UTVECKLING AV KONCEPTET

Efter Workshopen var det dags att få in de idéer som kommit fram under workshopen och inkludera dessa i det utvalda konceptet. Detta gjordes genom ännu fler skisser där idéerna provades. För att få ett bevis på konceptets funktionalitet gjordes också en frilägg-ning vid en uppstigfrilägg-ning med konceptet till hjälp. Uppstigfrilägg-ningen skedde från en fåtölj till. För att få den korrekta tyngdpunkten för människan delades kroppsdelarna upp vid lederna och varje del fick en egen vikt och tyngdpunkt. Resultatet räknades ut med en jämnviktsekvation.

METODDISKUSSION

Då en innovativ lösning ska konstrueras är det viktigt att lägga mycket tid till den kreati-va processen. Desto fler kreatikreati-va metoder som görs desto fler vinklar har man sett proble-met från. Med anledning av tidsbegränsningen har projektet avgränsats till fyra proble-metoder. Om projektet vidareutvecklats hade denna process fått betydligt mycket mer tid.

Deltagarna i workshopen var alla insatta i de ergonomiska förutsättningarna för vårdg-ivarna och de problem de har. Detta kan ha påverkat resultatet genom att de redan sett vilka hjälpmedel som finns och låst sig till det dessa.

Figur 1. Resultatet av needfinding.

32

Figur 3. De hjälpmedel som användes i EMG-analysen: rullatorn till höger och Re-Turnen i bilden till vänster.

33

Koncept

Från förstudien framgick det att vårdgivarna ofta utsätts för snedbelastad rygg då de hjälper vårdtagare i uppstigningsmoment. Observationen stärks med Arbetsmiljöverkets rapport, Arbetsmiljön 2009, där omvårdnadspersonal kommer i toppen bland yrken som minst hälften av arbetare svarade att de är kroppsligt uttröttade mints en dag i veckan efter arbetet (Arbetsmiljöverket, 2009). EMG-analyser gjordes även där en vårdgivare hjälpte en vårdtagare att resa sig med en rullator respektive en ReTurn, se figur 3. Resultatet visade att ansträngningen för Erector spinae var större då rullatorn användes som hjälpmedel till skillnad från ReTurnen (Petäjävaara, Uttberg, Vedin och Vo, 2015). Vid intervju med vårdgivarna framgick det att även personalen upplevde svårigheter vid förflyttningar.

“Ja, alltså det funkar ju inte i praktiken, man vet ju hur de ska vara; med

ryggen och att man inte böjer sig, men oftast så står man ju där över

sängen ändå.”

Intervjuperson B 2015-05-27

Personalbristen framkallar också mindre ergonomiska arbetssituationer genom att per-sonalen tvingas arbeta ensamma med vårdtagare som egentligen kräver två vårdtagares hjälp.

”Det är inte alltid vi har tillgång att vara två och kunna lyfta. Då är det väldigt

slitsamt.”

Intervjuperson B 2015-05-27

För att undvika snedbelastningen för ryggen togs några koncept fram varav ett av dem valdes ut. En av de koncept som utvecklades men valdes bort var att stödja vårdtagaren vid uppstigning med ReTurnen framifrån. Detta skulle ske med hjälp av en inbyggd rem från ReTurnen som gick bakom rumpan på vårdtagaren. En annan idé som utvecklades men valdes bort var att sätta stödstänger runt vårdtagaren vid uppstigning med ReTurn. Dessa skulle undvika att vårdgivaren gav stöttning i en mindre ergonomisk position vid uppstigning men ändå kunna känna sig säker.

Den idé som valdes att utveckla var en kombination mellan en rullator och en Re-Turn. Främst är konceptet utvecklat för vårdgivaren att använda på vårdtagare i två olika tillstånd. Det ena är då vårdtagarens fysiska tillstånd börjar bli för dåligt för en rullator vid uppstigning men som med lite hjälp kan klara sig själ. Det andra vårdtagartillståndet som konceptet riktat in sig på är det där vårdtagaren inte längre klarar sig på en rullator men som av någon annan anledning inte vill gå vidare till en ReTurn vid uppstigning.

