .. 92,6

Degerfors kommun LSS 52 14 66 52 14 66 100,0 100,0 100,0

Hallsbergs kommun Äldreomsorg 308 6 314 282 .. 287 91,6 .. 91,4

Hallsbergs kommun VFF 86 11 97 63 8 71 73,3 72,7 73,2

Hällefors kommun Äldreomsorg 181 12 193 151 9 160 83,4 75,0 82,9

Hällefors kommun Socialpsykiatri 4 1 5 .. .. .. .. .. ..

Hällefors kommun Område Funktionshinder 35 3 38 1 .. 1 2,9 .. 2,6

Hällefors kommun LSS 30 4 34 19 .. 21 63,3 .. 61,8

Karlskoga kommun

IFF bonden/daglig

funktionshinder 89 20 109 88 19 107 98,9 95,0 98,2

Karlskoga kommun IFF socialpsykiatrin 22 19 41 22 19 41 100,0 100,0 100,0

Karlskoga kommun Vård och omsorg inkl. bem 610 36 646 532 34 566 87,2 94,4 87,6

Kumla Kommun Vård och Omsorg 347 25 372 288 13 301 83,0 52,0 80,9

Kumla Kommun LSS 145 25 170 128 13 141 88,3 52,0 82,9

15 PM: Studerande vid vård- och omsorgsutbildningar i Örebro län, Statistiskt underlag (2017)

11

Laxå kommun Äldreomsorg 118 1 119 106 .. 107 89,8 .. 89,9

Laxå kommun LSS 54 0 54 26 .. 26 48,1 .. 48,1

Laxå kommun Socialpsykiatrin 4 0 4 .. .. .. .. .. ..

Lekebergs kommun Funktionshinderomsorgen 35 5 40 24 .. 26 68,6 .. 65,0

Lekebergs kommun Socialpsykiatrin 7 0 7 .. .. .. .. .. ..

Lekebergs kommun Äldreomsorgen 133 3 136 132 .. 135 99,2 .. 99,3

Lindesbergs kommun Funktionsstöd 200 30 230 131 13 144 65,5 43,3 62,6

Lindesbergs kommun

Vård och omsorg ( SÄBO

och hemtjänst) 443 27 470 397 23 420 89,6 85,2 89,4

Ljusnarsbergs kommun Funktionsstöd 24 0 24 14 .. 14 58,3 .. 58,3

Ljusnarsbergs kommun Äldreomsorgen 87 3 90 63 .. 65 72,4 .. 72,2

Nora kommun Äldreomsorg 178 2 180 167 .. 169 93,8 .. 93,9

Nora kommun Socialpsykiatri 6 0 6 .. .. .. .. .. ..

Nora kommun Funktionsstöd 57 4 61 23 .. 24 40,4 .. 39,3

Region Örebro län Hälso-sjukvården 966 59 1025 966 59 1025 100,0 100,0 100,0

Region Örebro län Psykiatri 193 128 321 140 81 221 72,5 63,3 68,8

Örebro kommun

Funktionshinderomsorg Grupp- o servicebostad,

Mobila team . . 732 . . 550 . . 75,1

Örebro Kommun Socialpsykiatrin 86 38 124 74 28 102 86,0 73,7 82,3

Örebro kommun

Vård och omsorg

Förebyggande 41 2 43 41 .. 42 100,0 .. 97,7

Örebro kommun

Vård och omsorg

Hemvården 584 57 641 529 50 579 90,6 87,7 90,3

Örebro kommun

Vård och omsorg

Vårdboende 1019 97 1116 946 77 1023 92,8 79,4 91,7

Totalt 6397 666 8084 5655 511 6942 88,4 76,7 85,9

Matchad förvärvsgrad

I Örebro län var det 2013 (den senaste statistiken som finns i skrivande stund) cirka 71 % av de i åldern 20-64 år med gymnasial vård- och omsorgsutbildning som arbetade inom ett vård- och omsorgsyrke, så kallad matchad förvärvsgrad.¹⁶ Det var dock stor skillnad mellan könen, det vill säga det var vanligare att kvinnor med vård- och omsorgsutbildning arbetade i ett vård- och omsorgsyrke i jämförelse med män. Notera att matchad förvärvsgrad inte säger något om det omvända, hur vanligt det är att de som jobbar i ett vård- och omsorgsyrke har en relevant utbildning. Dessa siffror ligger i

16 Källa: Regionala matchningsindikatorer, SCB:s statistikdatabas.

12

linje med resultatet från VO-College projekt ”Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden” som visar att män i högre utsträckning än kvinnor slutar arbeta inom vård och omsorg efter avslutad gymnasial vård- och omsorgsutbildning.¹⁷

1.1.5 Regionens förutsättningar för fortsatt utveckling av VO-College

Under 2017 har VO-College anlitat konsultföretaget Apel i uppdrag att stötta den regionala

styrgruppen och de fyra lokala styrgrupperna i det uppföljnings-, analys- och utvecklingsarbete som följer med återcertifieringsprocessen. Genom detta processtöd har VO-College innehåll och form dokumenterats, utvärderats och utvecklats på bred front. Detta har skett genom olika metoder så som intervjuer med strategiska personer, coaching till styrgrupper och inte minst utbildning och processledning för samtliga regionala och lokala styrgruppsledamöter vid ett internat i Aronsborg.

