4 Effektiva metoder för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser
4.5 Hur vet vi att vi lyckats?
4.5.3 Att utvärdera hälsofrämjande processer
hälsofrämjande arbetsplats, utifrån de utfallsmått och instrument man valt, kan det även vara ett värde i att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som en extra satsning har genererat, så att dessa kan vägleda det fortsatta arbetet inom det område man arbetar med. Om man arbetar processinriktat är det en fördel att ha en utvärdering som både har fokus på processer, påverkansfaktorer och slutresultat [140]. De mål som vi sätter för det hälsofrämjande arbetet kommer att styra interventionen och valet av kriterier för att fånga måluppfyllelsen är strategiskt viktig.
Vid planering av utvärderingen kan man även fundera i termer som indirekta, mellanliggande eller resultatindikatorer [3] där utbildning kan vara ett exempel på indirekt indikator, ökad hälsomedvetenhet som
mellanliggande och ett ändrat hälsobeteende som resultatindikator. I avsnitt 3.6. beskrivs möjliga indikatorer för att mäta ett resultat uttryckt i hållbar arbetshälsa, vilket innebär att man både väger in både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. På motsvarande sätt kan förändringar i viktiga
påverkansfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön ses som indirekta faktorer och en förbättrad sinnesstämning i form av högre energi och positiva känslor inför arbetet ses som mellanliggande faktorer.
Andra exempel på inverkansfaktorer kan vara förstärkande, möjliggörande och predisponerande faktorer som kan utvärderas i form av förändringar i värderingar, kunskaper, färdigheter, policy, resurser och socialt stöd eller en stödjande miljö och ett hälsoinriktat beteende att följa med hjälp av
förändringar i miljön och beteendet [140].
5 Referenser
1. Dellve, L., Lagerström M, Hagberg M., Work system risk factors for permanent work disability among home care workers, a case-control study. International Archives of Occupational and Environmental Health;, 2003. 2003;76:: p. 216-224.
2. Brylde, B., Tengland P-A, Hälsa och sjukdom, en begreppslig utredning. 2003, Lund: Studentlitteratur.
3. Winroth, J., Rydqvist LG, Hälsa och hälsopromotion. 2008, Stockholm: SISU Idrottsböcker.
4. Antonovsky, A., Hälsans mysterium. 1991, Stockholm: Natur och Kultur.
5. Karolinska, I., AHA-projektet. Slutrapport: Del 1. Arbete och hälsa inom process och verkstadsindustrin. 2004, Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för skadeprevention och Institutet för klinisk neurovetenskap.
6. Vingård, E., Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting. 2004, Stockholm: HAKuL, Karolinska institutet, Sektionen för
personskadeprevention.
7. AMM, Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap -ett arbetsmaterial. 2008, Arbets och miljömedicin, Göteborgs Universitet: Göteborg.
8. Skagert, K., Leadership in human service organisations:
Conceptions, strategies and preconditions to promote and maintain health at work. Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin.
2010, Göteborg: Göteborgs Universitet.
9. Menckel, E., Thomsson H., Vad är hälsofrämjande arbetsplatser?
Ett svenskt perspektiv. 1997, Stockholm:: Arbetarskyddsnämnden.
10. Winroth, J., Wallin E, Söderman N, Nilsson L, Eklund L och Wallin M., Att tänka och arbeta hälsofrämjande. Teoretisk referensram och vägledande modeller. 2010, Högskolan i Väst.
11. WHO, W.H.O., Ottawa Charter for health promotion. 1986, WHO:
Geneve.
12. Hansson, A., Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. 2010, Stockholm: Fortbildning AB.
13. Rappaport, J., Studies in empowerment: Steps toward understanding an action. 1984, New York: Haworth Press.
14. Lindberg, P., The work ability continuum. Epidemilogical studies of factors promoting sustainable work ability. 2006, Stockholm:
Karolinska Institutet.
15. Aronsson, G., Lindh T., Långtidsfriskas arbetsvillkor. En populationsstudie. 2004, Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
16. Dellve, L., Vilhelmsson R, Skagert K, Eriksson J, Eklöf M., Hälsofrämjande arbetsmiljöprojekt inom social service och skola.
