Utförande av intervjuer

4.4.1 PLATS FÖR INTERVJU

Var intervjuerna genomförs är en viktig aspekt att ta hänsyn till, eftersom vissa platser innefattar störningsmoment som kan ha påverkan på både intervjuarens och respondentens upplevelse av intervjun. Det är viktigt att intervjun genomförs i ett lugnt och avskilt utrymme för att intervjuaren och respondenten inte ska bli störda (Bryman & Bell, 2015/2017, s. 458). Det är även viktigt att platsen som väljs ut är tyst, för att ljudinspelningen av intervjun ska registreras vid inspelningen (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 218). Trost (2010, s. 65) förklarar vidare att respondenten behöver känna en

trygghet för platsen, och att respondenten inte ska uppleva att någon obehörig lyssnar på samtalet. Författaren föreslår att respondenten ska få välja en plats, samt att intervjuaren kan komma med förslag, för att inte lägga över för mycket jobb och ansvar på respondenten (Trost, 2010, s. 65–66). Vi föreslog platser som intervjun kunde genomföras på, då de platserna innefattade minimalt med störningsmoment. Vidare lät vi respondenten välja var denne ville att intervjun skulle genomföras, med syftet att respondenten skulle känna sig bekväm. Det är mer tidskrävande med fysiska intervjuer i och med att respondenten och intervjuaren behöver ta sig till den bestämd platsen för intervjun (Bryman & Bell, 2011/2014, s. 660). I vår studie upplevde vi inte att respondenterna hade några problem med att ta sig till platserna som valts, vi intervjuare hade heller inga svårigheter att ta oss dit.

Vid sex av åtta intervjuer träffade vi respondenterna och genomförde intervjun på en plats som respondenten valde och uttryckte att den kände sig bekväma med. De andra två intervjuerna genomfördes via Skype. I de fall vi gjorde Skype intervjuer hade respondenterna också valt en plats där de var bekväma och inte blev störda av ljud eller andra intryck. Både vi som intervjuar och respondenten hade i de fallen valt en plats som var tyst och gav bra ljudkvalitet. En Skype-intervju ger både intervjuaren och respondenten möjlighet att se varandra. Bryman (2016/2018, s. 263) menar, att om respondenten och intervjuaren kan se varandra, får de möjlighet att reagera på ansiktsuttryck och kroppsspråk. Vi ansåg att det gynnade studien att vi såg respondenten, då vi lättare kunde avgöra om de var tysta för att de funderade kring en fråga, eller hade svarat klart på frågan. Vi ansåg att möjligheten att se respondenten var viktigt vid den intervjuform vi valt att använda, då vi eftersökte längre och djupare svar från respondenten. Det krävde vid flertalet stunder att respondenten fick tid att fundera på sin subjektiva åsikt och sina upplevelse. Nackdelar med Skype intervjuer är om tekniken inte fungerar, vilket kan leda till att intervjun avbryts eller att ljudupptagning missas, dock hade vi inte några sådana problem under våra intervjuer. Vidare menar Bryman och Bell (2011/2014, s. 660) att stora geografiska avstånd kan vara en anledning att inte ha fysiska intervjuer, i vårt fall hade vi inte ett långt geografiskt avstånd till respondenten. I denna studie genomfördes Skype intervjuer på grund av rådande omständigheter i samhället och risk för smittspridning. När respondenterna valdes ut kunde denna risk inte förutspås, utan var någonting som uppstod tätt inpå intervjutillfället. Det medförde, att vi bedömde att det var bättre att genomföra intervjuerna via Skype, istället för att hitta nya respondenter som kunde genomföra intervjuerna fysiskt.

4.4.2 REGISTRERING AV INTERVJU

Ljudinspelning, videoinspelning och anteckningar är olika hjälpmedel för att registrera intervjuer, för att de senare ska kunna analyseras (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 218). Vi har valt att använda oss av ljudinspelning och anteckningar vid intervjuerna. Med hjälp av ljudinspelning kan intervjun spelas upp igen, vilket gör att intervjuaren inte behöver förlita sig på sitt minne och dess begränsningar, vilket underlättar vid dataanalyseringen (Bryman & Bell, 2015/2017, s. 465). Vi ansåg att ljudinspelningen skulle underlätta analyseringen av respondenternas svar, med tanke på att vi valt intervjuer som tar lång tid att genomföra. Därför hjälpte ljudinspelningen oss, genom att vi kunde tillhandahålla all data även om vi inte kom ihåg allt som respondenten berättade.

förväntningar intervjuaren hade (Bryman & Bell, 2015/2017, s. 466). Det är något vi tagit i beaktning och är medvetna om. Vi har därav förklarat för respondenten, innan intervjun, att vi kommer spela in samtalet och tydliggjort syftet med att göra det, samt vad inspelningen kommer att användas till, och att den kommer att raderas när uppsatsen är godkänd. Detta för att minska en eventuell oro från respondenten för hur materialet ska hanteras. Vidare har vi frågat respondenten om det är okej att ljudinspelning sker, alla respondenter godkände och kände sig bekväma med ljudinspelning.