Syftet med utvecklingsinternatet var att skapa vi-känsla och gemensamt ringa in de frågor som VO- College ska arbeta med under nästkommande certifieringsperiod.¹⁸ Enligt utvärderingen ansåg majoriteten av de 40 ledamöterna att internatet bidragit till ökad kunskap om VO-College, skapat delaktighet och samsyn, samt främjat nätverkandet.

I återcertifieringsprocessen har regional styrgrupp och de lokala styrgrupperna hittat konstellationer för att samla in information, processa och fatta beslut om innehåll för ansökningarna regionalt och lokalt. Arbets- och remissgrupper har skapats, enkäter har skickats ut och nödvändiga kontakter har tagits.

Processledare och regional ordförande för VO-College har bedrivit en omfattande turné i regionala politiska- och chefsnätverk från såväl utbildnings- som arbetsgivarsidan under hösten 2016 och våren 2017. Information, förankring och lobbning har stått på agendan. Dessa möten har genererat ökad kunskap, nyfikenhet och positivt stöd till VO-College från deltagande politiker och tjänstepersoner.

Samtliga insatser har genomförts i syfte att vässa konceptet VO-College och skapa de bästa förutsättningarna inför den nya certifieringsperioden.

Identifierad färdriktning för VO-College 2018-2022

Vid internatet i Aronsborg arbetade VO-College ledamöter, med processtöd från Apel, i tre

arbetspass för att peka ut färdriktningen för den fortsatta utvecklingen av VO-College. Vi arbetade utifrån en utvecklingslogik där första steget var att utifrån ett nuläge identifiera problem och/eller utmaningar med kompetensförsörjningen och där VO-College som samverkansplattform har

möjligheter att bidra till lösningar. Nästa steg var att formulera effektmål som uttrycker ett önskvärt framtida läge för de olika problem och utmaningar som identifierats. Därefter inringades viktiga aktivitetsområden där VO-College har möjligheter att bedriva utvecklingsarbete och bidra till att de uppsatta effektmålen kan nås. Det handlar om områden där mätbara resultat ska kunna uppnås till 2022, alltså under den tidsperiod som ansökan om återcertifiering avser. Resultatet av det

gemensamma arbetet presenteras nedan.

17 VO-College Örebro läns rapport ESF-projekt ”Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden” (2016)

18 Apels resultat av VO-College Örebro läns arbete vid internat inför återcertifiering (2017)

13

Problem/utmaningar som ringar in vad VO-College ska äga sig åt

1. ”Yrkesutbildning inom VO-College marknadsförs inte tillräckligt mycket och det görs för lite för att väcka intresse hos olika målgrupper”

2. ”Det behövs fler vägar till utbildning och arbete inom vård och omsorg”

3. ”Utbildningen är inte tillräckligt flexibel och det behövs bättre samordning och samverkan mellan olika utbildningar”

Förutsättningar som behöver vara ”på plats” för att kunna angripa problemen/utmaningarna

 ”VO-College är förankrat hos beslutsfattare hos alla samverkande parter”

 ”Roller och ansvarsområden på respektive nivå i organisationerna är tydliggjorda”

 ”Det finns en gemensam målbild kring anställningsbarhet”

Prioriterade målområden

Effektmål och aktivitetsområden kommer att redovisas i ”Mål och framtida läge” under kriterium 2, 3 och 4 men kan sammanfattas följande:

 ”Marknadsföring och intresseväckning”

 ”Fler vägar till utbildning och arbete”

 ”Flexibilitet och samordning i utbildningen”

Från samtal till samhandling

VO-College ansats i utvecklingsarbete bygger i mångt och mycket på modellen ”Samverkanstrappan”. För att nå strukturförändring, vilket våra komplexa

samhällsutmaningar kräver, så behövs det ett brett deltagande och kontinuerlig dialog.¹⁹ Det innebär samtal och utbyte av information. Avstämning och

gemensamma bilder leder till samsyn. När aktörer är överens om att frågorna bäst hanteras tillsammans då har samverkan uppstått. De nödvändiga

förutsättningarna finns då för att gå vidare mot beslut och aktiviteter som leder till samhandling.

19 Kompetensförsörjning - Regional handlingsplan för Örebroregionen (2014)

14

1.1.6 Aktörer som ingår i samverkan

11 av länets 12 kommuner har sedan start ingått i VO-College och under 2017 har också den 12:e kommunen, Hällefors, ansökt om att ansluta sig. De kommunala verksamheter som ingår i VO- College utgörs av äldre- och funktionshinderomsorg och socialpsykiatri. Region Örebro län har sedan start ingått i VO-College och bedriver somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård vid de tre

sjukhuset Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), Karlskoga- och Lindesbergs lasarett.

Privata arbetsgivare återfinns i två lokala VO-College, Norra länsdelen och Örebro-Lekeberg. I Norra länsdelen finns Yxe Herrgård och Christinagården, verksamheter för personer med psykiska

funktionsnedsättningar och missbruksproblematik. Örebro kommun har infört valfrihetssystemet Lagen om valfrihet (LOV) och samarbetar med externa/privata utförare inom både äldre- och funktionshinderomsorgen. Upphandlingsförfarandet tydliggör samverkan inom ramen för VO- College.