Tvåårsuppföljning av SAMS-projektet. 2006a, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Arbets- och miljömedicin: Göteborg.
17. Hultberg, A., Hadžibajramovic E, Pettersson S, Ahlborg G., Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra
Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland.
Delrapport 3: Fyraårsuppföljning maj-juni 2008. 2009, Institutet för stressmedicin, ISM-rapport 5.: Göteborg.
18. Bergström, G., Bodin L, Hagberg J, Aronsson G, Josephsson M., Sickness presenteeism today, sickness absenteeism tomorrow? A prospectiv study on sickness presenteeism and future sickness absenteeism. Journal of occupational and enviromental medicine, 2009a. 2009 (Jun;51(6)): p. 629-38.
19. Bergström, G., Bodin L, Hagberg J, Lindh T, Aronsson G,
Josephsson M., Does sickness presenteeism have an impact on future general health? International Archives of Occupational and
Environmental Health;, 2009b(Nov;82(10)): p. 1179-90.
20. Aronsson, G., Gustafsson K, Mellner C., Samband mellan
sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen. Arbete och hälsa 2009;43 (3). 2009: Göteborgs Universitet.
21. Dellve, L., Hadzibajramovic E, Alhborg G. Work attendance among health care workers. in The 7th International Conference on
Occupational Health for Health Care Workers. 2007b. Vancover, Canada.
22. Ahlberg, G., Bergman P, Ekenvall L, Parmsund M, Stoetzer U, Waldenström M, Svartengren M och HoF study group, Tydliga strategier och delaktiga medarbetare i friska företag. Hälsa och framtid, Delstudie 2. 2008, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Stockholms läns landsting.: Stockholm.
23. Kristensen, T.S., The Copenhagen Stress Model, The six golden nuggets, in International journal of behavioral medicine. 2004, Lawrence Erlbaum Associates, Publishers: London.
24. Oxenstierna, G., Widmark M, Finnholm K, Elofsson S.,
Psykosociala faktorer i dagens arbetsliv och hur man mäter och beskriver dem, in Stressforskningsrapporter Nr 320. 2008, Stressforskningsinstitutet: Stockholm.
25. Nyberg, A., Bernin P och Theorell T., Leadership and Health in four European Countries - Sweden, Poland, Italy and Germany. SALTSA-rapport. 2008, Stressforskningsinstitutet.
26. Westerholm, P., Psykisk arbetsskada, i Arbete och hälsa Nr 2008;42:1. 2008, Göteborgs Universitet: Göteborg.
27. Göransson, S., Seeking Individual Health and Organizational Sustainability: The Implications of Change and Mobility, in
Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen. 2009,
28. Waldenström, K., och Härenstam A., Hur skapas bra arbetsförhållanden? En studie av strategier hos chefer och anställda. Rapport från Arbets- och miljömedicin 2006:5, Stockholms läns landsting, 2006: Stockholm.
29. Johansson, G., Lundberg I., Sjukflexibilitetsmodellen -
utgångspunkter och resultat, in Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar., H.C. Bjurvall M, Marklund M, Palmer E, Theorell T., 2005, Arbetslivsinstitutet: Stockholm.
30. Edling, C., Nordberg G, Nordberg M., Arbets- och miljömedicin- en lärobok i hälsa och miljö. 2003, Lund: Studentlitteratur.
31. Folkhälsoinstitutet, Folkhälsorapport 2009. 2009, Satens Folkhälsoinstitut: Stockholm.
32. Nise, G., Ekenvall L, Alberyd J, Svartengren M och FoF study group, Friska företag i alla brancher., i Hälsa och framtid, delstudie 1. 2007, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Stockholms landsting: Stockholm.
33. Löve, J., Contemporary aspects of health and performance among young adult women and men in Sweden., Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin. 2010, Göteborgs Universitet: Göteborg.
34. Sahlin, E., Natur mot stress - vad säger forskningen?, Gröna Rehab.
2010, Göteborgs botaniska trädgård, Västra Götalandsregionen:
Göteborg.
35. Maslach, C., Leiter M., Sanningen om utbrändhet. Hur jobbet förorsakar personlig stress och vad man kan göra åt det. 1999, Stockholm:: Natur och Kultur;.
