Utvärderingsanvändning i budgetpropositionerna 2011, 2012 och 2013 jämfört med tidigare

Eftersom jag tidigare bara studerat utvärderingsanvändningen i arbetsmarknadspolitiken och inte i Finansplanen och Granskningsavsnittet kan jag här endast jämföra med mina tidigare resultat på det förra området.

Mina tidigare slutsatser var att när det gällde den socialdemokratiska regeringens

utvärderingsanvändning handlade det för större reformer om taktiskt eller inte något användande alls medan det för marginella förändringar av politiken i viss utsträckning rörde sig om ett instrumentellt användande. (Sohlman, 2010b, 2011a)

Vid regeringsskiftet 2006 lades politiken och i synnerhet arbetsmarknadspolitiken kraftigt om.

På ett övergripande plan kan dessa förändringar knappast sägas ha varit utvärderingsdrivna exempelvis när det handlade om att övergå till att arbeta med ekonomiska styrmedel (för arbetslösa att söka jobb och arbetsgivare att anställa) i stället för med direkta

arbetsmarknadspolitiska åtgärder (som arbetsmarknadsutbildning och anställningsstöd). Däremot fanns det på ett underordnat plan allmänt forskningsstöd för att t.ex. avskaffa de existerande ungdomsprogrammen och att införa mer av jobbsökande och förstärkta förmedlingsinsatser i arbetsmarknadspolitiken. (Sohlman, 2011a)

När den nya arbetsmarknadspolitiken väl hade introducerats förefaller både de påföljande större förändringarna i arbetsmarknadspolitiken (t.ex. införandet av externa aktörer i

arbetsförmedlingen) och valet av medel (t.ex. jobbsökande och sänkta socialavgifter för ungdomar) ha politiserats. Såväl reformer som styrmedel blev ideologidrivna snarare än

utvärderingsbaserade. (Sohlman 2010b)

Undersökningen av utvärderingsanvändningen i Budgetpropositionerna för 2011, 2012 och 2013 stöder dessa tidigare, preliminära slutsatser beträffande arbetsmarknadspolitiken. Den

övergripande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken är fortfarande ideologidriven och inte instrumentellt utvärderingsbaserad. Detta gäller inte bara de större reformerna utan också de marginella förändringarna. Icke-användandet av utvärderingar drabbar såväl större

arbetsmarknadspolitiska frågor, som arbetsmarknadspolitikens inriktning, volym, programmix och avgränsning, och mer löpande frågor, som förändringar av pågående program typ

Arbetspraktik och Arbetsmarknadsutbildning. Några nya, stora reformer introducerades varken i BP för 2011, 2012 eller 2013. Regeringen går vidare med reformerna ”garantier” och

”kompletterande aktörer” och introducerar Etableringsreformen, som kan ses som en variant av garantierna för nyanlända utrikes födda, med privata etableringslotsar och valfrihetssystem Ingen av dessa reformer diskuteras från grunden.

En hypotes skulle kunna vara att regeringar genomgår olika faser.

 Till att börja med kanske en aggressivt ideologidriven reformfas.

 Därefter en fas med försvar av reformerna. Hopp och tro. Det tar tid. Bäst att undvika utvärderingar eventuellt med undantag från de som skjuter tidigare regeringars reformer i sank.

 Följd av en fas då reformerna kompletteras med uppföljningar för att få underställda myndigheter att verkligen jobba med reformerna och se till att de fungerar.

 Slutligen en förvaltande fas då utvärderingar skulle kunna användas instrumentellt av regeringen. Bäst att sätta igång med ett förbättringsarbete och acceptera att inte alla reformerna var rätt tänkta från början.

Den nuvarande regeringen verkar inte ännu öppet ha kommit in i en förvaltande fas på

arbetsmarknadsområdet. Perioden med socialdemokratiska regeringarna jag studerade förefaller mer ha handlat om en förvaltande fas.

Under alla omständigheter verkar utvärdering vara minerad mark. Det är problematiskt med evidensbasering. När spelet en gång satts i rörelse fortsätter det. Regeringen betalar för utvärderingar. Utvärderare utvärderar. Oklart till vilken nytta.