Så gott som samtliga gymnasiala utbildningar inom vård och omsorg i Örebro läns kommuner ingår i collegesamverkan. De finns också jämnt representerade i de fyra länsdelarna och tillika lokala VO- Collegen. Vård- och omsorgsprogrammet finns vid de fem skolorna: Alléskolan i Hallsberg,

Möckelngymnasiet i Karlskoga, Rudbecks- och Yrkesgymnasiet i Örebro och Lindeskolan i Lindesberg.

Kurser i vård och omsorg finns vid de sex kommunala vuxenutbildningarna: Allévux i Hallsberg, Vuxnas lärande i Karlskoga, Komvux i Örebro, Masugnen i Lindesberg, Komvux i Ljusnarsberg och Hjernet i Nora. Under 2017 har Hällefors kommun som både arbetsgivare och utbildningsanordnare av vuxenutbildning ansökt om att ansluta sig till VO-College, samt Kumla kommun som

utbildningsanordnare för ungdoms- och vuxenutbildning.

Eductus och Valideringsverkstan erbjuder kurser och validering inom vård och omsorg och ingår i VO- College Örebro-Lekeberg.

Masugnen i Lindesberg erbjuder också YH-tandsköterskeutbildning.

Örebro universitet erbjuder kurser och program med anknytning till vård- och omsorgsbranschen och ingår i regionalt VO-College.

Kommunal är det största fackförbundet för målgruppen gymnasialt utbildad vård- och

omsorgspersonal och fungerar som viktiga språkrör för sina medlemmar. Kommunal ingår i de fyra lokala VO-Collegen och i det regionala VO-Colleget.

Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten och har till sin viktigaste uppgift att sammanföra arbetsgivare med arbetssökande. Arbetsförmedlingen ingår i de fyra lokala VO- Collegen.

15

2. Samverkan

2.1 Ursprungligt mål och genomförda aktiviteter: ”Den regionala

samordningen av Vård- och omsorgscollege Örebro län har säkerställts på längre sikt”

Det har funnits formella överenskommelser mellan VO-College parter som säkerställt samordningen av VO-College under certifieringsperioden. Dessa överenskommelser har utgjorts av beslut och avtal om huvudmannaskap, samverkan lokalt och regionalt, samt finansiering och budget.

Regionstyrelsen tog beslut om att Regionförbundet skulle vara huvudman för VO-College under certifieringsperioden 2012-2017.²⁰ I tidigare beslut från Regionstyrelsen (081218, dnr 08-537-3) står det att Regionförbundets avsikt är att ta ett långsiktigt ansvar för huvudmannaskapet.

Det har funnits samarbetsavtal mellan parterna inom regionalt VO-College, lokala samverkansavtal gällande APL och handledare och avsiktsförklaringar med Arbetsförmedlingen Örebro och Örebro universitet.²¹²²²³

Regionstyrelsen tog beslut om att Regionförbundet skulle ge verksamhetsbidrag för verksamhetsåren 2012-2017 och att finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd.²⁴ Det har funnits medfinansieringsintyg för 2012-2014 och förlängt medfinansieringsintyg för 2015-2017, signerade respektive kommunchef och regiondirektören.²⁵²⁶

Upplägget har haft ett starkt signalvärde om ett delat ägarskap av VO-College. Detta att Region Örebro län varit huvudman för VO-College och att kommunerna och Region Örebro län, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och förvaltningen för regional utveckling, gemensamt finansierat VO-College.

En ordning och arbetsfördelning som sannolikt kommer att bestå.

Att vi haft avtal som reglerat samverkan och ekonomi har under certifieringsperioden varit

betydelsefullt också i praktiken. Avtalen har ibland plockats fram för att informera om åtaganden och förtjänster, något som banat väg för dialog med verksamheter ifråga om praktikplatser och

handledare och med utbildningsanordnare om arbetslivsanpassade utbildningar.

Ett annat sätt att arbeta för att stärka den regionala samordningen av VO-College, genomfördes 2015 när processledare och regional ordförande bjöd in de lokala ordinarie- och vice ordföranden till en kick off för att lyfta frågor om VO-College struktur, styrgruppsarbete, mötesteknik, ledarskap, reaktioner på förändring, möta motstånd och våra olika roller. Denna kick off var också upprinnelsen till det som senare kom att bli VO-College ”Stadgar”.²⁷

20 Protokoll Regionstyrelsen 141106 § 75

21 Samarbetsavtal 2012-2017

22 Lokala samverkansavtal gällande APL och handledare

23 Avsiktsförklaring 2015-2017

24 Protokoll Regionstyrelsen 141106 § 75

25 Medfinansieringsintyg 2012

26 Förlängda medfinansieringsintyg 2015-2017

27 ”Stadgar” för VO-College Örebro län (2016)

16

2.2 Nuläge – här är vi idag

2.2.1 Vad vi gör tillsammans inom vårt regionala VO-College för att få fler sökande till arbete och utbildning inom vård och omsorg

VO-College som samverkansorgan, inklusive funktionerna processledare och yrkesambassadör, utför en rad insatser för att synliggöra vård och omsorg i arbetslivet, utbildningsväsendet och i andra kompetensmäklande forum. Parterna genomför också satsningar på egen hand eller tillsammans med andra, utanför den strukturerade collegesamverkan. Information och marknadsföring riktade till viktiga målgrupper, samt utvecklingsarbete för en attraktivare bransch, utgör viktiga fokusområden för att få fler sökande till arbete och utbildning inom vård och omsorg.