36. Trollestad, C, Den hälsosamma organisationen., in Abrahamsson K, Friskfaktorer i arbetslivet., 2003. p. 152- 181.
37. Eriksson, I, Arbetsliv och känsla av sammanhang, i Fjaestad B och Wolvén L-E. Arbetsliv och samhällsförändringar. 2005,
Studentlitteratur: Lund. p. 49-60.
38. Lennéer, A.B., Thylefors I., Arbetsgruppens psykologi. 2005, Stockholm:: Natur och Kultur;.
39. Nilsson, K., Vem kan och vill arbeta till 65 år eller längre? En studie av anställda inom hälso- och sjukvården. 2005,
Arbetslivsinstitutet;: Stockholm:.
40. Dellve, L., Wikström. E., Hållbart ledarskap i sjukvården.
Utveckling av ledarskap och stödstrukturer ur individ- och
organisationsperspektiv. 2006, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Arbets- och miljömedicin samt Handelshögskolan:
Göteborg.
41. Månsson, E., Att vara nöjd med sitt arbete., i Villkor i arbetet med människor - en antologi om human servicearbete., i Petersson H, Leppänen V, Jönsson S, Tranqvist J., 2006, Arbetslivsinstitutet;:
Stockholm:. p. 37-57.
42. Folkman, S., Moskowitz JT., Coping: pitfalls and promise. Annu
43. Hultberg, A., Dellve L, Ahlborg G., Vägledning för att skapa goda psykosociala arbetsförhållanden i arbeten med klienter och
patienter. 2006, Institutet för stressmedicin. ISM-rapport 3:
Göteborg.
44. Dellve, L., Wikström E, Tengelin E och Arman R., Chefers tidsanvändning och stress i sjukvården. Opublicerat manus 2010.
45. Boman, J., Lindfors S, Nordqvist C, Nordström L, Alexanderson K., Konstruktiva strategier för att hantera stress bland disputerade specialistläkare vid ett universitetssjukhus. 2005, Karolinska institutet, Sektionen för personskadeprevention och Linköpings universitet, Avdelningen för socialmedicin och folkhälsovetenskap:
Stockholm.
46. Lundberg, U and Frankenhauser M., Stress and workload of men and women in high-ranking positions. J Occup Health Psychol, 1999.
4(2): p. 142-51.
47. Magnusson Hanson, L.L., et al., Demand, control and social climate as predictors of emotional exhaustion symptoms in working Swedish men and women. Scand J Public Health, 2008. 36(7): p. 737-43.
48. Håkansson, C., & Ahlborg G Jr, Perceptions of Employment,
Domestic Work, and Leisure as Predictors of Health among Women and Men. Journal of occupational science, In press 2010.
49. Vingård, E., Josephson M, Aronsson G, Nilsson M., Psykosocial arbetsmiljö i Gotlands Kommun - en studie av nedvarvning, återhämtning och friskfaktorer. Rapport från HAKuL-projektet.
2000, Karolinska institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap;:
Stockholm:.
50. Söderström, M., Sömn. Sov bättre med kognitiv beteendeterapi.
2007, Stockholm: VIVA.
51. Westerlund, H., et al., Workplace expansion, long-term sickness absence, and hospital admission. Lancet, 2004. 363(9416): 1193-7.
52. Åkerstedt, T., G. Kecklund, et al. , Predicting long-term sickness absence from sleep and fatigue. J Sleep Res, 2007. 4(16): p. 341-5.
53. Theorell, T., I spåren av 90-talet. 2006, Stockholm: Karolinska.
University press.
54. Kinsten, L., Magnusson Hanson L, Hyde M, Oxenstierna G, Westerlund H & Theorell T., SLOSH 2006. En riksrepresentativ studie av arbetsmiljö och hälsa. 2007, Institutet för Psykosocial Medicin: Stockholm.
55. Lundberg, U., Brist på vila och återhämtning större problem än arbetsbelastning. Läkartidningen, 2003. 21;.
56. Kalling, L., Hellénius M-L, Mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet bra för hälsan, klinisk översikt, in Läkartidningen. 2010. p.
