7 Analys och diskussion
7.2 Vägledarnas individuella yrkesidentitet 1 Yrkesidentiteten kontra yrkesrollen
I min undersökning har jag kommit fram till att yrkesrollen har en avgörande betydelse för hur yrkesidentiteten formas. När individen avslutat sin studie- och yrkesvägledarutbildning har han eller hon fått de formella kunskaperna som krävs för att arbeta som vägledare men själva yrkesidentiteten är, enligt min mening, inte färdigutvecklad. Detta beror till stor del på att vägledares yrkesroller ser så olika ut på olika arbetsplatser. Därför formas yrkesidentiteten till största delen på arbetsplatsen där det blir tydligt för vägledaren vilken funktion han eller hon faktiskt har och vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Som vi konstaterat i föregående kapitel formas yrkesrollen utifrån olika aktörers förväntningar och behov.87 Den yrkesroll som
vägledaren har på sin arbetsplats ligger till grund för hur hans eller hennes yrkesidentitet formas även utanför arbetet. Detta blir väldigt tydligt i min undersökning då respondenterna genomgående i intervjuerna utgår från sina konkreta uppdrag och uppvisar en stor yrkesstolthet för sitt personliga arbete. De har ganska svårt att försöka se sig själva från ett utifrånperspektiv och mina relativt abstrakta frågor om hur deras yrkesidentitet påverkas av andra människor förvandlas under svarens gång ofta till mer konkreta ämnen om arbetsuppgifter och händelser. Detta beror till stor del på att frågorna är svåra att svara på eftersom identiteten sitter så djupt och är en del av oss själva. Individen och identiteten är en helhet och därför vill jag ifrågasätta om det egentligen går att svara på frågor om den egna identiteten. Jag menar ändå att den kvalitativa intervjumetoden som jag utgår från i min undersökning ger de bästa förutsättningarna för att få intressanta och betydelsefulla svar dels eftersom respondenterna ges tid att tänka igenom frågorna och dels för att jag själv kan förtydliga vad jag menar. Det är också min bestämda uppfattning att jag utifrån respondenternas svar kunnat få tillräcklig förståelse och insikt i vägledarnas yrkesidentitet för att kunna identifiera olika mönster och därigenom få svar på mina frågeställningar. Jag har på så sätt kunnat konstatera bland annat att vägledarna identifierar sig mycket starkt med sina yrkesroller. Detta kan förklaras av den symboliska interaktionismen som menar att identiteten hela tiden utvecklas i interaktion med sin omgivning för att uppnå önskad respons.88 Vägledaren utvecklar alltså sin yrkesidentitet på arbetsplatsen i interaktion med
samma aktörer som styr hur yrkesrollen formas.
87 Granér Rolf, 1994, Personalgruppens psykologi sid.49
7.2.2 Yrkesidentiteten kontra familj och vänner
Samtliga vägledare utom vägledaren på AF upplever att både familjen och vännerna har god förståelse för deras arbete och att de värderar det högt. Vägledaren på högskolan upplever dock att han blev ifrågasatt av sin omgivning i början när han bestämt sig för att bli vägledare. Idag känner han dock att den nära omgivningen tycker att hans val var riktigt och de värderar hans arbete högt. Vägledaren på AF känner att hennes man tycker att hennes arbete verkar tråkigt. Enligt min uppfattning verkar inte detta påverka hennes yrkesidentitet negativt då hon själv trivs mycket bra på sitt arbete. Detta kan bero på att hennes man ändå värderar hennes arbete ganska högt. Min slutsats är att den nära omgivningens förståelse och värdering av vägledarnas arbete generellt påverkar deras yrkesidentitet positivt då vägledarna på olika sätt uttrycker att de känner stöd, stolthet och uppmuntran från sin familj och sina vänner.
7.2.3 Yrkesidentiteten kontra nybekanta
Frågan om hur vägledarna upplever att de blir bemötta när de möter nya människor och säger att de arbetar som vägledare ger intressanta svar som ger oss en bild av hur den objektiva, sociala identiteten för gruppen vägledare kan se ut. Ahmadi89 talar om den objektiva personliga eller
sociala identiteten som den identitet som tillskrivs individen av andra i motsats till den subjektiva personliga eller sociala identiteten som är den vi tillskriver oss själva.
Två av vägledarna i min undersökning upplever inte att de får någon negativ reaktion när de möter nya människor och de säger att de arbetar som vägledare. De upplever den objektiva, sociala identitetsbilden som positiv. De övriga fyra vägledarna är däremot mycket samstämmiga i sina svar och uttrycker starkt att de upplever den objektiva, sociala identitetsbilden av vägledare som mycket tråkig. ”Syotant…som sade att jag skulle gå teknisk när jag egentligen ville gå ekonomisk” och ”tråkig jävel” är exempel på uttryck som framkommer i intervjuerna och som tydligt sammanfattar vägledarnas uppfattning av den allmänna bilden av vägledare. Vägledaren på AF känner att den tråkiga bilden förstärks av att hon arbetar på AF som inte heller har en positiv klang. Även om vägledarna uppfattar den objektiva, sociala identitetsbilden av en vägledare negativt känner de inte att den passar in på dem. Ahmadi menar att den objektiva identitetsbilden egentligen är en stämpel som, när den internaliseras, blir subjektiv.90 Jag tycker
att det är tydligt att vägledarna i min undersökning inte internaliserar den negativa bilden utan tvärtom istället arbetar aktivt, genom att ständigt tydliggöra sitt arbete för omgivningen, för att
89 Ahmadi Nader i Allwood Carl Martin, Franzén Elsie C (red.),2000, Tvärkulturella möten sid.157 90 Ahmadi Nader i Allwood Carl Martin, Franzén Elsie C (red.),2000, Tvärkulturella möten sid.158
förändra den objektiva identitetsbilden, så att den ska bli mer positiv. Återigen kan vi se hur vägledarna använder sig av en strategi för att hantera dissonansen i yrkesidentiteten som uppstår i mötet mellan individens egen uppfattning av sitt arbete och nybekantas uppfattning av hans arbete. Enligt Festingers dissonansteori91 strävar ju vi människor efter att uppnå kongruens
mellan olika sorters information som rör oss själva och vår omgivning. Vägledarna upplever att det ibland är lite tröttsamt att ofta behöva rättfärdiga och förklara vad de arbetar med men tycker inte att det har någon större negativ påverkan på deras yrkesidentitet. Jag tror återigen att det kan förklaras av vägledarnas djupa förankring i sina yrkesroller som leder till en mycket positiv subjektiv identitet och självbild som snabbt trycker tillbaka eventuella negativa impulser.