Åttondeklassarna i Karlskoga kommun deltar i ”Företagsinformation” där eleverna får besöka en arbetsplats under ett par timmar. Både kommun- och regionverksamheter inom vård och omsorg tar emot elever under företagsinformationen och det är ett koncept som beräknas fortsätta. I norra länsdelen bjuder Lindesberg lasarett in till studiebesök för elever i årskurs 7 och prao för elever i årskurs 9. Lindeskolan erbjuder varje år elever i årskurs 9 att få delta en halvdag på Vård- och omsorgsprogrammet under ”GYO-dagen”. Rudbecksgymnasiet arrangerar årligen ”Elev för en dag”

under totalt sex dagar. Denna dag innebär att elever i årskurs 9 får möjlighet att skugga en klass för att få en känsla för hur det är att studera på skolan och programmet. De elever som sökt sig till Vård- och omsorgsprogrammet får också information om VO-College.

Örebro kommun arrangerar tillsammans med länets övriga gymnasieskolor årligen Gymnasiemässan som riktar sig till elever i årkurs 9 och deras vårdnadshavare. VO-College yrkesambassadör och de flesta vård- och omsorgsutbildningarna inom VO-College deltar vid mässan. Inför gymnasievalet anordnar samtliga gymnasiekolor Öppet hus för att berätta om skolan och attrahera elever till de olika programmen.

VO-College har vid tre tillfällen de senaste åren arrangerat större events gentemot målgruppen gymnasieelever inom vård och omsorg. 2014 riggade vi deltävling inför Yrkes-SM, året därpå en

”Inspirationsdag” vid Möckelngymnasiet och 2017 anordnade vi ytterligare en ”Inspirationsdag” i Örebro. Vi tänker att stolta och peppade vård- och omsorgselever fungerar som marknadsförare för yngre syskon och kompisar, samt är mer motiverade att fullfölja sin utbildning och att arbeta i branschen.

VO-College ingår sedan några år tillbaka i en arbetsgrupp vilken årligen arrangerar en utbildningsdag på temat ”Framtidens arbetsmarknad” riktat mot målgruppen länets studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och övrigt intresserade av arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsfrågor.

Arbetsgruppen består av representanter från Region Örebro län, Svenskt Näringsliv,

Arbetsförmedlingen, Örebro universitet, Teknik- och VO-College. Under utbildningsdagarna 2016 och 2017 fanns arbetsgivare från Region Örebro län och Örebro kommun på scenen för att berätta om framtidens arbetsmarknad inom vården och omsorgen. Studie- och yrkesvägledare och

arbetsförmedlare möter och vägleder människor dagligen och är särskilt intressanta målgrupper att träffa för att ge information om vilka kompetenser som behövs idag och framöver.

Många kommuner arbetar för att öka heltidstjänsterna i branschen, något som ger attraktivare arbetsgivare och mer jämställda arbetsvillkor. Till exempel har Karlskoga kommun 2017 startat ett projekt för att se över hur kommunen kan erbjuda fler heltidstjänster inom vård och omsorg och Örebro kommun har tagit politiskt beslut om att erbjuda rätt till heltid för alla. Som ett led i detta arbetar Örebro kommun med långsiktig strategisk bemanningsplanering. Region Örebro län erbjuder endast 100 procentiga tjänster för undersköterskor och skötare.

17

Flera kommuner och Region Örebro län använder lönestrategier som en metod för att rekrytera och behålla medarbetare. Kumla kommun har hittat ett nytt effektivt tillvägagångssätt att rekrytera, så kallade sms-tjänster. Denna teknik går ut på att arbetsgivarna presenterar sina tjänster på webben och sökanden lämnar en intresseanmälan via sms. Arbetsgivaren ringer sedan upp den sökande inom 24 timmar.

2.2.2 Hur samverkan har utvecklats under certifieringsperioden

Samverkan har karakteriserats av en sökande och positivt framskriden utvecklingskurva.

Arbetsformer och fokus i collegefrågorna har slipats och flera parter har anslutit sig och/eller visat intresse för VO-College under certifieringsperioden.

Nya tjänster så som ungdomsinformatör (senare yrkesambassadör) och processledare inrättades under 2012 och 2013. Ungdomsinformatörerna/yrkesambassadörerna har varit flera till antalet och haft kortare visstidsanställningar på hel- eller deltid, medan processledartjänsten varit stadigvarande och tillsatt av en och samma person på 100 % sedan 2013. Regionala grupper med arbetsgivare, respektive rektorer, var aktiva under en period men kom sedan att upphöra. Arbetsförmedlingen har funnits med som part både lokalt och regionalt – i olika perioder. Regionbildningen 2015 som innebar att Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro gick samman, medförde ett skifte i

huvudmannaskap och organisatorisk tillhörighet för VO-College, men i övrigt inga större konsekvenser. Att VO-College däremot är organiserat regionalt, idag inom Region Örebro län - Regional utveckling, är en stor fördel då det underlättar i samordning och ingångar till

länsgemensamma nätverk.