Min undersökning har resulterat i flera uppslag till mer forskning. Denna studie borde byggas på med analyser av fler budgetpropositioner och kanske även vårpropositionerna. Den nya

hanteringsordningen för Riksrevisionens granskningar borde följas upp ytterligare och inkludera effekterna av att Riksrevisionen på sin hemsida sedan 2013 publicerar uppföljningsresultat kopplade till varje enskild granskningsrapport. Ett annat uppslag är att undersöka

utvärderingarnas vandring genom och behandling i andra beslutsmiljöer än regeringen i

budgetpropositionerna som den politiska oppositionen, media, utvärderingsmyndigheterna och forskarvärlden. Detta för att spåra hur utvärderingsresultat sprids, bevaras och eventuellt så småningom kommer till kunskapsuppbyggande användning (även om användningen initialt varit förstärkande). Det skulle också vara intressant att kompletterade dessa dokumentstudier med intervjuer med deltagarna i användningsprocesserna speciellt för att kunna belysa skillnader i internt och externt användande inom regeringskansliet.

Källor

Alkin; M.C. (red.), 2004, Evaluation Roots. Tracing Theorists’ Views and Influences. SAGE Publications.

Andersson Joona, P. och L. Nekby, 2009, Kan introduktionsprogrammen förbättras? Utvärdering av ett randomiserat experiment – försöksverksamheten förvissa nyanlända invandrare (FNI). Ekonomisk Debatt 2009:6.

Andersson Joona, P och L. Nekby, (2012) ”Intensive Coaching of New Immigrants: An Evaluation Based on Random Program Assignment”. The Scandinavian Journal of Economics, Vol. 114, No. 2.

Arbetsförmedlingen (2011e), Återrapportering 2011: Fördjupade analyser, Arbetsförmedlingen, Stockholm.

Arbetsförmedlingen 2012, Arbetsmarknadsrapport 2012.

Arbetsmarknaden, 2012,” Arbetsmarknaden är fantasilös” intervju med Eva Mörk. Arbetsmarknaden 2012:3.

Bennmarker H., Grönqvist, E. och B. Öckert 2009, Betalt efter resultat – utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar. IFAU Rapport 2009:23

Bennmarker H., Nordström Skans O. och U. Vikman, 2012, Tidigarelagda obligatoriska program för äldre långtidsarbetslösa – erfarenheter från 1990-talet. IFAU Rapport 2012:7.

Björklund, A., Fredriksson, P., Gustafsson, J-E och B. Öckert, 2010, Den svenska

utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? IFAU-rapport 2010:13.

Calmfors, L., 2013, Nej till nytt jobbskatteavdrag. Dagens Nyheter, 2013-01-29.

Dagens Arena, 2013, Regeringens etableringsreform ett misslyckande. Dagens Arena 2013-05-23.

Edman, K., Lian, C-Y., Mörk, E. och H. Selin, 2012, Jobbskatteavdraget. IFAU Rapport 2012:2.

Eriksson, S., 2010, Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Bilaga 4 till Vägen till arbete - arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Bilaga 1 - 4 till

Långtidsutredningen 2011, SOU 2010:88.

Finansdepartementet 2012, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?

Finansdepartementets ekonomiska avdelning. Rapport 2011:1.

Finanspolitiska rådet, 2010, Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2010. Stockholm.

Finanspolitiska rådet, 2012, Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2012. Stockholm.

Folkbildningsrådet, 2011, Studiemotiverande folkhögskolekurs.

Forslund, A., P. Fredriksson och J. Vikström, 2011, What active labour market policy works in a recession? I Nordic Economic Policy Review 2011:1.

Forslund, A., Liljeberg, L. och L. v. Trott zu Sotz, 2013, Arbetspraktik – en utvärdering och jämförelse med arbetsmarknadsutbildning. IFAU Rapport 2013:4.

Forslund A. och J. Vikström, 2010, Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt. I Vägen till arbete - arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Bilaga 1 - 4 till Långtidsutredningen 2011, SOU 2010:88.

Forslund, A. och J.Vikström, 2011, Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt. IFAU Rapport 2011:7.

Gartell M (2011), Interna och externa coachningstjänster – en utvärdering av resultatet, Ura 2011:2, Arbetsförmedlingen, Stockholm.