Anteckningar kan användas som enda registreringsmetod eller som ett komplement till ljudinspelningen. Vid anteckningsföring behöver dock intervjuaren fokusera på att ställa frågor, lyssna och skriva samtidigt, vilket kan störa fokusen för intervjuaren. Det påverkar även respondenten som då inte får intervjuarens fulla uppmärksamhet, vilket även kan hämma en diskussion mellan parterna. En fördel med att föra anteckningar under intervjun kan enligt Kylén (2004, s. 40) vara att intervjuaren får möjlighet att skriva ner egna kommentarer och tankar, något som de andra registreringsmetoderna saknar. Vidare förklarar författaren att om anteckningar sker, borde de ske öppet, så att respondenten har möjlighet att se anteckningarna (Kylén, 2004, s. 40). Vi beslutade oss för att anteckningar skulle föras under intervjuerna, som ett komplement till ljudinspelningarna. Det grundar vi på att intervjuerna är långa och vi ansåg att möjligheten att skriva ner tankar och frågor under intervjuns gång skulle förbättra intervjun. Vidare var vi noga med att anteckningsförandet inte skulle bli ett störningsmoment för respondenten, vilket gjorde att anteckningar enbart fördes kring sådant som ljuduppspelningen inte tog upp, samt att den som inte ledde intervjun skulle anteckna, för att den andra skulle kunna ha ögonkontakt och kunna ge sin fulla uppmärksamhet till respondenten.

4.4.3 UTFÖRANDE AV INTERVJUER

Vi började intervjuerna med att introducera oss själva och ge en kort presentation av studien och dess syfte. Bryman och Bell (2011/2014, s. 481) menar att en presentation och beskrivning av studien inbringar förtroende hos respondenten, eftersom respondenten får mer vetskap om vad som kommer att ske. Vidare informerade vi respondenten om att intervjun kommer vara konfidentiell, innan vi frågade om respondentens medgivande till inspelning under intervjun. Att respondenten vet om att intervjun är konfidentiell leder enligt Bryman och Bell (2011/2014, s. 137) till att respondentens tillit ökar, vilket kan leda till att svaren blir mer personliga.

Vi har valt en semistrukturerad intervju och därmed utgick vi ifrån frågorna i intervjuguiderna, och kompletterade dessa med frågor som kom upp under intervjuns gång. För att förhålla intervjuerna till studiens syfte och inte låta diskussionerna glida för långt ifrån det ämne som diskuterades valde vi att dela upp intervjuerna. Den av oss som

intervjuade, var mer drivande i diskussionen och ställde frågorna från intervjuguiden, medan den andra tog större ansvar att anteckna tankar och funderingar som kom upp under intervjun. Den personen som antecknade kunde på ett enkelt sätt ställa bekräftande frågor och uppmuntra till en djupare diskussion, då denne enklare kom ihåg vad respondenten svarade under intervjuns gång. Vi förhöll oss till den trattmodell som Kylén (2014, s. 31–39) förespråkar, men avvek från modellen i de fall den inte var lämplig. Detta då huvudfokus under intervjuerna var att få ett bra samtal kring ämnet som diskuterades.

Respondenterna fick i slutet av intervjun frågan om de ville lägga till någon information. Vi ville ge dem möjlighet att lägga till något vi inte diskuterat kring ämnet, eller klargöra någonting som de tidigare sagt. Som avslutande fråga undrade vi om respondenten hade några frågor till oss. Vi ville ge dem en möjlighet att ställa frågor kring studien som uppkommit under intervjuns gång, innan vi tackade för deras deltagande och avslutade intervjun. Upplägget gjorde att vi fick ett bra flyt under intervjuerna, samtidigt som vi höll oss till det ämne som skulle diskuteras och resulterade i att vi fick djupa svar, som en bra empirisk grund för att besvara forskningsfrågan.