Under certifieringsperioden har VO-College antagit en mer strukturerad samverkansform med fokus på rätt frågor i rätt forum. Vi har anordnat utvecklingsinternat för samtliga styrgruppsledamöter och årliga verksamhetsplaneringsdagar för regionala ledamöter. Vi har utvecklat en ”Uppdragsmall”²⁸ för arbetsgrupper och antagit ”Stadgar”²⁹. Utbildningsanordnarna har fått en bättre dialog med

arbetslivet kring APL. Kvalitetsarbetet tillsammans med elever och handledare har förbättrats vilket gör att eleverna får en mer rättvis bedömning i jämförelse med tidigare. När VO-College startade i Örebro län var det utbildningsanordnarna i mångt och mycket som drev arbetet med certifiering och samverkan. Det var fokus på att kvalitetssäkra utbildningarna, i samverkan med arbetsgivarna och det blev lätt en detaljstyrning av skolorna. Idag fokuseras mer frågan om kompetensförsörjning och matchning mellan utbildning och arbetsliv. Detta har följaktligen lett till att arbetsgivarna succesivt blivit de som främst driver collegefrågorna framåt på regional nivå.

Under certifieringsperioden har de privata utbildningsanordnarna Eductus och Valideringsverkstan anslutit sig till VO-College Örebro-Lekeberg. 2017 har Hällefors kommun som både

utbildningsanordnare och arbetsgivare ansökt om att ingå i lokalt VO-College Norra länsdelen.

Samma år har också Kumla kommun som utbildningsanordnare ansökt om att ansluta sig till VO- College Sydnärke. Barn- och fritidsprogrammet med social inriktning finns på Möckelngymnasiet och på Virginska skolan. Båda utbildningsanordnarena har visat intresse att ansluta sig till VO-College men har inte skickat in någon ansökan. Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro har också visat intresse att ansluta sig till VO-College men har inte lämnat in någon ansökan.

28 ”Uppdragsmall” VO-College Örebro län (2016)

29 ”Stadgar” för VO-College Örebro län (2016)

18

För att underlätta för nya ledamöter och öppna upp för intressenter så bjuder processledaren in till introduktionsträffar cirka två gånger om året. Processledare går då igenom vad VO-College är, hur vi är organiserade och vilka frågor vi arbetar med. Det blir också ett tillfälle för frågor, dialog och att lära känna varandra.

2.2.3 Kopplingen mellan styrgrupper, arbetsgrupper och programråd

Samtliga lokala ordföranden sitter med i regional styrgrupp och företräder således de lokala VO- College regionalt. Övriga samverkanparter, utbildningsanordnare, Kommunal, Region Örebro län – Regional utveckling och Örebro universitet finns också representerade i regional styrgrupp.

Densamma partsammansättning, undantaget Örebro universitet, återspeglas i VO-College lokala styrgrupper. Processledaren för VO-College ingår i regional styrgrupp och deltar vid respektive lokalt styrgruppsmöte cirka en gång per termin. I våra gemensamt framtagna ”Stadgar”³⁰ beskrivs

utförligare organisering, ansvar, ledning och mötesordning för VO-College styrgrupper och dess ledamöter. Styrgruppsledamöter bär ett gemensamt ansvar att lyfta frågor mellan de olika

organisationsnivåerna och rent konkret yttrar det sig bland annat genom att lokala styrgrupper går igenom protokoll från regionala styrgruppsmöten.

Lokala- och regionala arbetsgrupper uppstår med syfte att genomföra en särskild åtgärd eller bedriva ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. En gemensamt framtagen ”Uppdragsmall”³¹ har skapats för att tydliggöra arbetsgruppers uppdrag.

Genom Apels processtöd under 2017 har det framkommit några identifierade utvecklingsområden kopplade till styr- och arbetsgrupper. Apel har speglat en problematisk bild av en handfull eldsjälar som är involverade i det mesta som händer, sitter med i såväl styr- som arbetsgrupper, regionalt och lokalt. VO-College har rekommenderats att bli tydligare med roll- och ansvarsfördelning kopplade till ledande och verkställande arbete. Vi behöver klargöra vilka strategiska och operativa funktioner som behövs för att vi på bästa tänkbara vis ska kunna arbeta med effektivare kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Vi har också föreslagits se över arbetsformer så att de bättre främjar

utvecklingsarbete, inklusive hur styrgruppsmöten riggas.