Anled-ningen till att konceptet riktar sig till det sistnämnda är eftersom vårdgivarna berättade att alla vårdtagare inte ville använda hjälpmedlet ReTurn på grund av rädsla (Intervju-person B 2015-05-27). Hjälpmel finns alltså redan utvecklade men används ändå inte för alla som behöver det. Detta väckte en tanke om att få hjälpmedlet ReTurn att se mer familjär ut för vårdtagare. Utseendet kombinerades då med en rullators utseende som de flesta äldre människor känner igen då de haft en sådan en längre period innan de behö-vde en ReTurn. Genom designändringen beslutades också att rullatorns funktion skulle inkluderas och det slutgiltiga konceptet Stand&Go skapades. Stand&Go är en rullator med bättre uppstigningsstöd, Figur 4. Uppstigningsstödet kommer vara justerbart för att passa användarens läng. Då det inte används kommer det även gå att trycka ner.

Då en människa behöver stöd för att resa sig har hen oftast en rullator till hjälp vid förflyttning. Fördelen med Stand&Go är att var vårdtagaren än går och sätter sig finns alltid hjälpmedlet i närheten för en stabil och säker uppstigning. Förhoppningen är också att vårdtagare som inte känner trygghet med en ReTurn kommer göra det med en Stand&Go.

För att at reda på om Stand&Go skulle klara att en människa reser sig med denna som stöd gjordes en friläggningsberäkning, Bilaga 1. Kroppen delades upp vid lederna vilket blev sju kroppsdelar, Tabell 1. Krafterna från kroppsdelarna placerades ut på respektive dels tyngdpunkt, (Heijne Wiktorin och Nordin, 2012). Syftet med det var att räkna fram placeringen av hela kroppens tyngdpunkt i denna position, Figur 5. Människans tyngd-punkt ligger innanför Stand&Gos ramar vilket tyder på att uppstigningen kommer ske stabilt.

Tabell 1: Kroppsdelarnas procentuella del från totala kroppsmassan (Heijne Wiktorin och Nordin, 2012)

Segment Tyngd (N)

% Bål, med huvud och hals 56,5

Överarm 2,7 Underarm 1,5 Hand 0,6 Lår 9,7 Underben 4,5 Fot 1,4

För att få Stand&Go att klara av en så avskild tyngdpunkt som möjligt kommer en förlängning av ramen åka ut från båda bakhjulen då uppstigningsstödet dras upp, Figur 6. Förlängningen gjordes även eftersom hjulen är så pass höga att de inte går under alla

34

möbler och chansen att förlängningen gör det är större. Hjulens diameter är stor för att stabiliteten på ett ojämnt underlag ska vara bättre. Genom att även sätta en låg tyngd-punkt på Stand&Go blir den ännu stabilare och säkrare att använda. Enligt rekommen-dationer från sjukgymnaster och arbetsterapeuter ska även användaren ha sin tyngdpunkt i centrum av de fyra hjulen (Evertsson, Knutsson och Lind, 2009).

Eftersom Stand&Go är designad för att underlätta vårdgivares arbetssituation är det viktigt att den är väl genomtänkt för att vara ett så bra stöd för vårdtagare som mö-jligt. Stand&Go kommer därför även vara anpassad för de med demenssjukdom då detta är vanligt bland äldre människor. Demens är både ett samlingsnamn för flera liknande sjukdomar samt en diagnos. De symptom som demens medför kan bland annat vara försämrat minne, tappade språkkunskaper, försämrad tidsuppfattning, öka orokänslan och ge beteendeförändringar (Svenskt demenscentrum, 2014). Statistik för vilka åldrar som

drabbas av demenssjukdomar visar att risken ökar med åldern och vid 90-års ålder har cirka hälften av alla blivit dementa (Socialstyrelsen, 2014).