Gartell M, Gerdes C och Nilsson P (2012), Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program, Working Paper kommande, Arbetsförmedlingen, Stockholm.

Gartell M och Rosén E (2011), Jobb- och utvecklingsgarantin, en studie om sannolikheten att få jobb under programtiden, Ura 2011:2, Arbetsförmedlingen, Stockholm.

Gerdes, C., 2011, Jobbgarantin för ungdomar. En utvärdering om garantin ökar deltagarnas chans att få jobb. Arbetsförmedlingen, Ura 2011:9.

Hall, C. och L. Liljeberg, 2011, En jobbgaranti för ungdomar? Om Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser. IFAU Rapport 2011:1.

Harkman A., Mikkonen, M. och S. Okeke, 2010, En utvärdering av kompletterande aktörer inom jobb- och utvecklingsgarantin, Working Paper 2010:2, Arbetsförmedlingen, Stockholm.

Hartman, L., 2011, Privatiseringar i välfärden har inte ökat effektiviteten. Dagens Nyheter, 2011-09-07.

Hartman, L., Anell, A., Mörk, E., Vlachos, J., Hanspers, K., Lundin, M., Szebehely, M. och S.

Wiklund, 2011, Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? SNS.

Holmlund, B.,2013, Budgetpropositionen för 2013. Ekonomisk debatt 2013:2.

Jönsson, L, Luan, L. och P. Skogman Thoursie Kan privatisering av arbetslivsinriktad rehabilitering ökas återgång i arbete? IFAU Rapport 2012:3.

Konjunkturinstitutet, 2012, Konjunktutläget juni 2012.

Lemne, M. och Å. Sohlman, 2006, From Drainpipes to Integrated Systems. Evaluations for policy efficiency and democratic development in different policy sectors in Sweden. Paper prepared for the European Evaluation Society Seventh Conference, London, 2006.

Laun, L., 2012, Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre. IFAU Rapport 2012:16

Laun, L. och P. Skogman Thoursie, 2013, Kan privatisering av arbetslivsinriktad rehabilitering öka återgång i arbete? Ekonomisk Debatt 2013:3.

Liljeberg, L., Martinson, S. och J. Thelander, 2012, Vad innebär det att bli coachad? En utvärdering av jobbcoachningen vid Arbetsförmedlingen. IFAU Rapport 2012:24.

Liljeberg, K, och S, Sibbmark, 2011, Uppföljning av etableringssamtalen. IFAU Rapport 2011:28.

Liljeberg, L., Sjögren, A. och J. Vikström, 2012, Leder nystartsjobb till sysselsättning? IFAU Rapport 2012:6.

Luna, X. de, Forslund, A. och L. Liljeberg, 2008, Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden 2002 – 2004. IFAU Rapport 2008:1.

Majone G., 1992, Evidence, Argument and Persuasion in the Policy Process. New Haven, CT, Yale Univeristy Press.

Molander, P. och J. Holmquist, 2013, Reforming Sweden's budgetary institutions – background, design och experiences. Rapport till Finanspolitiska rådet 2013:1.

Nilsson, P., 2008, Programeffekter 1992 till 2006. Arbetsförmedlingen, Working Paper Series 2008:1

Okeke , S., 2005, Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen. AMS, URA 2005:6.

Piciotto, R., 2011, The logic of evaluation professionalism. I Evaluation 2011:2.

Potter, P., 2008, From evaluation to policy transfer: methodological guidelines for the enhancement of transnational utilization of evaluation findings. Papper presenterat vid EES konferensen i Lissabon oktober 2008, www.europanevaluation.org.

Prop. 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Prop. 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 Prop. 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013

Regeringens skrivelse 2011/12:101 Årsredovisning för staten 2011.

Regeringens skrivelse 2012/13:101 Årsredovisning för staten 2012

Regeringens skrivelse 2012/13:29 Riksrevisionens rapport om effektivitetsmätning som metod att jämföra arbetsförmedlingskontor.

Riksrevisionen, 2009, Jobb- och utvecklingsgarantin– en garanti för jobb? RiR 2009:22

Riksrevisionen, 2010, Styrningen inom arbetsmarknadspolitiken – mål, styrkort och modeller för resursfördelning. RiR 2010:1.