Programrådens roll och form ser olika ut och har diskuterats mycket genom åren i VO-College. Hur får vi eleverna delaktiga? Vilka funktioner ska ingå i programråd? Vilka frågor hör hemma i

programråd respektive lokal styrgrupp? I samtliga programråd ingår elever, utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig part. I ett lokalt programråd deltar politiker. I vissa fall förekommer rapport mellan programråd och lokala styrgruppsmöten, i andra inte. Tolkningarna av programråden ser således olika ut men generellt har de allt mer kommit att fokusera eleverna och frågor som rör APL och framtida yrkesutövande. Programråd blir också ett forum för att förankra beslut och delge information från VO-College lokala styrgrupp och övrigt collegearbete. Utvecklingsområden för programråden är uppföljning och återkoppling, samt att tänka till kring elevvänliga mötesformer.

VO-College hemsida³² är den digitala arenan för mötesprotokoll och annan gemensam kommunikation.

30 ”Stadgar” för VO-College Örebro län (2016)

31 ”Uppdragsmall” VO-College Örebro län (2016)

32 https://www.vo-college.se/orebro-lan

19

2.2.4 Kollektivavtal

Alla ingående aktörer i VO-College har kollektivavtal. Varje gång en ny part ansöker om certifiering och anslutning till VO-College kontrolleras om denne har kollektivavtal.

2.3 Mål och framtida läge: ”Fler vägar till utbildning och arbete”

Prioriterat målområde ”Fler vägar till utbildning och arbete” ringar in nedan effektmål och aktivitetsområden.

Effektmål till ”Fler vägar till utbildning och arbete”

 Vi har fångat upp alla nyanlända som kan och vill jobba inom vård och omsorg

 Det finns fler vägar till utbildning inom VO-College

 Nya yrkesroller och karriärvägar har utvecklats

 Fler är anställningsbara inom branscherna

Aktivitetsområden till ”Fler vägar till utbildning och arbete”

 Sänka tröskeln till anställning och ge tydligt stöd i varje steg på ”karriärvägen”

 Erbjuda en modell/process som är mer individanpassad

 Fortsätta utveckla handledarrollen och dess förutsättningar

 Stöd till språkutveckling

20

3. Utbildningsutbud

3.1 Ursprungligt mål och genomförda aktiviteter: ”Kvaliteten på vård- och omsorgsutbildningarna i länet har ökat”

Kvaliteten på vård- och omsorgsutbildningarna har ökat under certifieringsperioden genom arbetsgivarnas inflytande på utbildningsinnehåll och vård- och omsorgslärarnas

kompetensutveckling. Regionala processinriktade arbetsgrupper gällande APL, handledare och validering har rullat under flera år.

Arbetsgivarna ges inflytande i utbildningen

Genom styrgruppsmöten, programråd och andra samverkansforum har arbetsgivarna möjlighet att samtala med och påverka utbildningsanordnare. Förankring av och anpassning utifrån VO-College gemensamt framtagna dokumentet ”Kriterier för anställningsbarhet”³³, arbetsgivarnas påverkan på kursutbud, samt verksamhetsföreträdares delaktighet i undervisning, utgör några exempel på arbetslivets inflytande i utbildningen. Ett annat konkret exempel på denna utväxling är att arbetsgivarnas krav på språkkunskaper bidragit till att utbildningsanordnarna utökat sin utbildningstid.

Här skulle vi behöva samarbeta bättre med HR/Personalavdelningar, till exempel gällande utbildningsplaner för befintlig personal, statistik och uppföljning.

Uppföljning av elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning

Bilden från det regionala collegearbetet är att de allra flesta vård- och omsorgsutbildade får

anställning inom branschen under och efter avslutad utbildning. De allra flesta nyutexaminerade får en kortare visstidsanställning vilket påverkar branschens attraktivitet negativt. Tryggare arbetsvillkor är ett utvecklingsarbete.

Ett projektresultat från ESF-projektet ”Genus, jämställdhet och den könssegregerade

arbetsmarknaden”, är att det finns en könsdifferens när det gäller sysselsättning för kvinnor och män efter avslutad utbildning.³⁴ Kvinnor som gått en gymnasial vård- och omsorgsutbildning finns i betydligt större omfattning kvar i branschen i jämförelse med männen. I Örebro län är det lika vanligt för en man som gått en vård- och omsorgsutbildning att finnas kvar i branschen som att arbeta i en annan bransch.

Det finns inte någon systematisk uppföljning av eleverna som gått Vård- och omsorgsprogrammet eller läst kurser inom vård och omsorg på vuxenutbildningen. Det vore önskvärt att få till detta, se vart eleverna tar vägen efter avslutad vård- och omsorgsutbildning, men vi är medvetna om att det är svårt att genomföra sådan uppföljning i praktiken.

33 ”Kriterier för anställningsbarhet” (2015)

34 VO-College Örebro läns rapport ESF-projekt ”Genus, jämställdhet och den könssegregerade arbetsmarknaden” (2016)

21 Regionalt arbete med APL och validering

Under åren 2012-2016 användes ett gemensamt bedömningsformulär för bedömning av APL. 2016 beslutade regional styrgrupp att verksamheterna övergår till bedömning i trepartssamtal i enlighet med Skolverkets kunskapskrav i de olika kurserna. Under 2017 kommer länets vård- och

omsorgslärare att bjudas in till en utbildningsdag om APL och bedömning med föredragning från tidigare APL-utvecklare på uppdrag av Skolverket.