57. Jonsdottir, I., Rödjer L, Hadžibajramovic E, Börjesson M och
Ahlborg G, A prospective study of leisure-time physical acitivity and mental health in Swedish health care workers and social insurance officers. Preventive Medicine, In press 2010.
58. Kelloway, T., K, The psycosocial environment:towards an agenda for research. International Journal of Workplace Health
Management, 2008(1:1): p. 50-64.
59. Söderpalm, B., Söderpalm A, Engel J., Stressas vi till missbruk?, in Individen, Samhället, Organisationen och Molekylerna., A.B.S.
Ekman R, Editor. 2005, Liber;: Stockholm:. p. 181-193.
60. Andréasson, S., Allebeck P., Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. 2005, Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
61. Karasek, R., Theorell T., Healthy Work, stress, productivity and the reconstruction of working life. 1990, New York: Basic Books.
62. Menckel, E., Hultin A., Arbeten med risk för hot och våld., in Arbetsliv och hälsa., L.I. Å Gustafsson R, Editor. 2004, Arbetslivsinstitutet;: Stockholm:.
63. Hasselhorn, H.M., P. M. Conway, et al., Contribution of job strain to nurses´ consideration of leaving the profession-results from the longitudinal European nurses´ early exit study. SJWEH, 2008.
Suppl(6): p. 75-82.
64. Josephson, M., et al., The same factors influence job turnover and long spells of sick leave--a 3-year follow-up of Swedish nurses. Eur J Public Health, 2008. 18(4): p. 380-5.
65. Laverack, G., Health Promotion Practice. Power & Empowerment.
2004, London: Sage Publications.
66. Arneson, H., Empowerment and health promotion in working life, in Department of Health and Society. 2006, Linköpings University, Sweden: Linköping.
67. Widmark, M., Oxenstierna G, Westerlund H, Theorell T., Vuxenmobbning och sjukskrivning., i Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar., H.C. Bjurvall M, Marklund M, Palmer E, Theorell T., 2005, Arbetslivsinstitutet;: Stockholm:. p. 115-140.
68. Hallberg, L.R.-M., Strandmark M., Health consequences of
workplace bullying: experiences from the perspective of employees in the public service sector. International journal of qualitative studies on health and well-being - QHW,2;, 2006.
69. Stoetzer, U., Interpersonal relationships at work. Organization, working conditions and health. 2010, Karolinska institutet:
Stockholm.
70. Siegrist, J., Adverse health effects of high-effort/low-reward contitions. J Occup Health Psychology, 1996. 1: p. 27-41.
71. Kinnunen, U., T. Feldt, and A. Makikangas, Testing the effort-reward imbalance model among Finnish managers: the role of perceived organizational support. J Occup Health Psychol, 2008.
13(2): p. 114-27.
72. Csikszentmihalyis, M., Flow, ledarskap och arbetsglädje. 2004, Stockholm: Natur och Kultur.
73. Vingård, E., Det friska företaget - hur ser det ut? En skrift från arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet. SOU 2009:47, in God arbetsmiljö - en framgångsfaktor? 2009, Statens offentliga utredningar: Stockholm.
74. Razulzada, F., Organizational Creativity and Psychological Well-being Contextual aspects on organizational creativity and
psychological well-being from and open systems perspective. 2008, Department of Psychology, Lund University: Lund.
75. Kira, M., From good work to sustainable development. 2003, Royal institute of technology: Stockholm.
76. Wilhelmsson, L., Lärande dialog - samtalsmönster,
perspektivförändring och lärande i gruppsamtal., in Arbete och hälsa 1998:16. 1998, Arbetslivsinstitutet: Stockholm.
77. Kankkunen Forsberg, T., Könade verksamheter? En studie av hur stressande arbetssituationer för kommunala enhetschefer hanteras inom tekniska respektive omsorgs- och utbildningsförvaltningar, in Arbetslivsrapport Nr 2006:43. 2006, Arbetslivsinstitutet, Enheten för arbetshälsa: Stockholm.