Riksrevisionen, 2011a, Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet – Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum 2005–2007. RiR 2011:9.

Riksrevisionen, 2011b, Stabilitetsfonden – Gör den skäl för namnet? RiR 2011:26.

Riksrevisionen, 2011c, Statliga insatser för akademiker med utländsk bakgrund – förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? RiR 2011:16.

Riksrevisionen, 2011d, Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen. RiR 2011:1.

Riksrevisionen, 2011e, Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket – Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2012. RiR 2011:30.

Riksrevisionen, 2011f, Tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011 – redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk. RiR 2011:11.

Riksrevisionen, 2011g, Uppföljningsrapport 2011.

Riksrevisionen, 2012a, Effektivitetsmätning som styrmedel – en jämförelse mellan arbetsförmedlingskontor. RiR 2012:9.

Riksrevisionen, 2012b, Uppföljningsrapport 2012.

Riksrevisionen, 2013, Uppföljningsrapport 2013.

Rosén, E., 2010, Jobb- och utvecklingsgarantin – en uppföljning ur deltagarnas perspektiv, Ura 2010:2, Arbetsförmedlingen, Stockholm.

Rosenqvist, Fredrik (2011), Etableringsreformens 100 första dagar, Policy Paper 2011:2, FORES.

Sanderson, I., 2004, Getting Evidence into Practice: Perspectives on Rationality. I Evaluation, nr 3 juli, 2004.

Saunders, M., 2012, The use and usability of evaluation outputs: A social practice approach.

Evaluation 2012:4.

Segendorf, O. och T. Teljosuo, 2011, Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration. ESO-rapport 2011:5.

Sibbmark, K. och S. Martinsson, 2010, Vad gör de i jobb- och utvecklingsgarantin? IFAU Rapport 2010:15.

Sohlman, Å., 2008, Allvarliga brister i Ams verksamhet. Dagens Nyheter, 20080103.

Sohlman, Å., 2009, Erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder – en komplex historia. TCO granskar: Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 2009:11.

Sohlman, Å., 2010a, Arbetsmarknadspolitik för att motverka långa arbetslöshetstider. LO.

Sohlman, Å, 2010b, Evaluation for enlightened policies? A Swedish case study on the utilisation of evaluations for employment policies. Paper presented at the EES conference in Prague 2010.

Sohlman, Å., 2011, Vad händer med utvärderingar om de inte används? Papper presenterat vid Svenska utvärderingsföreningens konferens, Stockholm oktober 2011.

Sohlman, Å., 2012, Utvärderingar i politiken. Svenska Dagbladet nätupplagan Sohlman, Å. och M. Lemne, 2007, Myndigheternas utvärderingar – reslutat från en enkätundersökning. Svenska utvärderingsföreningens konferens 2007.

SOU 2011:11, Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande.

Statskontoret, 2011, Myndigheternas genomförande av etableringsreformen – delrapport. Rapport 2011:24.

Statskontoret, 2012a, Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader –

kartläggning, analys och förslag till förbättrad redovisning. Rapport 2012:16.

Statskontoret, 2012b, Etableringen av nyanlända – en uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen. Rapport 2012:22.

Szulkin, R., Nekby, L., Bygren, M., Lindblom, C., Russell-Jonsson. K., Bengtsson, R. och E.

Normark, 2013, På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering. Effekter av deltagande i

socialfondsfinansierade projekt i jämförelse med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Institutet för framtidsstudier, forskningsrapport 2013:1.

Tarschys, D., 2004, Utvärdering och makt. Speach made at the Annual Conference of the Swedish Evaluation Society, 22-23 April 2004, Stockholm, Sweden.

Taslimi M (2011), Vad vet vi om arbetsmarknadspolitiska långsiktiga effekter och konkunturella mönster? Working Paper 2011:3. Arbetsförmedlingen, Stockholm.

Weiss, C. H., 1975, Evaluation in the Political Context. In Handbook of Evaluation Research. Eds. E.

L. Struening and M. Guttentag, Beverly Hills: Sage.

Weiss, C., 2004, Rooting for Evaluation: A Cliff Version of My Work. I Alkin; M.C. (red.), 2004, Evaluation Roots. Tracing Theorists’ Views and Influences. SAGE Publications.