Vad gäller länsgemensamma principer och instrument för validering så finns det en regional

arbetsgrupp för validering i syfte att säkerställa regional likvärdig kvalitet i enlighet med VO-College nationella riktlinjer för validering. Regional valideringsgrupp anordnade 2016 ett seminarium på temat ”Validering av gymnasial vård- och omsorgsutbildning”. Seminariet rönte stor delaktighet från en bred målgrupp bestående av arbetsgivare, utbildningsanordnare, fackförbund, validander och arbetsförmedlare. Parter från regional valideringsgrupp deltog också med en informationsmonter på den stora ”Jobbmässan” 2017, i regi av Örebro kommun och Arbetsförmedlingen. Det var hårt tryck på mässan och efterfrågan om kunskap kring validering inom vård och omsorg var stor.

Sydnärkes Utbildningsförbund påbörjade 2016 ESF-projektet ”Fler undersköterskor” där

fokusområdet är validering och inrymmer möjlighet att testa olika varianter av praktisk validering. I projektet finns det också en vision om att starta ett valideringsspår, ett öppet spår som personer med erfarenheter av vård och omsorg kan söka sig till. Detta fördjupande arbete i validering kommer generera erfarenheter och kunskaper som kan komma till gagn för hela VO-College.

Länsgemensamma kompetensutvecklingsinsatser för lärare inom vård och omsorg

Årligen genomför VO-College kompetensutvecklingsinsatser för länets vård- och omsorgslärare med utgångspunkt från arbetsgivarnas intressen. Teman har varit:

 Studiebesök på KTC (Kliniskt träningscenter) vid USÖ och Centrum för hjälpmedel, Region Örebro län (2013)

 ”Forskning i teori och praktik”, Örebro universitet och Regionförbundet (2014)

 ”Vad behöver jag som lärare veta om HBTQ, ÄBIC och e-hälsa?”, RFSL, Örebro kommun, Karlskoga kommun och Hallsberg kommun (2015)

 ”Vad behöver jag som lärare veta om EBP, brukarens delaktighet, samt dennes stödbehov i relations- och samlevnadsfrågor?”, Region Örebro län, Örebro kommun, Degerfors kommun, Kumla kommun, Hallsberg kommun och Föreningen Hjärnkoll (2016)

 ”APL och bedömning”, Örebro kommun och Töreboda kommun (planerad höst 2017)

Utbildningsanordnarna delar på resurser

Det är ovanligt att utbildningsanordnare länsövergripande delar på resurser i form av lärare med specialistkompetens eller utbildningsmaterial. Däremot är det mer vanligt förekommande att en och samma utbildningsanordnare, en kommun som bedriver både ungdomsgymnasium och

vuxenutbildning, delar på utbildningsmaterial - men sällan på lärare. När det gäller de personella resurserna är det mer förekommande att utbildningsanordnare tar del av kompetens från

verksamheterna, arbetslivet, från det lokala VO-Colleget. Det finns också en öppenhet från utbildarna att bjuda in föreläsare från ideella föreningar, exempelvis Hjärnkoll och Röda korset.

22

En förklaring till att samverkan utbildningsanordnare sinsemellan inte varit högre är svårigheten med att få till logistiken mellan vuxenutbildningens och gymnasiekolans scheman. Det kan också handla om svårigheter att tänka nytt och göra annorlunda. Detta är ett utvecklingsområde då det råder brist på pedagoger och vi behöver utnyttja befintliga resurser på ett mer flexibelt och effektivt sätt.

3.2 Nuläge - här är vi idag

3.2.1 Utbildningsanordnare och utbildningsnivåer som ingår i samverkan

Så gott som samtliga gymnasiala utbildningar inom vård och omsorg i Örebro läns kommuner ingår i collegesamverkan. De finns också jämnt representerade i de fyra länsdelarna och tillika lokala VO- Collegen. Vård- och omsorgsprogrammet finns på de fem skolorna: Alléskolan i Hallsberg,

Möckelngymnasiet i Karlskoga, Rudbecks- och Yrkesgymnasiet i Örebro och Lindeskolan i Lindesberg.

Kurser i vård och omsorg finns vid de sex kommunala vuxenutbildningarna: Allévux i Hallsberg, Vuxnas lärande i Karlskoga, Komvux i Örebro, Masugnen i Lindesberg, Komvux i Ljusnarsberg och Hjernet i Nora. Under 2017 har Hällefors kommun som både arbetsgivare och utbildningsanordnare av vuxenutbildning ansökt om att ansluta sig till VO-College, samt Kumla kommun som

utbildningsanordnare för ungdoms- och vuxenutbildning.

Eductus och Valideringsverkstan erbjuder kurser och validering inom vård och omsorg och ingår i VO- College Örebro-Lekeberg.

Masugnen i Lindesberg erbjuder också YH-tandsköterskeutbildning.

Örebro universitet erbjuder kurser och program med anknytning till vård- och omsorgsbranschen och ingår i regionalt VO-College.

3.2.2 Samverkan med högskola/ universitet

Under nuvarande certifieringsperiod har Örebro universitet haft en plats i regional styrgrupp och fungerat som en samarbetspartner vid olika aktiviteter, till exempel VO-College ”Inspirationsdag” för gymnasieelever 2015 och 2017.