78. Hultberg, A., Hadžibajramovic E, Pettersson S, Ahlborg G., KART-studien. Arbetsmiljö, stress och hälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen. Delrapport 4: Fördjupad analys avseende ålder och kön samt yrkesgrupper 2008. 2010, Institutet för stressmedicin.
ISM-rapport 8.: Göteborg.
79. Isaacs, W., Dialogue - and the art of thinking together. 1999, New York: Random House Inc.
80. Grill, C., Ahlborg G Jr, Lindgren E-C, Valuatiion and handling of dialogue in leadership - a grounded theory study in Swedish
hospitals. Journal of Health Organization and Management, In press 2010.
81. Berglund, R., Engagemang efterfrågas. Hur tre tillverkande företag söker medverkan från sina medarbetare när de inför Lean.,
Institutionen för arbetsvetenskap. 2010, Göteborgs Universitet:
Göteborg.
82. Södergren, B., Ett kunskapsperspektiv på organisation och
ledarskap: Studier om kunskapsprocesser och kunskapsorienterat ledarskap för innovation och förnyelse. Lärdomar från ett
83. Richtnér, A., Södergren B., Innovation projects need resilience.
International journal of Technology and planning, 2008. 4: p. 257-275.
84. Sutcliffe, K., Vogus TJ, I: Cameron K, Dutton JE, Quinn RE (red), Organization för resilience. Positive organizational scholarship.
2003, San Francisco: Berret - Kohler Publishers. 94-110.
85. Pousette, A., Feedback and stress in Human Service Organizations.
2001, Göteborgs Universitet, Department of Psychology;: Göteborg:.
86. Tengblad, S., Hällstén F, Ackerman C och Velten J.,
Medarbetarskap. Från ord till handling. 2007, Malmö: Liber.
87. Dellve, L., Skagert, R, Vilhelmsson R., Leadership in workplace-health promotion projects: 1 and 2-year effects on long-term work attendance. Eur J Public Health, 2007c(17(5)): p. 471-476.
88. Döös, M., Waldenström K (red), Chefskapets former och resultat.
Två kunskapsöversikter om arbetsplatsens ledarskap. 2008, VINNOVA:Rapport VR 2008:15.
89. Bass, B.M., et al., Predicting unit performance by assessing transformational and transactional leadership. J Appl Psychol, 2003. 88(2): p. 207-18.
90. MsCutcheon, A., Doran D, Evans M G, MacMillan K, McGillis-Hall L, Pringle D, Smith, Impact of manager´s span of control on
leadership and performance. 2004, University of Toronto: Toronto.
91. Lucas, V., Spence Lascinger H and Wong C., The impact of emotional intelligent leadership on staff nurse empowerment: the moderating effect of span of control. Journal of Nursing
Management, 2008(16): p. 964-973.
92. Nyberg, A., et al., Managerial leadership and ischaemic heart
disease among employees: the Swedish WOLF study. Occup Environ Med, 2009. 66(1): p. 51-5.
93. Dilschmann, A., Omtanke och struktur - om ledarskap och medarbetarnas hälsa. 2005, Arbetslivsinstitutet: Stockholm.
94. Hasselblad, H., Bejerot E, Gustafsson RÅ., Bortom New Public Management. Institutionell transformation i svensk sjukvård. 2008, Halmstad: Academica Adacta.
95. Härenstam, A., and the MOA Research Group., Different
development trends in working life and increasing occupational stress require new work environment strategies. Work, 2005.
2005(24): p. 261-277.
96. Dellve, L., Wikstrom, E., Managing complex workplace stress in health care organizations: leaders' perceived legitimacy conflicts. J Nurs Manag, 2009a. 17(8): p. 931-41.
97. Wikström, E., Adolfsson P, Eriksson R., Chefsskap i NU-sjukvården. 2004, Västra Götalandsregionen.
98. Skagert, K., et al., Leaders' strategies for dealing with own and their subordinates' stress in public human service organisations. Appl
99. Arman, R., et al., What health care managers do: applying
Mintzberg's structured observation method. J Nurs Manag, 2009.
17(6): p. 718-29.
100. Kihlman, A., Tengelin E, Eklöf M, Wikström E & Dellve L, Chefers arbetsvillkor: Avgränsningar och kommunikation av egen stress.