Eftersom demenssjuka inte har förmåga att uppfatta saker så som friska människor gör är det viktigt att designa med omsorg för produkter anpassade till dem. Handtagen har därför designats för att vara lätta för användaren att se och sedan självklart också för att ge ett ergonomiskt utformat grepp och en individuellt justerad höjd. För att öka igen-känningen och därmed också minska risken att användaren håller fel kommer handtagen vara riktade bakåt (Evertsson, Knutsson och Lind, 2009).

Färger är också en viktig aspekt för dementsjuka eftersom synen försämras med ål-dern och färger som lila kan uppfattas som grå för dementa (Myndigheten för delak-tighet, 2015). För att förtydliga funktionen, men ändå behålla stilfullheten har Stand&Go fått en mörkgrå bas och färgstarka detaljer i färger som grön, blå, gul och röd, då dessa är Figur 4: Konceptet Stand&Go Figur 5: Friläggning vid ett uppstigningsläge. De blå pilarna visar kroppsdelarnas tyngd och

35 lättast att se (Swahn, 2006). Mörkgrå valdes för att ge en kontrast och ljusskillnad till de

flesta inomhusmiljöer samt Stand&Gos detaljer vilket gör det enklare att särskilja dem. Detaljernas färgstarkhet underlättar både för vårdtagare samt vårdgivare eftersom vård-tagare enklare ser detaljerna och vårdgivare kan förklara dem med hjälp av färgerna.

Diskussion

För vårdtagare som håller tappa sin den fysiska förmåga kan en produkt som Stand&Go skjuta upp processen en period genom att vara ett ännu starkare stöd för individen att använda på egen hand. Vårdgivare som arbetar med vårdtagare i denna process kommer också tjäna på en produkt som Stand&Go genom att vårdtagaren kan klara sig själv en längre period. Då den fysiska förmågan är så pass låg att vårdtagaren inte klarar sig själv kan hen stötta sig på Stand&Go och underlätta för vårdgivaren. Då förflyttningar blir lättare och vissa vårdtagare kan resa sig helt utan hjälp blir omvårdnaden mindre tidskrävande och personalen mindre stressade eller till och med kan klara sig med färre vårdgivare åt gången.

Referenser

Arbetsmiljöverket (2009) Arbetsmiljön 2009.

http://www.av.se/pressrum/pressmeddelan-den/2010/33452.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1 (hämtad 2015-05-19).

Christensen Tanner (2013) The seven most effective techniques creativity (backed by

real data). Creative something. http://creativesomething.net/post/65040489344/ the-seven-most-effective-techniques-for-creativity (hämtad 2015-05-17).

Evertsson, Knutsson & Lind (2009) Utveckling av rollator. http://www.diva-portal.org/

smash/get/diva2:225143/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2015-05-12).

Heijne Wiktorin & Nordin (2012) Tillämpad biomekanik. 2: uppl. Lund: Studentlitteratur

AB.

Myndigheten för delaktighet (2015) Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet.

http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2015/2015-3-miljoan-passningar-som-bidrar-till-okad-delaktighet.pdf (hämtad 2015-05-12).

Rebecca Greenfield (2015) Brainstorming doesnt work, try this technique instead.

Fast-company. http://www.fastFast-company.com/3033567/agendas/brainstorming-doesnt- http://www.fastcompany.com/3033567/agendas/brainstorming-doesnt-work-try-this-technique-instead (hämtad 2015-05-19).

Socialstyrelsen (2014) Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. http://

www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19444/2014-6-3.pdf (hämtad 2015-05-17).

Svenskt demenscentrum (2014) Vad är demens?.

http://www.demenscentrum.se/Fak-ta-om-demens/Vad-ar-demens/ (hämtad 2015-05-17).

Swahn, Christina (2006) Rätt färg kan lugna dementa. Kommunal-arbetaren. http://

36

Koncept 4 Plattan