Det har varit en utmaning att hitta rätt i roll och funktion för denna samverkan och under 2017 sker ett omtag i samband med att ny ledamot kliver in i regional styrgrupp.

Samarbetet mellan Örebro universitet och övriga collegeparter kännetecknas av ett givande och tagande med utgångspunkt i gemensamma frågeställningar, kompetensförsörjning och möjliga karriärvägar inom vård och omsorg. För arbetsgivarna och utbildningsanordnarna på gymnasial nivå är kopplingen till högre studier relevant för helheten, både i fråga om bemanning av vård- och omsorgsverksamheter och för att synliggöra möjliga karriärsteg efter gymnasial vård- och omsorgsutbildning. För Örebro universitets del bidrar samverkan till breddad rekryteringsbas. Vi behöver kugga i varandra och bygga broar så att vägen från gymnasieutbildning till akademisk utbildning blir flexibel och smidig.

23

Exempel på områden och aktiviteter där Örebro universitet är aktiv part

 Delge omvärldsbevakning från Örebro universitet angående forskning, utbildningsutbud och events

 Bjuda in elever, skolpersonal och medarbetare från verksamheterna till studenters examensarbeten

 I dialog med arbetsgivare erbjuda befintliga kurser och anordna uppdragsutbildningar

 Samplanera aktiviteter där våra intressen går ihop, till exempel bjuda in till tematiska föreläsningar som berör kompetensförsörjning inom vård och omsorg, samt vid informations- och marknadsföringsinsatser så som VO-College ”Inspirationsdag”

I en rad avseenden utanför den formaliserade collegesamverkan arbetar branschföreträdare och Örebro universitet tillsammans. Arbetsgivare ingår i programråd för vård- och omsorgsrelaterade utbildningar vid Örebro universitet, däribland Socionom- och Sjuksköterskeprogrammet. Det

regionala chefsnätverket inom funktionshinderomsorgen har fört dialog med och haft inflytande över innehåll i kursen Handikappvetenskap, Funktionshinder – arbetsliv och sysselsättning, utifrån

rekryteringsbehovet av stödpedagoger. Region Örebro län samarbetar med Örebro universitet i utformandet av kurser och program inom hälso- och sjukvården. Det finns också avtal för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) mellan länets kommuner, Region Örebro län och Örebro universitet.

3.2.3 Kompetensutveckling för befintliga medarbetare

Arbetsgivare kan köpa uppdragsutbildningar från utbildningsanordnare på både gymnasial- och akademisk nivå. På gymnasienivå förekommer också validering vilket vanligtvis sker genom nätverken som finns inom respektive lokalt VO-College. Likaså handledarutbildningen steg 1 och 2 anordnas genom de lokala VO-Collegen. Sedan flera år tillbaka finns det regionala arbetsgrupper kopplade till validering och APL/handledarutbildningar som syftar till erfarenhetsutbyten och kvalitetssäkring av att vi arbetar i enlighet med VO-College riktlinjer. Det förekommer också en diskussion om samverkan över de lokala collegegränserna gällande dessa frågor, men vi har än så länge inte fått till någon strukturförändring.

Örebro kommun har utbildat två språkombudsutbildare under 2016-2017 och i Norra länsdelen utbildas ytterligare en språkombudsutbildare under 2017.

I de regionala nätverken för chefer inom funktionshinderomsorgen respektive äldreomsorgen förekommer samordning av utbildningar för medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheterna.

Nätverken initierar insatserna och sedan är det upp till varje kommun att delta i utbildningarna.

Exempelvis anordnas regionala utbildningar av vägledare för ”Delaktighetsmodellen” och coacher i

”Tidiga tecken”.

Region Örebro län kommer under 2017 bjuda in till en hälso- och sjukvårdsdag för länets samtliga undersköterskor. Detta koncept har tagits fram i dialog med andra arbetsgivare. Region Örebro län erbjuder också kontinuerligt utbildningar via de tre KTC som finns på sjukhusen.

Vård- och omsorgslärarna får ta del av verksamheternas internutbildningar gällande exempelvis journal- och dokumentationssystem och hjärt- och lungräddning. De bjuds också in årligen till en kompetensutvecklingsdag där VO-College arbetsgivare beslutat om innehåll utifrån aktuella branschfrågor.

24

3.3 Mål och framtida läge: ”Flexibilitet och samordning i utbildningen”

Prioriterat målområde ”Flexibilitet och samordning i utbildningen” ringar in nedan effektmål och aktivitetsområden.

Effektmål till ”Flexibilitet och samordning i utbildningen”

 Utbildning erbjuds utifrån individuella förutsättningar

 Utbildningsresurserna inom länet är samordnade

Aktivitetsområden till ”Flexibilitet och samordning i utbildningen”

 Ökad flexibilitet i utbildningarna – APL, bedömningar, ingångar och utgångar

 Utveckling av nya utbildningar – kortare utbildning, YH och högskoleutbildning

 Utveckling av valideringen – tillgänglighet, systematik och samordning

 Lobbyverksamhet – större volymer inom Komvux, vård- och omsorgsprogrammet som grund för högre utbildning, körkortsutbildning