Opublicerat manus 2010: Göteborg.
101. Härenstam, A., Så skapas goda jobb, in Chef idag. 2006, Arbetslivsinstitutet: Stockholm.
102. Shain, M. and D.M. Kramer, Health promotion in the workplace:
framing the concept; reviewing the evidence. Occup Environ Med, 2004. 61(7): p. 643-8, 585.
103. Goetzel, R.o.O.R., The health and cost benefits of work site health-promotion programs. Annual Review of Public Health., 2008(29): p.
303-323.
104. Kompier, M.A.J., Cooper C L, Geurts S A E., A multiple case study approach to work stress prevention. European journal of work an organizational psychologi;, 2000: p. 371-400.
105. Karolinska, I., AHA-projektet. Slutrapport: Del 2. Hälsa och produktivitet. 2005, Karolinska Institutet; Sektionen för
skadeprevention. Institutet för klinisk neurovetenskap. Institutet för tillämpad ekonomi, Malmö.: Stockholm:.
106. AFA, f. Guide för arbetsmiljö och hälsoutveckling. [[Internet].] 2010 2010-03-18 [cited.
107. Järvholm, B., Reuterwall C och Waling K., Utvärdering av AFA:s metodstöd till kommuner och landsting. Slutrapport 2008-02-01.
2008, Umeå universitet och Jämtlands läns landsting.
108. Gatu, H., Hållbara arbetsplatser botemedel mot ett sjukt arbetsliv?
2003, Arbetslivsinstitutet: Stockholm.
109. Eriksson, I., Kaos och social kompetens. 2001, Lund:
Studentlitteratur.
110. Källestål, C., Bjurvald M, Menckel E, Schaerström A, Schelp L, Unge C., Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Effekter av interventioner refererade i systematiska kunskapsöversikter och i svenska rapporter. 2004, Statens Folkhälsoinstitut: Stockholm.
111. Håkansson, K., Förändringsstrategier i arbetslivet., Sociologiska institutionen. 1995, Göteborgs universitet: Göteborg.
112. Eriksson, M., Vilken effekt har en intervention baserad på konst och kultur på arbetsplatsen?- En studie av Skådebanan Västra
Götalands projekt AIRIS. 2007, Stiftelsen IMIT.
113. Sandlund, E., Olin-Scheller C, Nahnfeldt C, Jacobsen L, Nyroos L.
Stress på jobbet bagatelliseras i medarbetarsamtal. 2010, Karlstad universitet.
115. Sahlin, E.o.A., G jr, Utvärdering av projektet Gröna Rehab, ISM-häfte nr 3. 2010, Institutet för stressmedicin: Göteborg.
116. Åsberg, M., Sköld C, Wahlberg K och Nygren Å., Mindfulness-mediation - nygammal metod för att lindra stress, in Läkartidningen.
2006. p. 3174-3177.
117. Linton, S.J., Tidiga interventioner för arbetsrelaterade sömnbesvär.
2003, Universitetssjukhuset, Yrkes- och miljömedicinska kliniken:
Örebro.
118. Jonsdottir, I., Ursin H., Stress, in FYSS 2008. 2008, Statens Folkhälsoinstitut.
119. Lindegård Andersson, A., Sambandet mellan psykosociala faktorer, upplevd stress och muskulära smärttillstånd - Praktisk handledning för kartläggning och interventioner i arbetslivet. 2009, Institutet för stressmedicin, ISM-rapport 6.
120. Hermansson, U., Beck O, Westregård A., En utvärdering av försvarsmaktens drogpreventiva program. 2005, Karolinska
institutet i samarbete med Lunds Universitet och Beroendecentrum Stockholm FoU: Stockholm.
121. Hermansson, U., Riskbruk av alkohol i arbetslivet. En
kunskapsöversikt om motiv och åtgärder. Forskning & Fakta. 2004, CAN i samarbete med SAD: Stockholm.
122. Andréasson, S., Längre liv och bättre hälsa. 1997, Stockholm: SBU.
123. Theorell, T., Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?
Kunskapssammanställning. 2003, Statens folkhälsoinstitut:
Stockholm.
124. Brunnberg, H., Löfgren V-A., Teamutveckling genom handledning på vårdcentraler, utvärdering av ett projekt i Haninge primärvård.
1997, Stockholms läns landsting, yrkesmedicinska enheten:
Stockholm.
125. Grimsér, H., Wolter N., Nätverk för läkare i primärvården., Trygghetsfondens rapportserie 2000:11. 2000, Trygghetsfonden:
Stockholm.
126. Ekstam, K., Handbok i konflikthantering. 2000, Malmö: Liber Ekonomi.
127. Grill, C., Eklöf M, Karlsson B, Baigi A, Ahlborg G., Health
promotion through dialogue training in a work group: A pilot study of the process and effects on work environment and subjective health. Submitted 2010.
128. Bergman, D., Leadership development: A comparative evaluation of short-term and long-term programmes in Swedish health care., in Institutionen för Lärande, Informatik, Mamagement och Etik (LIME). 2009, Karolinska institutet: Stockholm.
129. Lundgren, C., Samarbete genom samtal: En samtalsanalytisk studie av multiprofessionella teamkonferenser inom smärtrehabiliteringen., in Filosofiska fakulteten, avdelningen för språk och kultur. 2009,
130. IPF, Institutet för personal och företagsutveckling, Uppsala
universitet. Balanserad kommunikation - en nyckel till produktivitet och hälsa? - en interaktiv studie av enheter i kommuner och
landsting. 2010.
131. Dellve, L.r., Ledarutveckling i hälsofrämjande ledarskap - ett FoU-projekt inom 3F "Framgångsrika Friska Företag". 2009, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset: Göteborg.
132. IVA, Så skapas Framgångsrika Friska Företag. En
verksamhetsrapport från IVA-projektet 3 F. 2009, IVA, Kungliga IngenjörsVetenskapliga Akademien: Stockholm.
133. Andersson, I.-M., Rosén G och Klusell L., Arbete och hälsa 2006:5.
2006, Arbetslivsinstitutet: Stockhom.
134. AFA, f. FAS Arbetsliv. 2010 . www.ifas.se
135. Ylander, J., Härenstam A., Var finns makten över arbetsvillkoren?
En guide om psykosocial miljö och arbetsmiljöinriktat handlande, in Arbetslivsrapport Nr 2006:44. 2006, Arbetslivsinstitutet, Enheten för arbetshälsa: Stockholm.
136. Tvedt, S., Saksvik P, "Does change process healthiness reduce the negative effects of organizational change on the psychosocial work environment?" Work & Stress, 2009. 23(1): p. 80-98.
137. Hertting, A., Pettersson K, Nilsson., Stabil hälsa i en föränderlig sjukvårdsorganisation, in Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar., Arbetslivsinstitutet, 2005: Stockholm.
138. Lindström, C.o.W.M.r., Hållbara chefer. En idéskrift om forsknings- och utvecklingsprojektet hållbara chefer. 2009, Bliwa-stiftelsen.
139. Hultberg, A., Ahlborg G., Instrument för att mäta den psykosociala arbetsmiljön. En beskrivning av ett urval av de instrument som används inom företagshälsovård och forskning. 2008, Institutet för stressmedicin. ISM-häfte 1.
140. Green, L.W., Kreuter M W., Healt promotion planning. An Educational and Ecological Approach. 1999, London: Mayfield Publishing Company.
141. NFA, Psykisk arbejdsmiljö. Vejledning till brugere af AMI´s korte spörgeskema til kortlägning af den psykiske arbejdsmiljö. 2006, Det nationale forskningscenter for arbejdsmiljö: Köpenhamn.
142. Eklöf, M., Pousette A, Dellve L, Skagert K och Ahlborg G jr, Gothenburg Manager Stress Inventory (GMSI) Utveckling av ett variations- och förändringskänsligt frågeinstrument för mätning av stressexponering, copingbeteende och copingresurser bland 1:a och 2:a linjens chefer inom offentlig vård och omsorg. Slutrapport.
2010, Institutet för stressmedicin. ISM-rapport 7: Göteborg.
143. Hultberg, A., Psykosocial arbetsmiljö - från kartläggning till